Sällskapsresan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För det svenska punkbandet, se Sällskapsresan (punkband).
Sällskapsresan
(eller Finns det svenskt kaffe på grisfesten)
Genre Komedi
Regissör Lasse Åberg
Peter Hald (teknisk regissör)
Producent Bo Jonsson
Manus Lasse Åberg
Bo Jonsson
Skådespelare Lasse Åberg
Jon Skolmen
Kim Anderzon
Roland Janson
Magnus Härenstam
Originalmusik Bengt Palmers
Fotograf Jörgen Persson
Klippning Sylvia Ingemarsson
Produktionsbolag Viking Film AB
AB Europa Film
AB Ri-Film
Distribution AB Europa Film (1980)
AB Svensk Filmindustri (1994)
Premiär 22 augusti 1980
Speltid 107 minuter
Land Sverige
Språk Svenska
Uppföljare Sällskapsresan II
IMDb SFDb

Sällskapsresan (egentligen Sällskapsresan eller Finns det svenskt kaffe på grisfesten[1]) är en svensk komedi från 1980 i regi av Lasse Åberg. Den är den första filmen i en serie om och med antihjälten Stig-Helmer Olsson (även om en identisk rollfigur förekommer i filmen Repmånad från 1979, då med namnet Helge Jonsson) och hans vänner. Filmen hade svensk premiär den 22 augusti 1980.

Filmen är en av titlarna i boken Tusen svenska klassiker (2009).[2]

Handling[redigera | redigera wikitext]

Stig-Helmer åker på charterresa till den fiktiva orten Nueva Estocolmo (’Nya Stockholm’) på Gran Canaria. Huvudberättelsen kretsar kring Stig-Helmer Olsson (Lasse Åberg) och norrmannen Ole Bramserud (Jon Skolmen), som av en slump hamnar bredvid varandra på flygplanet och sedan också tvingas dela hotellrum; deras korta tid tillsammans i Gran Canaria kom att ligga till grund för en lång framtida vänskap.

Andra rollfigurer som dyker upp är systrarna Siv och Maj-Britt (Kim Anderzon och Lottie Ejebrant), det nygifta paret Storch (Svante Grundberg och Eva Örn), koleriske Gösta Angerud (Roland Jansson), läkaren dr B. A:son Levander (Magnus Härenstam) – som lurat Stig-Helmer att smuggla pengar åt honom i ett paket till hans ”moster” (vilket Gösta skall hämta på Gran Canaria) – samt Berra Olsson (Sven Melander) och Robban (Weiron Holmberg), vilka under hela filmen letar efter ”Pepes Bodega”, som säljer åttioprocentig rom upphälld på vinflaskor.

Rollista[redigera | redigera wikitext]

Om filmen[redigera | redigera wikitext]

Gösta Angeruds hyrbil.

Filmen spelades in i Stockholm (januari–mars 1980), på Gran Canaria och i Rio de Janeiro (Brasilien).[4] Scenerna på Arlanda flygplats spelades in i nuvarande Terminal 5. Scenerna ombord i flygplanet spelades in i hangaren på Arlanda, där charterflygbolaget Scanair ställt upp en McDonnell Douglas DC-8-62 för detta ändamål.[5] Flygkaptenens röst i filmen görs av Kurt Ivarsson som själv var flygkapten på SAS och Scanair vid den här tiden. Även flygvärdinnorna var anställda av Scanair. Flygvärdinnan som tillrättavisar Berra och Robban om att ta det lugnt med spriten ombord är Lena Jolton, som år 2010 medverkade i TV 3-serien Svenska Hollywoodfruar. Kvinnan som sitter bakom Stig-Helmer i flygplanet är Lasse Åbergs mor Greta Thunell.

På det kommentarspår som medföljer jubileums-dvd:n berättar Lasse Åberg att alla interiörscener från hotellrummen och dr B. A:son Levanders mottagning är inspelade i Europafilms studio i Bromma i västra Stockholm. Åberg nämner också att de flesta av Eva Örns (fru Storch) repliker i filmen inte var några påhitt utan hennes egna tips, tagna direkt ur verkligheten, som hon själv hade fått höra/uppleva i hennes tidigare arbete som kassörska på ett reseföretag. Scenen med vinterturisten väntandes på sina skidor är från Frösö flygplats utanför Östersund. Scenen där Lottie Ejebrants lapplisa patrullerar i snömodden utanför Sun Trips charterkontor spelades in i Hötorgscity i centrala Stockholm.[6]

