Kooperation
- Ej att förväxla med Korporation
Kooperation (från engelskans cooperation) betyder samarbete. Ordet kooperativ kommer från latinets cooperativus och betyder samarbete.
Kooperation är en form av ekonomisk samverkan, där medlemmar både äger och driver den verksamhet de har behov av. Den verksamhet man bedriver i ett kooperativ ska ge medlemmarna största möjliga nytta, främst ekonomisk sådan.
Kooperation har uppkommit på flera olika platser men det mest betydande var i Rochdale år 1844. Då bildade 28 vävare en förening där man satsade en pund var för att sätta upp en livsmedelsbutik där medlemmarna skulle köpa varor. Efter ett år hade medlemsantalet växt till 74 personer och gett ett överskott på 22 pund. Från början slogs fast att ingen medlem skulle ha mer än en röst, även om han eller hon hade mycket pengar innestående i föreningen.
Kooperation kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande. Det unika med den kooperativa organisationsformen är att varje medlem har en röst oavsett hur mycket kapital han eller hon har satsat, och att den är öppen för alla. Ett kooperativs främsta drivkraft är medlemsnytta, det vill säga att tillgodose medlemmarnas ekonomiska, sociala eller kulturella behov och där vinst ses som medel och inte som mål.
De kooperativa värderingarna är självhjälp, personligt ansvar, demokrati, jämlikhet, rättvisa, solidaritet, hederlighet, öppenhet, socialt ansvar och omsorg om andra.
Det finns kooperativ som samlar producenter, företrädesvis inom lantbrukssektorn, liksom det finns kooperativ som samlar konsumenter, exempelvis Coop. För samtliga kooperativ är grunden att medlemmarna tillsammans kan skapa bättre handelsvillkor än vad de kan ensamma. En medlem i ett kooperativ är alltså samtidigt ägare och leverantör eller kund, och bör handla med kooperativet (i många länder har medlemmar i producentkooperativ skyldighet att uppfylla leverantörsåtaganden, vilket inte är tillåtet enligt svensk lagstiftning). Medlemmen skall också utöva sin ägarroll, det vill säga övervaka att kooperativet sköts på bästa sätt.
För att skapa gemensamma värderingar inom medlemsgruppen, vilket ökar förtroendet inom kooperationen, vilket sänker transaktionskostnaderna, litar många kooperativ till en ideologisk plattform, oftast kallad "kooperativa principer". Dessa har inget att göra med om en verksamhet är kooperativ eller inte, men används ofta vid startandet av nya kooperativ i Sverige. I andra delar av världen har det det senaste decenniet vuxit fram en ny generation kooperativ, som använder sig av mer lämpade ekonomiska incitament, nämligen begränsat medlemskap, höga investeringsåtaganden för att undvika kollektivt kapital (vilket ofta skapar tjänstemannastyre) och konkreta leveransåtaganden för att skapa framgångsrika företag.
När man vill förstå vad som är speciellt med det kooperativa företaget försöker man ibland jämföra det med aktiebolaget. Det kan man egentligen inte göra, eftersom kooperation är ett sätt att organisera ekonomiska verksamheter och inte en associationsform, det vill säga den juridiska ram (i form av lagar och regler) inom vilken olika företag kan organiseras.
Ett kooperativ kan bedrivas i vilken associationsform som helst, men svensk skattelagstiftning har gjort att de flesta kooperativ är ekonomiska föreningar. Undantag finns, exempelvis Lyckeby stärkelsen. Den ekonomiska föreningen förutsätter att delägarna aktivt tar del i företagets verksamhet. Alla medlemmar har oftast en röst och en insats/andel var. Också vinstutdelning är oberoende av antalet insatser och görs istället i förhållande till den omfattning i vilken medlemmarna deltar i verksamheten. I strikt ekonomisk/juridisk mening sker inte vinstutdelning i ekonomiska föreningar utan pengar som delas ut till medlemmar i slutet av året är antingen så kallad återbäring eller extra lön.
Aktiebolaget är i grunden en kapitalassociation, som ska ge delägarna största möjliga avkastning på insatt kapital, medan den ekonomiska föreningen är en personassociation som bara kan ge avkastning om du aktivt bidrar till verksamheten.
En ekonomisk förening är en juridisk person och medlemmarna kan inte föras personligt ansvariga för att täcka eventuellt underskott i föreningen med sina privata tillgångar, så vitt de följt svenska lagar och förordningar. Den ekonomiska föreningen har samma krav på skatter och redovisning som aktiebolaget och kräver samma baskunskaper om hur man driver ett företag som aktiebolaget.
[redigera] De sju kooperativa principerna
Oavsett vilken inriktning man har på verksamheten så finns det sju principer/grundvärderingar som gäller som riktlinjer för kooperationen och kooperativ för att omsätta sina värderingar i handlingar. Principerna är antagna av Internationella Kooperativa Alliansen - IKA:
1:a principen
Frivilligt och öppet medlemskap – utan diskriminering avseende kön, social ställning, ras, politisk eller religiös övertygelse.
2:a principen
Demokratisk medlemskontroll. Medlemmarna styr verksamheten och deltar aktivt i fastställande av mål och riktlinjer och i beslutsfattande. Förtroendevalda män och kvinnor är ansvariga inför medlemmarna. Medlemmarna i primärkooperativ har lika rösträtt (en medlem, en röst).
3:e principen
Medlemmarnas ekonomiska deltagande. Medlemmarna bidrar på ett rättvist sätt till den kooperativa föreningens kapital och utövar kontroll över det i demokratisk ordning. En del av detta kapital är den kooperativa föreningens gemensamma egendom. Räntan på insatskapitalet är begränsad, om ränta över huvud taget utgår.
4:e principen
Självständighet och oberoende. Kooperativa föreningar är fristående och styrs av medlemmarna. Om de ingår avtal med andra organisationer, inklusive regeringar, eller skaffar externt kapital sker detta på villkor som säkerställer demokratisk medlemskontroll och som vidmakthåller den kooperativa självständigheten.
5:e principen
Utbildning, praktik och information. Kooperativa föreningar erbjuder utbildning och praktik till sina medlemmar och anställda så att de effektivt kan bidra till utvecklingen av föreningarna. De informerar allmänheten – särskilt unga opinionsbildare – om den kooperativa föreningens särart och fördelar.
6:e principen
Samarbete mellan kooperativa föreningar. Kooperativa föreningar tjänar sina medlemmar mest effektivt och stärker den kooperativa rörelsen genom att samarbeta på lokal, nationell samt regional och internationell nivå.
7:e principen
Samhällshänsyn. Kooperativa föreningar arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen enligt de riktlinjer som godtagits av medlemmarna.
