FN:s säkerhetsråds resolution 1973

Från Wikipedia

FN:s säkerhetsråds resolution 1973 om upproret i Libyen 2011 antogs 17 mars 2011. Resolutionen föreslogs av Frankrike, Libanon och Storbritannien.Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; ogiltiga namn, t.ex. för många[1] Resolutionen kräver "ett omedelbart eldupphör" och auktoriserar världens länder att etablera en flygförbudszon över Libyen och att använda alla nödvändiga medel förutom ockupation för att skydda civilbefolkningen.[2]

Tio medlemmar av säkerhetsrådet röstade för resolution 1973: Bosnien och Hercegovina, Colombia, Gabon, Libanon, Nigeria, Portugal, Sydafrika, samt de permanenta medlemmarna Frankrike, Storbritannien och USA). Fem länder lade ner sina röster: Brasilien, Tyskland, Indien och de permanenta medlemmarna Kina och Ryssland. Inget medlemsland röstade emot resolutionen.[3]

Huvudpunkter

Resolutionen som antagits under Chapter VII of the United Nations Charter:

  • kräver ett omedelbart eldupphör och totalt slut på våld och alla attacker mot, och övergrepp på, civilbefolkningen;
  • upprättar en flygförbudszon över Libyen;
  • auktoriserar alla medel för att skydda civilpersoner och områden med civilbefolkning, förutom "ockupation av främmande makt";
  • förstärker vapenförbudet och särskilda aktioner mot legosoldater, genom att tillåta tvångsinspektioner av flygplan och skepp;
  • förbjuder alla flyg till Libyen;
  • fryser tillgångar som tillhör Libyska myndigheter och bekräftar åter att sådana tillgångar skall användas till det libyska folkets fördel;
  • utvidgar reseförbudet och frysningen av tillgångar för ett antal ytterligare individer och libyska enheter (FN:s säkerhetsråds resolution 1970).
  • etablerar en panel med experter för att bevaka, och för att verka för genomförandet av sanktionerna.

Libyens respons

Muammar al-Gaddafis regering meddelade 18 mars 2011 att alla militära aktiviteter upphör, i respons till resolution 1973. Al Jazeera rapporterade att regeringsstyrkor fortsatte att anfalla staden Misrata, trots utlysningen av ett eld-upphör[4][5]


Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, United Nations Security Council Resolution 1973, 28 mars 2011.

Se även

Externa länkar