Scenerna i Nueva Estocolmo spelades in i San Agustín och Playa del Inglés på Gran Canaria. De klipp där Stig-Helmer drömmer sig bort och ser sig ståendes framför ett uppställt flygplan, sägandes "Jag kan flyga, jag är inte rädd", är tagna i de östra utkanterna av Bahía Feliz. Flygplanet, en DC-7, står fortfarande på samma plats och är klart synligt i sitt numera rödmålade skick, från gamla motorvägen GC-500. Hotellet, som i filmen kallas "Hotel Flamenco", är i verkligheten före detta Sunwing Hotel Monte Rojo i San Agustín. De flesta hotellscener spelades dock in på ett hotell i Playa del Inglés som heter Australia samt hotellet Rocas Rojas i San Agustín. Slutscenen spelades in på redden utanför Rio de Janeiro där Lottie Ejebrant (Majsan) blev utsatt för ett rånförsök på Copacabana under inspelningen.[7]

Premiär och mottagande[redigera | redigera wikitext]

Filmen hade Sverigepremiär den 22 augusti 1980.[1] Precis som Åbergs föregående film Repmånad (1979) blev Sällskapsresan en biografsuccé med 2,8 miljoner åskådare. Endast Så som i himmelen (2004) har hittills lyckats komma i närheten av Sällskapsresan vad gäller antal biobesökare. Filmkritikerna var däremot i allmänhet negativa:

... Här ligger en i och för sig blygsam mängd lustiga gags i början, innan resenärerna lämnat Arlanda och just när de kommit fram till destinationen, medan återstoden, praktiskt taget hela Kanarie-partiet, känns särdeles andefattigt vad humor beträffar, segt som knäck och olidligt tråkigt. ...
Jan Aghed i Sydsvenska Dagbladet, 22 augusti 1980[8]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Filmen har fått följande utmärkelser:[1]

  • Ingmar Bergmanpriset – 1981 (bidrag om 347 309,73 kr)
  • Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag – 1981
  • Festivalpris (Moskva) – 1981 (inturist-priset till bästa turistfilm)

DVD-box[redigera | redigera wikitext]

På hösten 2004 meddelade Svensk Filmindustri (SF) i ett pressmeddelande, att de skulle ge ut en alla Sällskapsresan-filmerna "renoverade från originalnegativ och slutmix" på dvd. Filmerna skulle också "kompletteras med sedvanligt extramaterial och den första filmen kommer dessutom förutom det svenska ljudspåret även att ha den engelska dubbningen". Dvd:n utgavs första gången den 17 november 2004 och har därefter också getts ut den 4 januari 2006 och 2 mars 2009.[1]

När dvd-boxen väl utkom inkluderade den även en specialutgåva med en unik numrerad, signerad litografi av Lasse Åberg. Dessutom släpptes en signerad DVD-box, men SF höll inte vad de först hade sagt då den första filmen blev utan den engelska dubbningen på grund av problem med rättigheterna. Under tillverkningen blev det fel på skivan för den första filmen, och SF bytte sedermera ut den mot en felfri.

Uppföljare[redigera | redigera wikitext]

Sällskapsresan har fått fem uppföljare där Stig-Helmer Olsson ger sig ut på nya resor och äventyr. Samtliga har givits ut som videokassetter och DVD:er.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Sällskapsresan eller Finns det svenskt kaffe på grisfesten”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=7722&type=MOVIE&iv=PdfGen. Läst 1 augusti 2011. 
  2. ^ Gradvall et al 2009, nr. 561
  3. ^ Erixon, Magnus (20 mars 2011). ”Sällskapsresan eller Finns det svenskt kaffe på grisfesten”. Sundsvalls Tidning. http://st.nu/opinion/ledare/1.2864876-sallskapsresan-eller-finns-det-svenskt-kaffe-pa-grisfesten. Läst 1 augusti 2011. 
  4. ^ ”Sällskapsresan eller Finns det svenskt kaffe på grisfesten (1980)”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=7722&type=MOVIE&iv=RecordingPlace. Läst 11 december 2011. 
  5. ^ ”Händelser i omvärlden”. Scanair Magazine. http://viking256.se/scanair/html/year/1980.htm. Läst 1 augusti 2011. 
  6. ^ Nielsén, Tobias; Klas Johansen. ”EN BETRAKTELSE: As time goes by” (PDF). FILMEN OCH STADEN OFFENTLIGA INITIATIV FÖR FILMPRODUKTION OCH DEN AUDIOVISUELLA SEKTORN I STORSTADSOMRÅDEN. Stockholm: Volante QNB Publishing. Sid. 10. ISBN 91-974919-5-0. http://www.cultiva.no/filer/saker110607/Sak8-07v2.pdf. Läst 11 december 2011 
  7. ^ Josefsson, Lars-Åke (2 september 2010). ””Det var vägglöss på hotellet – jag hade klåda i ett år efteråt””. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/resa/article12478906.ab. Läst 1 augusti 2011. 
  8. ^ ”Pressreaktion Svensk filmografi”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=7722&type=MOVIE&iv=Comments. Läst 1 augusti 2011. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]