Fagerstakoncernen

Från Wikipedia
Version från den 25 april 2017 kl. 09.25 av Jenny Stendahl (Diskussion | Bidrag) (Länk till Philadelphiautställningen 1867)

Fagerstakoncernen, med moderbolaget Fagersta Bruks AB (från 1971 Fagersta AB) var en ståltillverkare inriktad främst på specialstål. Verksamheten var huvudsakligen lokaliserad till anläggningar i Fagersta, Långshyttan, Forsbacka, Österbybruk och Horndal. Fagersta AB avvecklades som sammanhållen koncern 1984 då huvuddelen av verksamheten uppgick i nybildade Avesta AB. Sista verksamhetsår i sin gamla form hade Fagersta AB en omsättning på 3,1 miljarder kronor och 5 000 anställda (3 200 i Sverige).

Historia

Fagersta bruk, slutet av 1800-talet.
Stålframställning i Fagersta, 1967.

Verksamheten startade år 1611 med en stångjärnshammare vid Kolbäcksån. Under åren fram till 1800-talet växte bruket inte nämnvärt i omfattning, först i samband med industrialiseringen och introduktionen av de nya götstålsprocesserna började förändringar märkas. År 1873 ombildades bruket till aktiebolag under namnet Fagersta Bruks Aktiebolag. På 1880-talet hade Fagersta bruk gått över till att vara ett av de mer betydande järnbruken i Mellansverige.Fagersta bruk visades upp på världsutställningen i Philadelphia år 1867 och även år 1900 var de med på världsutställningen i Paris.

År 1927 omstrukturerades företaget på initiativ av huvudägaren, Svenska Handelsbanken, och blev då moderbolag för ett antal andra järn- och stålföretag (Forsbacka, Horndal, Långshyttan (Klosterverken) och Österbybruk). Introduktion på börsen skedde 1943. Fagerstakoncernen bedrev ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete på specialståls- och hårdmetallområdet. Bland annat var man pionjär inom framställning av Seco-material. Under efterkrigstiden kom tillverkning av produkter som skärstål och bergborrar att bli alltmer betydelsefull. Företaget upplevde sedan en storhetstid som kom att vara fram till den första stora stålkrisen under början av 1970-talet.

År 1978 förvärvade Kinnevik under ledning av Jan Stenbeck aktier i Fagersta AB i syfte att samordna stålverksamheterna hos Fagersta och Sandvik. Året efter, 1979, upphörde företaget med gruvdriften och de två masugnarna i Fagersta nedblåstes. Under 1982 stängdes Stålverk I i Fagersta. Samma år fusionerades också snabbstålstillverkningen i Vikmanshyttan, Långshyttan och Örbyhus med Uddeholms AB:s dito i Söderfors varvid Kloster Speedsteel bildades.

Den stora omorganisationen av Fagersta AB kom emellertid först 1984. Huvuddelen av verksamheten samordnades då istället med Avesta Jernverks och Nyby-Uddeholms rostfria verksamheter under namnet Avesta AB (ingår i nuvarande Outokumpu). Sista verksamhetsåret som sammanhållen koncern, 1983, hade Fagersta AB en omsättning på 3,1 miljarder kronor och 5 000 anställda. De kvarvarande delarna i Fagersta AB såldes sedan ut till andra företag och privatpersoner. I samband med att Stålverk II i Fagersta lades ned 1985 sammanfördes Fagersta AB och Kinnevik i en gemensam koncern under den senares namn.

Verksamhet idag

Den tillverkning som fortfarande sker i Fagersta finns till största delen hos Seco Tools AB (hårdmetallverktyg för skärande bearbetning – cirka 1000 anställda i Fagersta), Atlas Copco Secoroc AB (verktyg för bergborrning inom gruv- och anläggningsindustrin – cirka 700 anställda i Fagersta) samt i Fagersta Stainless AB (rostfri valstråd och dragen tråd – cirka 330 anställda).

Styrelseordförande

Verkställande direktörer

Kuriosa

  • Vajrarna som användes vid bärgningen av regalskeppet Vasa är tillverkade av Fagersta bruk.
  • Fagersta Bruk blev 1961 först i svensk stålindustri och bland de första i världen att använda en "dator" för insamling av data från olika delar av bruket.

Referenser

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fagerstakoncernen&oldid=39680699”