Domarring
En domarring är en forntida gravanläggning av en typ som kom i bruk under slutet av bronsåldern men var vanligare under folkvandringstiden. Domarringen är en typ av stenkrets där resta eller liggande stenar är glest placerade så att en cirkelform bildas (jämför skeppssättning). Stenarna är ofta udda till antalet, sju eller nio stenar är det vanligaste.
Namnet kan härledas till en medeltida uppfattning att domarringar var en sorts tingsplatser där man fattade rättsliga beslut. På varje sten satt en utvald domare och i och med det udda antalet stenar kunde en dom aldrig bli oavgjord. Från järnåldern finns dock inga tecken som tyder på en sådan funktion. Domarringar har ibland visat sig vara brandgravar, dock relativt fyndfattiga. Sekundärgravar kan ha tillkommit i efterhand.
De flesta av Sveriges domarringar hittar man i Jönköpings län och före detta Skaraborgs län men de förekommer också i övriga Götaland samt i Mälardalen och Skåne.
Domarringar förekommer också utanför Sverige, bland annat i Polen runt Wisłas utlopp i Östersjön, och i Finland.
Se även
Källor
- Vikingatidens ABC. Statens Historiska Museum 1995. ISBN 91-7192-984-3