Dominion

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För kortspelet, se Dominion (spel). För albumet med Kamelot, se Dominion (musikalbum).

En dominion var en typ av koloni eller besittning inom Brittiska imperiet. Från början innefattade dominion alla brittiska besittningar men i och med Balfourdeklarationen 1926 fastställdes en särskild rättslig status som autonoma besittningar under den brittiska kronan.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet dominion kommer av latinets dominium (äganderätt eller egendom, men här i den snävare innebörden herravälde).[1]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Av rädsla för upprepning av amerikanska frihetskriget 1775-1783 började Storbritannien ge ökat självstyre åt kolonier som behärskades av europeiska nybyggare och deras ättlingar. Utvecklingen var gradvis men den första egentliga dominionen blev Kanada år 1867.

I och med bildandet av Brittiska samväldet och Westminsterstatuten 1931 fick dominionerna full suveränitet i personalunion med Storbritannien, det vill säga med den brittiske monarken som statsöverhuvud. Vid ombildningen av Samväldet 1949 till Commonwealth of Nations avskaffades termen dominion och istället kallades monarkierna under den brittiska kronan samväldesriken (engelska: Commonwealth Realms).

Dominioner[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ dominion. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/dominion, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-08-21.