Sluss

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel behandlar vattenslussar.
För andra betydelser, se Sluss (olika betydelser).
1844 års slussled i Trollhättan med "Gamle dal'n" i förgrunden.

Sluss är en vattenbassäng med varierbart vattenstånd. En sluss används oftast för att lyfta och sänka båtar och fartyg mellan olika vattennivåer. Slussar används framför allt i kanaler.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Dueckerschleuse, till höger i bild, som den såg ut 1900.

Tidigt i historien började människan färdas på vattnet, och under lång tid var åar och andra strömmande vattendrag det enklaste sättet att flytta större laster på. På grund av deras ofta relativt grunda vattenstånd så började dammar byggas. Fördämningar höjde vattenståndet i kanaler, och gjorde det på så sätt möjligt att färdas med större båtar, men skapade också problemet hur man får båtarna förbi dammarna. Då man för att försäkra sig om farbart vattendjup över en längre sträcka kunde bli tvungen att bygga flera dammar, och på så sätt skapa en "trappa", blev omlastningar vid varje enskild damm snabbt oekonomiskt.

Den första slussmodellen bestod av en enkel lucka i dammen som kunde öppnas och stängas. Det gjorde det möjligt för båtar på väg nedströms att följa med det forsande vattnet, och båtar på väg uppströms kunde, ofta med draghjälp från kanalstränderna, släpas uppför den tillfälliga forsen. När båten hade passerat kunde luckan snabbt stängas igen. Slussningen innebar närmast en kontrollerad och kort forsfärd, varför det inte var helt ovanligt att båtar skadades eller sjönk i strömmarna. Trots att de tidigare använts i rätt stor omfattning har de numera blivit utkonkurrerade av modernare konstruktioner. Dückerschleuse i norra Tyskland, med anor från 1300-talet, är ett typexempel på sådana här slussar.[1]

För att undvika de våldsamma strömmarna som uppstår vid användandet av endast en slussport började man redan under antiken experimentera med slussar bestående av två skilda slussportar. Var dessa modeller först togs fram är inte klart, men skriftliga uppgifter finns från 900-talets Kina, och det är möjligt att de användes i Romarriket.[1]

Utvecklingen efter detta har kretsat kring samma princip, och i det närmaste gått ut på att förfina metoderna för öppning och stängning av portarna samt justeringen av vattenytan.

Lilla Edets sluss räknas som den äldsta slussen i Sverige, och stod färdig 1607. Den äldsta finska slussen hittas i Mustio i Karis och byggdes antagligen 1745[2].

Funktionsprincip[redigera | redigera wikitext]

Slussningen uppströms börjar med att de nedre portarna är öppna, varpå båten kör in i själva slussen. När båten är inne stängs portarna, och vatten släpps in från det övre vattendraget som höjer vattennivån inne i slussen så att den är på samma nivå som vattnet ovanför slussen. När det är gjort öppnas de övre slussportarna och båten kan köra ut ur slussen.[3]

Fotoserie som visar hur en pråm slussas uppströms: 1-3 Pråmen kommer in i slussen. 4 Slussen är stängd. 5 Slussen fylls med vatten, pråmen stiger till den högre nivån.

Ibland är skillnaden i vattenstånd så hög att en enskild sluss inte är ekonomisk. På sådana ställen kan man då bygga en serie slussar som stegvis höjer vattennivån från en sluss till en annan, så att man till slut når den eftersträvade nivån.

Begränsningar[redigera | redigera wikitext]

Slagskeppet USS Missouri passerar genom slussarna vid Miraflores 1945. Slagskeppet är ett av de bredaste fartyg som någonsin passerat genom Panamakanalen.
"Gatun Locks" i Panamakanalen.

Storleken på slussarna på en kanal kan ofta vara direkt avgörande för hur stora båtar och fartyg som kan använda vattenleden, vilket har gett upphov till ett antal internationella storleksklassificeringar baserade på slusstorlekar. Den mest kända av dessa är den så kallade Panamax-klassen, som betecknar största storleken för fartyg som kan passera genom Panamakanalen. De nuvarande Panamax-måtten är:

  • Största längd: 294,1 m
  • Största bredd: 32,3 m
  • Största djup (mätt från vattenytan): 12,0 m (Obs: i varmt färskvatten. Fartyg ligger grundare i kallt saltvatten)
  • Största höjd (mätt från vattenytan): 57,91 m (dikteras inte av slussarna, utan av bron Puente de las Américas)

Större fartyg har passerat kanalen genom vissa specialarrangemang. Vattendjupet är beroende av vattennivån i sjöarna, och kan därför variera rätt kraftigt.[4]

För tillfället utvidgas kanalen, varför en uppdaterad Panamax-standard kommer att lanseras i framtiden.[5]

Noteras kan att Suezmax, största tillåtna mått på ett fartyg som kan passera Suezkanalen inte dikteras av några slussar, då hela kanalen är slussfri.

Alternativ[redigera | redigera wikitext]

Ett antal alternativa lösningar finns som kan användas istället för slussar. De flesta baserar sig på olika typer av hissar. Falkirkhjulet i Skottland är ett bra exempel på en modern båthiss.[6]

Kända slussleder[redigera | redigera wikitext]

I Sverige[redigera | redigera wikitext]


Övriga världen[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”HISTORY OF CANALS”. History World. http://www.historyworld.net/wrldhis/PlainTextHistories.asp?historyid=aa19. Läst 16 december 2009. 
  2. ^ ”Finlands kanaler”. http://kanaler.arnholm.nu/skandinavien/finlands.html. Läst 16 december 2009. 
  3. ^ ”Canal Locks”. http://www.caffnib.co.uk/locks.htm. Läst 16 december 2009. 
  4. ^ ”ISL Glossary”. http://www.infoline.isl.org/index.php?module=Pagesetter&func=viewpub&tid=4&pid=5. Läst 16 december 2009. 
  5. ^ ”Expansion Program”. http://www.pancanal.com/eng/expansion/index.html. Läst 16 december 2009. 
  6. ^ ”The Falkirk Wheel”. http://www.thefalkirkwheel.co.uk/. Läst 16 december 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]