Uddeholms AB

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uddeholms AB
Uddeholms AB logotype.svg
Uddeholms AB logotyp
Typ Aktiebolag
Huvudkontor Sverige Hagfors, Värmlands län
Nyckelpersoner Johnny Sjöström, VD
Franz Rotter, styrelseordförande
Bransch Verktygsstål
Antal anställda 800
Historia
Grundat 1668
Ekonomi
Omsättning N/A MSEK
Övrigt
Webbplats Uddeholm.com
Hagfors Järnverk, Hagfors
Huvudéntren till Uddeholms AB
Kung Carl XVI Gustaf inviger Uddeholms AB:s nya smidespress, Hagfors 8 september 2010

Uddeholms AB är en internationell tillverkare av höglegerade verktygsstål med produktion i Hagfors, Sverige. Företaget ingår sedan 1991 i den österrikiska Böhler-Uddeholm koncernen som i sin tur sedan 2007 ingår i voestalpine-koncernen. Uddeholms AB är med 800 anställda den största privata arbetsgivaren i Hagfors kommun samt Värmlands län. Globalt har Uddeholmkoncernen 3000 anställda.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Uddeholmskoncernen

1668–1870[redigera | redigera wikitext]

[1]

  • 1640 Johan Börjesson startar järnhanteringen i bygden genom att anlägga Sunnemo bruk, det första järnbruket i nuvarande Hagfors kommun.
  • 1668 Johan Karlström, son till Karlstads borgmästare och brorson till Börjesson, började bygga Stjärns stångjärnshammare, sedermera Stjärnsfors Bruk, och bosatte sig samtidigt på frälsegodset som var beläget vid Uvåns utlopp i Rådasjön och som därefter gavs namnet Uddeholm, för den tiden ett av Värmlands allra största jordbruk.
  • 1715 Bengt Gustaf Geijer kom ridande från Bosjön och såg genast potentialen i den gård och det bolag som sedan något år tillbaks, efter Karlströms död 1691, mer eller mindre till följd av svåra tider legat för fäfot. Geijer arrenderade Uddeholms gård till en början.
  • 1720 köpte han tillsammans med sin nyvunna hustru Lovisa Sofia Tranea såväl herrgården som skogarna, vattenfallen och hamrarna. Samma år grundade han också företagsnamnet Uddeholms Bolag. Under de följande 20 åren bygger man tillsammans upp Uddeholm till att bli en av de större järntillverkarna i Sverige. Flera masugnar och hamrar ser dagens ljus; Stjärnsfors, Geijersholm, Gustavsfors, Uvanå, Uddeholmshyttan och Traneberg m fl.
  • 1733 Bengt Gustaf och Lovisa Tranea låter riva den första herrgården för att istället ersätta den med en nyare, större och modernare.
  • 1746 dör Bengt Gustaf Geijer, men har innan sin död sett till att skriva ett testamente som garanterade att bolaget skulle hålla ihop inom familjen även efter hans död och inte splittras upp på allt för många arvingar.
  • 1750 dör även hans hustru Lovisa Sofia Tranea som under fyra år helt ensam efter Bengt Gustafs död, som en av Sveriges allra första kvinnliga företagsledare, lett Uddeholms utveckling samtidigt som hon också fostrat de tio barn, varav 9 överlevde, som hon och maken fått.
  • 1750 äldste sonen Jan Gustaf får förtroendet att sätta sig på disponentstolen. Men Jan Gustaf är egentligen inte intresserad utan tröttnar efter tre år, flyttar söderut mot Ransäter och det som därefter kom att bli Geijergården. Jan Gustaf blir därmed också anfader till Ransätersgrenen av Geijersläkten, där bl a hans barnbarn författaren, poeten, filosofen, historikern och tonsättaren Erik Gustav Geijer återfinns. Han var en av de största estetikerna och idégivarna under den svenska romantiken och betraktas som en av den svenska nationalismens fäder. Erik Gustav Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet från 1817 och blev 1824 ledamot av Svenska Akademien. Han var vidare rektor för Uppsala universitet under åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844.
  • 1753 efterträder Emanuel Geijer, en av de yngre bröderna, sin flyktade äldre broder, senare adlad till af Geijerstam av kung Gustav lll. På det här sättet drevs Uddeholms bolag vidare av barn och barnbarn inom släkten Geijer ända fram till 1829.
  • 1785 fraktas den gamla 1600-talskyrkan i Råda över sjön och byggs upp som nytt spannmålsmagasin till herrgården. Sedan 1960 är den åter i kyrkligt bruk i form av Uddeholms kapell.
  • 1814 påbörjas bygget av Uddeholms nuvarande, den tredje, herrgården. Helt klar blev den inte förrän 1825.
  • 1829 anställdes Jonas Waern på Uddeholms Bolag. Han var den förste på mer än 100 år som inte var en Geijer och som med tanke på det existerande testamentet naturligtvis utgjorde ett problem, vilket man snabbt löste genom att Waern gifte sig med en av Geijerflickorna. Waern förordade stordrift och rationaliseringar, såg möjligheten i nyttjandet av vattnets kraft för att utveckla industrin och var en av dem som lade grunden till det nya industri-Sverige och därmed även det moderna Uddeholm.
  • 1830 köpte han in Munkfors Bruk och införlivade detta i den övriga stålrörelsen och under 1830-talet byggdes också den allra första skolan i bygden, i Stjärnsfors, då Waern tidigt såg att enda sättet att komma åt den sociala misären i samhället var att införa obligatorisk utbildning för barn och ungdomar. Eftersom allmän skolplikt inte infördes i Sverige förrän 1842 var Waerns idéer banbrytande och han fick gott stöd från en av sina förvaltare, Torsten Rudenschöld, vilken också sett hur de ofta ensidiga och fysiskt tunga arbetsuppgifterna slet på arbetarnas kroppar. Rudenschöld lät därför även bygga en gymnastiksal i Stjärnsfors där arbetare, barn och hemmafruar kunde träna. Rudenschöld stannade bara tre år inom Uddeholm, flyttade härifrån och fortsatte därefter förkunna utbildning och hälsa och betraktas idag som en av den svenska folkskolans anfäder.
  • 1843 låter Waern en av sina anställda unga ingenjörer, E G Danielsson, ta båten över till Amerika för att marknadsföra Uddeholm och bolagets produktprogram. Danielsson kom tillbaks med flera kontrakt med nya kunder satte därmed Uddeholms namn på kartan utanför Europa.

