Det svarta guldet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Det svarta guldet
Originaltitel Tintin au pays de l'or noir
Förlag Casterman
Utgiven 1950
1971 i ny version
Huvudpersoner Tintin
Milou
Kapten Haddock
Doktor Müller
Abdallah
Utspelar sig i Flag of Khemed.svg Khemed
Serie Tintins äventyr
Upphovsmän
Skapare Hergé
Originalpublicering
Publicerad i Le Petit Vingtième
Tintin
Publikationsdatum 28 september 19398 maj 1940
16 september 194823 februari 1950
Språk Franska
Kronologi
Föregångare Solens tempel, 1949
Uppföljare Månen tur och retur (del 1), 1953
Det svarta guldet är även en poetisk benämning på olja, ibland även kol.

Det svarta guldet, fransk originaltitel: Tintin au pays de l'or noir, från 1950 är det femtonde i en serie klassiska seriealbum, skrivna och illustrerade av den belgiske serietecknaren Hergé, vars huvudperson är den unge reportern Tintin.

Påbörjades som svart-vit följetong i Le Petit Vingtième 25 september 1939 men avbröts 8–9 maj 1940 då utgivningen av huvudtidningen Le XXème Siècle upphörde. Äventyret återkom i färg med små tillägg den 28 oktober 1948 som följetong i veckotidningen Tintin, och avslutades den 23 februari 1950. Helt omtecknat 1969 och i den versionen utgivet som album på svenska 1971.

Synopsis[redigera | redigera wikitext]

Det hela börjar med att Dupondtarna är ute och kör i sin bil. De tankar bilen, och cigarettändaren, och kör iväg. Strax efteråt exploderar motorn. Vid vägen står en telefonautomat och de ringer bärgningsfirman Simoun. Medan de väntar på bärgningsbilen sätter de sig för att röka, men cigarettändaren exploderar även den.

Följande dag läser Tintin tidningen och förskräcks av den kritiska situationen i Europa som är på randen till krig. Kapten Haddock ringer och säger att han har blivit inkallad för att ta befäl över ett lastfartyg och att han inte har tid att komma och säga adjö till Tintin. Strax efter kommer Dupondtarna hem till Tintin och berättar om motorn som exploderade. De har också kommit på en teori att bärgningsfirman Simoun har gjort något med bensinen så att den exploderar så att föraren måste tillkalla bärgning. Tintin är inte övertygad, men Dupondtarna vill undersöka saken. De besöker firman där man söker personal. Dupondtarna tar jobb som bärgningsbilförare, men mycket snart krockar de med ett träd.

Samtidigt har Tintin bestämt sig för att göra lite egna undersökningar. Han går för att möta direktören för bensinbolaget Speedol. Han får inte veta något nytt, bara att direktören misstänker sabotage, men att laboratoriet arbetar natt och dag för att hitta anledningen. Om det blir krig kan alla fordon bli stillastående. Samtidigt blir Dupondtarna utskällda för att de krockade bärgningsbilen, men de får en chans till. När de ska pumpa däcken på direktörens bil tjuvlyssnar de på vad direktören och hans chaufför talar om. Distraherade sprängs däcket i bitar och Dupondtarna får sparken.

Tintin går ner till hamnen för att ta reda på lite information. Han får höra ett samtal mellan två personer vid Speedols tankfartyg Speedol Star som låter mystiskt. Han blir nästan avslöjad, men lyckas komma undan tack vare Milou. Han ringer Speedols direktör och ber att få bli radiotelegrafist på tankfartyget. Dupondtarna får också uppdrag att följa med ombord på Speedol Star till Khemed.

Ombord på Speedol Star får en besättningsman syn på Milou och kommer ihåg honom från natten innan. Han försöker undanröja Tintin, Milou och Dupondtarna, men lyckas bara med att tappa minnet själv.

Väl i Khemed går tullen ombord för att söka igenom fartyget. Hos Dupondtarna hittas kokain och i Tintins hytt hittas hemliga dokument. De arresteras och förs till polisstationen. Men innan Tintin hinner bli förhörd blir han kidnappad av Schejk Bab El Ehrs anhängare, som tror att han är en vapensmugglare som arbetar för schejken. Tintin blir förd till lägret, men schejken får reda på att Tintin inte är någon vapensmugglare. Han blir tvungen att följa med schejken på en marsch över öknen, men han orkar inte, och svimmar.

