Atlas Copco
 |
|
| Org.nr | 556014-2720 |
|---|---|
| Typ | Publikt aktiebolag OMX: ATCO A OMX: ATCO B |
| Huvudkontor |  Nacka, Sverige |
| Nyckelpersoner | Sune O. Carlsson Styrelseordförande Ronnie F. G. Leten Koncernchef Vd |
| Bransch | Verkstadsindustri |
| Produkter | Anläggning Bergförstärkning Borrutrustning Expandrar Generatorer Grundläggning Industriverktyg Lastutrustning Luftmotorer Luftbehandling Lyftblock och löpvagnar Kompressorer Tryckluftsarmaturer |
| Antal anställda | 35 131 - December 2011 |
| Historia | |
| Grundat | 1873 |
| Grundare | Edvard Fränckel |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▲ 81,502 miljarder SEK |
| Rörelseresultat | ▲ 17,56 miljarder SEK |
| Vinst efter skatt | ▲ 12,988 miljarder SEK |
| Tillgångar | ▲ 75,109 miljarder SEK |
| Eget kapital | ▼ 28,776 miljarder SEK |
| Övrigt | |
| Slogan | Vi står för hållbar produktivitet. |
| Webbplats | AtlasCopco.se |
| Fotnoter | Siffror från 2011 års bokslut.[1] |
Atlas Copco Aktiebolag är ett globalt svenskt industriföretag med huvudkontoret på Sickla Industriväg i Nacka, Stockholms län. Företaget har cirka 30 000 anställda och verkar inom fyra affärsområden: kompressorteknik, industriteknik, gruv- och bergbrytningsteknik samt bygg- och anläggningsteknik. Över 98 procent av försäljningen sker utanför Sverige. Produkterna inom sektorn handverktyg och borrmaskiner produceras i Sverige, i bland annat Tierp, Örebro, Fagersta och Kalmar medan kompressortillverkningen sker utomlands. Företaget anses som mycket framgångsrikt inom sina kärnområden, kompressorteknik, bergborrning (spränghålsborrning och prospektering) samt handverktyg för i första hand bilindustrin.
Innehåll |
Historia [redigera]
Företaget har sin bakgrund i två olika industriföretag som båda grundades i Stockholmsområdet i slutet av 1800-talet.
Aktiebolaget Atlas [redigera]
Aktiebolaget Atlas bildades 1873, ordförande var André Oscar Wallenberg och Edward Fränckel var verkställande direktör. Företaget lät uppföra verkstäder i nuvarande Atlasområdet i Vasastaden, Stockholm, dessutom hade man en verkstad i Södertälje. Företaget låg precis invid stambanan i Stockholm, och redan från start tillverkade man material för järnvägen, till exempel personvagnar, godsvagnar, räls, växlar, vändskivor, järnvägsbroar, ångmaskiner och lokomotiv, men även kanoner till försvaret. På 1880-talet köpte man Brynäsvarvet i Gävle.
Nya AB Atlas [redigera]
I slutet av 1880-talet drabbades företaget av en ekonomisk kris och rekonstruerades. Det nya företaget fick namnet Nya AB Atlas. I början av 1900-talet blev tryckluftsprodukter allt viktigare. De första produkterna var nit- och mejselhammare. På 1910- och 1920-talet tillkom olika typer av bergborrmaskiner.
AB Diesels Motorer [redigera]
AB Diesels Motorer bildades 1898 efter initiativ av Marcus Wallenberg, som samma år köpt en licens för att tillverka en dieselmotor som tagits fram av den tyska ingenjören Rudolf Diesel.
1898 köpte företaget två stora tomter i Sickla i västra delen av Nacka kommun. Här byggdes en fabrik, men även arbetarbostäder i nuvarande Tallbacken. De första motorerna levererades 1899. Tillverkningen var till en början ganska liten, men det satsades mycket på utveckling. 1907 hade man lyckats ta fram en reversibel (omkastbar) dieselmotor som kunde användas för att driva fartyg. Därmed var de ångdrivna fartygens tid förbi.
