Emil Albert Friedberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Emil Albert Friedberg, född den 22 december 1837 i Konitz, Westpreussen, död den 7 september 1910, var en tysk rättslärd, brorson till Heinrich von Friedberg.

Friedberg blev 1862 docent i Berlin, 1865 extra ordinarie professor i Halle, 1868 ordinarie professor i Freiburg im Breisgau och 1869 i Leipzig, vid vars universitet han till sin död innehade lärostolen i kyrkorätt, statsrätt och tysk rätt.

Friedberg framträdde i striden mellan stat och kyrka som en grundlärd förfäktare av statens överhöghetsanspråk, dels i en rad skrifter, dels som medarbetare vid redigeringen av 1872 års preussiska kyrkolagar.

Jämte Richard Wilhelm Dove redigerade Friedberg 1864-90 Zeitschrift für Kirchenrecht och utgav från 1891 jämte Emil Sehling Deutsche Zeitschrift für Kirchenrecht.

Dessutom utgav Friedberg aktstycken om Första Vatikankonsiliet (1872) och om den gammalkatolska rörelsen (1876) samt en ny kritisk edition av Corpus juris canonici (två band, 1879-81).

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Die Geschichte der Zivilehe (1870; 2:a upplagan 1877)
  • Das deutsche Reich und die katholische Kirche (1872)
  • Die Grenzen zwischen Staat und Kirche (1872)
  • Der Staat und die Bischofswahlen in Deutschland (1874)
  • Lehrbuch des katholischen und evangelischen Kirchenrechts (1879; 6:e upplagan 1909)
  • Die geltenden Verfassungsgesetze der evangelischen deutschen Landeskirchen (1885, med fyra supplementband 1890-98)
  • Das geltende Verfassungsrecht der evangelischen Landeskirchen in Deutschland und Öterreich (1888)
  • Handelsgesetzgebung des deutschen Reiches (1890; 10:e upplagan 1914)
  • Die Leipziger Juristenfacultät 1409-1909 (1909)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Friedberg, Emil Albert, 1904–1926.