Samtidigt som detta händer har Dupondtarna blivit frisläppta och hyr en jeep och åker ut i öknen. Där krockar de med den enda palmen inom synhåll eftersom de tror att den är en hägring. Efter att ha lagat bilen åker de vidare, och möter flera hägringar.

Under tiden har Tintin hittat en äkta oas. När han ligger där hör han hur några ryttare kommer fram till oasen. Efter en stund hörs en explosion från en närliggande oljeledning. När ryttarna ska rida iväg har en av dem problem med stigbygeln och Tintin hoppar på honom och rider efter resten. Det visar sig att ledaren av gruppen är en person som Tintin har haft med att göra tidigare, i Den svarta ön, en viss doktor Müller, som går under namnet Smith. Müller slår ner Tintin och lämnar honom.

Dupondtarna är nu fast i en sandstorm efter att ha åkt runt i cirklar i öknen. Men efter en stund stöter de på ingen annan än Tintin. De åker mot närmaste stad, men de somnar och krockar igen, den här gången med en moské. Dupondtarna blir arresterade, men Tintin kommer undan. Han söker upp Emir Muhammed Ben Kalish Ezab, och berättar vad som har hänt. Emiren har blivit erbjuden ett kontrakt med Skoil Petroleum, som Müller arbetar för, men har tackat nej.

Sedan kommer en betjänt in och säger att Emirens son, Abdallah har blivit kidnappad. Tintin ger sig ut för att leta reda på Abdallah. Under sina undersökningar stöter han på en gammal vän, Oliveira da Figueira, från Faraos cigarrer. Han berättar att Müller bor i en fästning på en kulle och att han kan hjälpa Tintin komma in i den.

Som Oliveira da Figueiras brorson följer Tintin med och letar reda på Abdallah. Men Abdallah vill inte följa med, och smiter ifrån Tintin. Müller tar hand om Abdallah, och Tintin blir inlåst. Men kapten Haddock kommer och räddar honom, även om man aldrig får veta varför han är i Khemed. De följer efter Müller, och lyckas ta reda på honom och Abdallah. De hittar också en tub med piller, N.14, som de skickar till professor Kalkyl, som identifierar pillren som orsaken till att bensinen exploderar. Det visar sig att Müller ville sabotera Speedol för att få emiren att skriva under kontraktet med Skoil. Innan dess har Dupondtarna råkat äta av pillren, vilket gör att deras hår växer okontrollerat samt att det kommer bubblor ur munnen på dem. Denna "sjuka" drabbas de även av i Månen tur och retur (del 2).

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

1939 blev Hergé inkallad, men hade ändå tid att rita två sidor varje vecka och skicka in dessa till Petit Vingtième. Detta fungerade fram till den 8 maj 1940 när tyskarna invaderade Bryssel och historien hunnit fram till sida 27 där Tintin ligger medvetslös i öknen. Hergé flydde till Frankrike och tyskarna stängde tidningen. Av den ursprungliga berättelsen återstår sidorna 1-6 och 19-27. I denna version kidnappas Tintin av Irgun innan han kidnappas av Shejk Bab El Ehrs grupp som får antas vara en arabisk motsvarighet.

1948 bestämde sig Hergé för att avsluta berättelsen. I denna andra version utspelas handlingen i Palestina där judiska motståndsgrupper kämpade mot de brittiska trupperna. Men under kriget hade det tillkommit två fasta figurer i persongalleriet i Tintin; kapten Haddock och Kalkyl. Därför dyker Haddock upp utan förklaring på sida 54 och Tintin får ett brev från Kalkyl på sida 61.

Inför en brittisk utgåva ritade Hergé och hans assistent Bob de Moor en tredje version 1969. I denna utgåva togs alla referenser till Palestina bort, och sidorna 7-18 tecknades helt om. Det är denna utgåva som finns på svenska.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

  • Den arabiska texten på framsidan är titeln på arabiska.
  • Detta album är det mest sålda i Sverige.