Elektronik
Elektronik är den gren av elektrotekniken som bygger på elektroners rörelse i vakuum, gas eller fasta material (som halvledare). I både amerikanskt och europeiskt språkbruk omfattas även användningen av elektroniska komponenter, inom exempelvis radio, television, datateknik, kommunikation, informationsteknik och mätteknik.
Traditionellt betecknas elektrisk apparatur utan aktiva komponenter som ej elektronisk. Exempel på icke-elektronisk utrustning är därför värme-element, elmotorer och enklare elkraftöverföring.
Elektroniken har en central roll i den pågående "informationsrevolutionen" eftersom datorer och annan kringutrustning är uppbyggd av olika elektroniska komponenter.
Teori
De mest grundläggande lagarna som beskriver hur elektronik fungerar är Ohms lag och Kirchhoffs lagar samt även Maxwells ekvationer.
Komponenter
Beståndsdelarna i elektronik kallas komponenter. Komponenterna är uppdelade i olika typer beroende på dess egenskaper. När komponenter kopplas samman så bildas kretsar. Komplexa komponenter brukar även kallas kretsar.
Aktiva komponenter
Exempel: transistor, MOSFET, CMOS, diod, DIAC, TRIAC, operationsförstärkare, tyristor
Passiva komponenter
Exempel: motstånd, kondensator, spole
Analoga kretsar
Exempel: förstärkare, oscillator, blandare
Digitala kretsar
Byggblock:
Kraftigt integrerade komponenter:
Elektromekaniska komponenter
Exempel: relä, strömställare
Konstruktion
EDA-programvara som till exempel Kicad används för att sätta samman ett kopplingsschema. Detta överförs sedan till en mönsterkortslayout där bl.a. korrigeringar för fysiska och mekaniska förhållanden görs.
Se även
Externa länkar
- elektronik i Nationalencyklopedins nätupplaga.
|