Atlas Copco

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Atlas Copco.jpg
Org.nr 556014-2720
Typ Publikt aktiebolag
OMXATCO A
OMXATCO B
Huvudkontor Sverige Nacka, Sverige
Nyckelpersoner Sune O. Carlsson
Styrelseordförande
Ronnie F. G. Leten
Koncernchef Vd
Bransch Verkstadsindustri
Produkter Anläggning Bergförstärkning
Borrutrustning Expandrar
Generatorer Grundläggning
Industriverktyg Lastutrustning
Luftmotorer Luftbehandling
Lyftblock och löpvagnar
Kompressorer Tryckluftsarmaturer
Antal anställda 39 113 - December 2012
Historia
Grundat 1873
Grundare Edvard Fränckel
Ekonomi
Omsättning 91,009 miljarder SEK
Rörelseresultat 19,228 miljarder SEK
Vinst efter skatt 13,914 miljarder SEK
Tillgångar 81,149 miljarder SEK
Eget kapital 35,078 miljarder SEK
Övrigt
Slogan Vi står för hållbar produktivitet.
Webbplats AtlasCopco.se
Fotnoter Statistik från 2012 års bokslut.[1]
Atlas Copcos nya huvudkontor i Sickla, 2014.

Atlas Copco Aktiebolag är ett globalt svenskt industriföretag med huvudkontoret på Sickla Industriväg i Nacka, Stockholms län. Företaget har cirka 30 000 anställda och verkar inom fyra affärsområden: kompressorteknik, industriteknik, gruv- och bergbrytningsteknik samt bygg- och anläggningsteknik. Över 98 procent av försäljningen sker utanför Sverige. Produkterna inom sektorn handverktyg och borrmaskiner produceras i Sverige, i bland annat Tierp, Örebro, Fagersta och Kalmar medan kompressortillverkningen sker utomlands. Företaget anses som mycket framgångsrikt inom sina kärnområden, kompressorteknik, bergborrning (spränghålsborrning och prospektering) samt handverktyg för i första hand bilindustrin.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Företaget har sin bakgrund i två olika industriföretag som båda grundades i Stockholmsområdet i slutet av 1800-talet.

AB Atlas och Nya AB Atlas[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: AB Atlas

Aktiebolaget Atlas bildades 1873, ordförande var André Oscar Wallenberg och Edvard Fränckel var verkställande direktör. Företaget lät uppföra verkstäder i nuvarande Atlasområdet i Vasastaden, Stockholm, dessutom hade man en verkstad i Södertälje. Verkstäderna i Stockholm låg precis invid stambanan, och redan från start tillverkade man material för järnvägen, till exempel personvagnar, godsvagnar, växlar, vändskivor, ångmaskiner, tändkulemotorer, kompressorer och lokomotiv, men även kanonlavetter till försvaret. På 1880-talet köpte man Brynäsvarvet i Gävle.

I slutet av 1880-talet drabbades företaget av en ekonomisk kris och rekonstruerades. Det nya företaget fick namnet Nya AB Atlas. I början av 1900-talet blev tryckluftsprodukter allt viktigare. De första produkterna var nit- och mejselhammare. På 1910- och 1920-talet tillkom olika typer av bergborrmaskiner.

AB Diesels Motorer och Atlas Diesel AB[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Atlas Copco, Sickla

Aktibolaget Diesels Motorer bildades 1898 efter initiativ av Marcus Wallenberg, som samma år köpt en licens för att tillverka en dieselmotor som tagits fram av den tyska ingenjören Rudolf Diesel.

1898 köpte företaget två stora tomter i Sickla i västra delen av Nacka kommun. Här byggdes en fabrik, men även arbetarbostäder i nuvarande Tallbacken. De första motorerna levererades 1899. Tillverkningen var till en början ganska liten, men det satsades mycket på utveckling. 1907 hade man lyckats ta fram en reversibel (omkastbar) dieselmotor som kunde användas för att driva fartyg, en uppfinning av företagets chefsingenjör Jonas Hesselman. Därmed var de ångdrivna fartygens tid förbi.

1917 gick Diesels Motorer samman med Atlas varvid AB Atlas Diesel bildades. Företaget koncentrerade hela verksamheten till verkstäderna i Sickla 1927, och på fabriksområdet i Vasastaden byggdes bostäder. I Sickla uppfördes samtidigt flera nya byggnader, bland annat den stora så kallade "luftverkstaden".

Under de följande åren växte verksamheten. Efter andra världskriget anställdes mycket ny personal, bland annat många italienska invandrare. 1948 omfattade fabriksområdet hela 210 000 m². Samma år tog man beslut om att sluta att tillverka dieselmotorer och helt koncentrera sig på tryckluftsprodukter. 1951 tillverkades den sista dieselmotorn i Sickla och verksamheten flyttades till Trollhättan.

1956 bytte man namn till Atlas Copco. Namnet Copco härrör från företagets förvärv av det belgiska företaget Airpic Engineering NV, där Copco är en akronym av det franska Compagnie Pneumatique Commerciale.

Varumärken[redigera | redigera wikitext]

Atlas Copco innehar en rad olika varumärken som används för att benämna sina produkter. En av de mer kända produktserierna är de handhållna borr- och bilningsmaskinerna Cobra.

COP i kombination med efterföljande siffror och/eller bokstäver är en serie varumärkesskyddade bergborrningsprodukter, i huvudsak bergborrmaskiner (både tryckluftsdrivna och hydrauliskt drivna). Produktnamn som COP1238 är COP4050 är två olika typer av hydrauliskt drivna bergborrmaskiner och COPROD är en speciell typ av borrstång utvecklad och patenterad av Atlas Copco. Atlas Copcos första helhydrauliska bergborrmaskin COP1038 introducerades 1972. Bokstäverna "COP" anspelar på den första delen i företagsnamnet - "COPCO".

Verkställande direktörer[redigera | redigera wikitext]

Atlas-Copco och dess föregångarföretag har haft följande verkställande direktörer/koncernchefer sedan bildandet 1873:[2][3]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Historiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Produkter (urval)[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bokslut & Nyckeltal – Atlas Copco Aktiebolag”. AllaBolag.se. http://www.allabolag.se/5560142720/bokslut. 
  2. ^ Brock utnämnd till VD och koncernchef för Atlas Copco, pressrelease från Atlas Copco 2009-04-29
  3. ^ Ronnie Leten Atlas Copcos nästa VD och koncernchef, pressmeddelande 2009-01-20

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]