Eva Margareta Frölich

Från Wikipedia
Eva Margareta Frölich
Född1650
Mecklenburg, Tyskland
Död1692[1]
Stockholms stad, Sverige
Medborgare iSverige[2]
SysselsättningFörfattare
SläktingarCarl Gustaf Frölich (syskon)
Redigera Wikidata

Eva Margareta Frölich, född runt 1650, död i september 1692, var en svensk mystiker och pietistisk skriftställare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Eva Margareta Frölich föddes som dotter till översten Hans Christoffer Frölich och Elisabet von Plessen, och var syster till Carl Gustaf Frölich som upphöjdes till greve. Var och när hon föddes är okänt.

Hon gifte sig i Riga med Johann Henning Neumeijer, en svensk överste, som hon övergav, varefter hon 1684 kom till Sverige, där hon uppträdde såsom botpredikerska och sierska. Hon spådde bland annat att Karl XI, hos vilken hon verkligen fick företräde, skulle upprätta Kristi tusenåriga rike och bli härskare över hela kristenheten. Hon dömdes samma år till landsförvisning på livstid och begav sig till Hamburg, där hon utgav ett par skrifter om kiliasmen och om de sju församlingarna i Uppenbarelseboken, vilket vållade hennes förvisning ur staden. Hon slog sig därefter ner i Amsterdam, där hon lät trycka en mängd av sina skrifter och fortsatte med sitt predikande och profeterande, biträdd av guldsmeden Berendt Doerchmann, som följt med henne ända från Riga. En av de åsikter hon framförde, var att kvinnor skulle medges rätt att predika.[3]

År 1692 återkom hon till Stockholm, utfor i smädelser mot i synnerhet prästerskapet "nästan värre än förut" och sökte utkolportera sina skrifter. Hon sattes på tukthus och avled där i september samma år.

Hennes teologi har beskrivits som en blandning mellan spiritism, pietism, ortodoxi och det straffrättsliga begrepp som kännetecknar Gamla testamentet. Hon var en lojal lutherian, men angrep prästernas bokstavstro.[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Libris, Eva Margareta Frolich, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Karin Westman Berg, "Sophia Elisabeth Brenner", Författarnas litteraturhistoria, red. L.Ardelius och G.Rydström, Författarförlaget 1984, s.66
  4. ^ Ellen Hagen, artikel i Svenska män och kvinnor, del 2, Albert Bonniers förlag 1944, s.637

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]