Redan på ett tidigt stadium fanns ett visst samarbete med Nya AB Atlas, och 1913 beslöt företagen att gemensamt etablera sig på den ryska marknaden. Samarbetet var så givande att man 1917 beslöt att gå ihop och bilda ett nytt företag, Atlas Diesel AB.
Atlas Diesel AB [redigera]
1927 koncentrerade företaget verksamheten till fabrikerna i Sickla, och området i Vasastaden där man också lät bygga bostäder. I Sickla uppfördes flera nya byggnader, bland annat den stora så kallade luftverkstaden.
Under de följande åren växte verksamheten. Efter andra världskriget anställdes mycket ny personal, bl.a många italienska invandrare. 1948 omfattade fabriksområdet hela 210 000 m². Samma år tog man beslut om att sluta att tillverka dieselmotorer och helt koncentrera sig på tryckluftsprodukter.
1956 bytte man namn till Atlas Copco. Namnet Copco härrör från företagets förvärv av det belgiska företaget Airpic Engineering NV, där Copco är en akronym av det franska Compagnie Pneumatique Commerciale.
Varumärken [redigera]
Atlas Copco innehar en rad olika varumärken som används för att benämna sina produkter. En av de mer kända produktserierna är de handhållna borr- och bilningsmaskinerna Cobra.
COP i kombination med efterföljande siffror och/eller bokstäver är en serie varumärkesskyddade bergborrningsprodukter, i huvudsak bergborrmaskiner (både tryckluftsdrivna och hydrauliskt drivna). Produktnamn som COP1238 är COP4050 är två olika typer av hydrauliskt drivna bergborrmaskiner och COPROD är en speciell typ av borrstång utvecklad och patenterad av Atlas Copco. Atlas Copcos första helhydrauliska bergborrmaskin COP1038 introducerades 1972. Bokstäverna "COP" anspelar på den första delen i företagsnamnet - "COPCO".
Verkställande direktörer [redigera]
Atlas-Copco och dess föregångarföretag har haft följande verkställande direktörer/koncernchefer sedan bildandet 1873:[2][3]
- 1873-1887: Eduard Fränckel
- 1887-1909: Oscar Lamm
- 1909-1940: Gunnar Jacobsson
- 1940-1957: Walter Wehtje
- 1957-1970: Kurt-Allan Belfrage
- 1970-1975: Erik Johnsson
- 1975-1991: Tom Wachtmeister
- 1991-1997: Michael Treschow
- 1997-2002: Giulio Mazzalupi
- 2002-2009: Gunnar Brock
- 2009-: Ronnie Leten
Bildgalleri [redigera]
-
Atlas Copcos tunnelborrmaskin "Rocket Boomer E2C", modell 2009 i arbete vid Citybanan.
-
"Tekniska kontoret", Atlas Copcos ursprungliga konstruktionskontor på Sickla industriväg i Nacka.
-
Före detta A-hallen på Atlas Copcos område från 1908-1909. Ursprunglig tillverkningshall för kompressordelar. Numera hemvist för kulturförvaltningen i Nacka.
-
En kompressor XAS 66 från Atlas Copco målad i kundanpassad färg.
Sickla IF [redigera]
Sickla IF är en idrottsförening i Nacka, med historiska kopplingar till Atlas Copco AB.
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ ”Bokslut & Nyckeltal - Atlas Copco Aktiebolag”. AllaBolag.se. http://www.allabolag.se/5560142720/bokslut.
- ^ Brock utnämnd till VD och koncernchef för Atlas Copco, pressrelease från Atlas Copco 2009-04-29
- ^ Ronnie Leten Atlas Copcos nästa VD och koncernchef, pressmeddelande 2009-01-20
Vidare läsning [redigera]
- Gårdlund Torsten, red (1973). Atlas Copco 1873-1973: historien om ett världsföretag i tryckluft. Nacka: Atlas Copco AB. Libris 78165
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Atlas Copco
- Atlas Copcos svenska webbplats
- Atlas Copco-gruppens globala webbplats
- Atlas Copcos historia
|
|||||||||||
|
|||||||
|
|||||
