Europafilm
Europafilm AB var ett svenskt film- och biografbolag. Bolaget bildades 1930 och upphörde i samband med fusionen med Svensk Filmindustri vid årsskiftet 1984/1985.
Europafilm grundades 1930 av bröderna Gustav Scheutz och Per Scheutz, med stöd av regissören Schamyl Bauman. Bolagets första film blev Kärlek och landstorm som Bauman själv regisserade. Som inspelningslokaler användes från 1933 en nedlagd cementplattefabrik i Mariehäll i Bromma. År 1943 köpte Europafilm Folkteatern, och under några år fungerade den som biograf parallellt med teaterverksamheten.
Historia
Uppgång och stagnation
Den stora uppgången för Europafilm kom med Edvard Persson som blev en folkkär artist och vars filmer rönte mycket stor framgång över hela Sverige. Det var oftast soliga komedier med muntra budskap och ständiga lyckliga slut. 1946 spelade Europafilm in Sveriges första färgfilm, Klockorna i Gamla stan. Den filmades i Cinecolor med Edvard Persson i huvudrollen. Biograf Saga i Stockholm var bolagets stora premiärbiograf. Den byggdes 1937 i en av de nya kontorsfastigheterna längs Kungsgatans norra sida. År 1941 övertog Europafilm även aktiemajoriteten i AB Stjärnbiografer och fick därmed tillgång till flera biografer i övriga Sverige.
Från mitten på 1950-talet stagnerade Europafilm med färre produktioner och mindre publikdragande filmer. Dess tidigare stora dragplåster Edvard Persson avled 1957. I takt med introduktionen av TV i Sverige permanentades stagnationen för bolaget.
Renässans
Roy Andersson gjorde filmen En kärlekshistoria (1970) för Europa Film efter att SF begått ett av de större misstagen i svensk filmhistoria och tackat nej.[1]
I mitten av 1970-talet kom en ny uppgång för Europafilm med filmer som Polare, Jack och Dante - akta're för Hajen!. 1979 kom filmen Repmånad som rönte stor framgång som sedan följdes upp 1980 med filmen Sällskapsresan och som gjorde Lasse Åberg till en stor stjärna inom svensk film. Nu satsade Europafilm framåt med egna produktioner, inköp av filmer från utlandet och utbyggnad av sitt nya huvudkontor. Huvudkontoret förlades bredvid studiohusen på Tappvägen i Mariehäll, Bromma. Tidigare hade huvudkontoret med lager varit placerat på Kungsgatan 24 ovanför paradbiografen Saga.
Nedgång och slutet
På grund av några felsatsningar i början av 1980-talets första år kom företaget i ekonomiskt trångmål. De främsta felsatsningarna gjordes av dåvarande VD:n Sjöberg som köpte distributionskontrakt till olika amerikanska filmer för visning i Sverige. Kontrakten gjordes upp i dollar och när sedan dollarn ökade i värde med 100%[källa behövs] blev filmerna dubbelt så dyra i inköp. Sedan gjordes mastodontsatsningen Kalabaliken i Bender som blev ett ekonomiskt misslyckande.
Europafilm köptes 1984 av Bonniers som fusionerade det med sitt film- och biografbolag Svensk Filmindustri. Europafilms tidigare studioateljéer i Bromma köptes av grammofonbolaget Sonet. Under den här tiden producerades den film som avsåg att dra upp Europafilm ur nedgången - Sällskapsresan 2 - Snowroller.
Verkställande direktörer
- Gustav Scheutz 1930-1967
- Ejnar Gunnarholm 1967-1977
- Torbjörn Sjöberg 1977-1984
Europafilm hade också en grammofonavdelning som bedrev omfattande skivutgivning. Under 1970-talet gav man på etiketten Ljudspår bland annat ut en rad plattor med proggrörelsen närstående musiker. Bland utgivningarna märks Fläsket brinner, Björn Isfält, Mikael Ramel, Janne Schaffer, Skäggmanslaget, Bernt Staf, Ted Ström, Lasse Tennander, Vargen, Rolf Wikström, Vildkaktus, Cornelis Vreeswijk, Tom Zacharias och Finn Zetterholm.
Filmproduktioner i urval
Referenser
- ^ Mårten Blomkvist. "Var Nicholson skadad på riktigt?", Dagens Nyheter, 3 februari 2012. Läst den 9 februari 2012.