Götaland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För fartyget, se M/S Götaland.
Uppslagsordet ”Göta rike” leder hit. För andra betydelser, se Göta rike (olika betydelser).
Sverigekarta med Götaland markerat.
De landskap som ingår i Götaland. Mörkare grönt markerar expansionen 1645–1719.

Götaland (latin: Gothia) är den sydligaste av Sveriges tre landsdelar, och består av landskapen Blekinge, Bohuslän, Dalsland, Halland, Skåne, Småland, Västergötland, Östergötland, Gotland och Öland. Landsdelen omfattar totalt 140 kommuner (per 16 december 2010).

Götaland har en areal på 87 712 kvadratkilometer. Den fastboende befolkningen utgörs av 4 570 789 invånare (2012 [1]).

Landsdelarna Götaland, Svealand och Norrland saknar officiell eller administrativ betydelse, men begreppen används dagligen, till exempel i väderleksrapporterna. Även i idrottsliga sammanhang brukar begreppen användas, till exempel Division 2 Västra Götaland, Division 2 Östra Götaland och Division 2 Södra Götaland i fotboll.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ordet Götaland betyder ursprungligen ’götarnas land’, varmed åsyftades en av de två huvudstammarna som ansågs ha gett upphov till Sverige (den andra var svearna). Äldsta belägget härrör från 1384 Gøthalandom,[2] och kallas i äldre källor främst "sunnanskog" eller "utanskog" mot benämningen "nordanskog" om Svealand.[3] Ordet finns egentligen belagt först i en text från 1400-talet: Kristoffers landslag hävdar att Sverige i forna tider hade bildats som en förening ”av svea och göta land”, det vill säga av svearnas och götarnas land.[4] Då förefaller Götaland ha avsett Småland, Öland, Östergötland, Västergötland, Dalsland (förr Dal) och Värmland. Det skogiga och bergiga området KolmårdenTiveden utgjorde gränsland mellan Svealand och Götaland, eller landet nordanskogs och landet sunnanskogs.[5]

Blekinge, Bohuslän, Gotland, Halland och Skåne kom till följd av Sveriges stormaktstida expansion[a] att, fastän historiskt oegentligt, räknas till Götaland. Termen Skåneland har föreslagits som alternativ beteckning för Blekinge, Halland och Skåne, men används i den betydelsen hittills bara i begränsad omfattning.[5]

Värmlands län kom 1815 att överföras från Göta hovrätt till Svea hovrätt. Senast sedan dess har Värmland räknats till Svealand.[6]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Anmärkning[redigera | redigera wikitext]

  1. ^  En beständig expansion i Skandinavien inleddes med freden i Brömsebro 1645 och fortsattes med freden i Roskilde 26/2-1658. Efter ett mindre bakslag som ledde till freden i Köpenhamn 27/5-1660 [7], bekräftades Den Svenska Kronans överhöghet vid Malmö Recess 18/9-1662 [8] samt ånyo vid freden i Fontainebleu 23/8-1679[9]. ("repriserad" en månad senare vid freden i Lund 26/9-1679) Vid Karlshamnsmötet 3-6/8 1681 sade Karl XI dock upp väsentliga delar i detta "Franskkommenderade" avtal [10]. De förvärvade besittningarna införlivades successivt med Sverige, och definitivt genom Freden i Stockholm 3/7-1720. Som sista landskap kom Skåne och Blekinge att bli en del av det svenska riket och dess invånare som svenska medborgare. Emellertid omfattade 1720 års avtal särskillda privilegier för innevånarna i de f.d. danska provinserna. Dessa var egen rätt till kultur, språk, egendom och lag (de båda senare punkterna tolkas tillsamman vanligen även som egen beskattningsrätt)[11]. Detta är det senaste avtal mellan Sverige och Danmark gällande Skåne och Blekinge, och är således gällande än idag. [12]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i landskapen den 31 december 2012”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Forsamling-landskap-och-stad/Folkmangd-i-landskapen-den-31-december-2012/. Läst 18 mars 2014. 
  2. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  3. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  4. ^ Nordisk familjebok (1909): Götaland
  5. ^ [a b] Nationalencyklopedins artikel Götaland
  6. ^ Nationalencyklopedins artikel Värmland (kortversion), läst 23 juli 2010
  7. ^ http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/R0000282
  8. ^ "333 Årsboken, sid 252-253, ISBN 91-7586-384-7
  9. ^ "333 Årsboken, sid 252-253, ISBN 91-7586-384-7, samt Riksarkivet
  10. ^ "333 Årsboken, sid 255, ISBN 91-7586-384-7
  11. ^ http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/R0000328
  12. ^ Utmärkt källa (även för andra avtal, alla tyvärr dock inte digitaliserade än. Malmö Recess och Karlshamnsmötet räknas ej som avtal med främmande makt) http://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Originaltraktater+med+fr%C3%A4mmande+makter&page=1&postid=Arkis+9d94fc46-5f03-45bc-809e-e5962cfd5ffd&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7C&vol=n%2cn&s=TARKIS08_Balder