1870–1945[redigera | redigera wikitext]

  • 1870 blir det tidigare familjeföretaget Uddeholm ombildat till ett aktiebolag och ändrar namnet till Uddeholms AB.
  • 1878 och efter flera års byggande fylldes masugnspipan för första gången vid det nya järnverket vid Hagforsen. Affärsdisponent E G Danielsson anlägger inte enbart det nya stora Hagfors järnverk som därefter kommer att ersätta många av de små hamrarna och masugnarna, han anlägger även järnväg, NKlJ-banan, som ett sätt att modernisera transporterna för såväl skogens produkter som för järnet och stålet.
  • 1880 utförs den första bessemerblåsningen i Hagfors järnverk
  • 1882 stod det nya götvalsverket klart och året efter anlades såväl skruvfabrik som sömfabrik och martinugn.
  • 1883 lät Uddeholms AB anlägga en hammarsmedja vid det nya bruket i Hagfors som nu växte och blev allt större. En 2,5 ton tung ånghammare skulle se till att järnet och stålet smiddes till stänger i önskad hårdhet. Därmed lades också grunden för dagens smidescentrum av verktygsstål från Uddeholm.
  • 1906 byggdes den första kraftstationen vid övre dammen i Stjärnsfors, mellan sjön Värmullen och Uvån. Effekten var 400 hästkrafter och spänningen 3000 volt.
  • 1911 anläggs Forshults kraftstation i Klarälven, den första hydroelektriska kraftstationen som med sin storlek bidrog till att hela järnverket i Hagfors kunde elektrifieras.
  • 1920 och åren framåt inleddes det egentliga arbetet med att bygga upp Uddeholms internationella säljorganisation.

1943–1991[redigera | redigera wikitext]

  • 1943, mitt under brinnande krig, blir Nils Danielssen disponent (VD). Han inleder en mängd investeringar i forskning, produktion och utbildning. Han förbättrar även bostadsförhållandena för de anställda i de olika brukssamhällena.
  • 1945 bildas ASSAB, Associated Swedish Steel AB, av de fyra samverkande svenska stålproducenterna Uddeholm, Fagersta Bruks AB, Hellefors Jernverks AB och Sandvikens Jernverks AB i syfte att gemensamt utröna möjligheterna att skapa affärer i Asien öster om Burma, Afrika och Latinamerika. 1976 köpte Uddeholm ut de övriga och blev ASSAB ett helägt dotterbolag inom Uddeholm. Idag, från 1 april 2011, finns ASSAB kvar enbart i form av ASSAB Pacific, i övrigt är verksamheten i resten av världen helt integrerad med Uddeholm.
  • 1949 vid bolagsstämman i Karlstad den 11 juni, kom en flera år lång konflikt mellan dåvarande koncernchefen Nils Danielsen och i första hand styrelsens ordförande bankdirektören Tage Cervin att få sin slutliga lösning. Danielsen hade vägrat följa styrelsens uppfattning om en avveckling av järnverket i Hagfors. Styrelsen ville koncentrera all ståltillverkning till Storfors. Danielsen hade trots uppmaning till och mmed vägrat att avgå och vid bolagsstämman fick konflikten sin slutliga lösning i en förtroendeomröstning som slutade i seger för Danielsen.
  • 1956 Wilhelm Ekman tillträder som VD för Uddeholm, en post han kommer att inneha under 19 år fram till 1975. Ekman betraktas av många som den siste traditionelle Bruksdisponenten i Sverige som styr över ett konglomerat med fem rörelsegrenar; Stål, Skog, Kemi, Kraft och Gruvor. Som allra mest hade Uddeholm under Ekmans period över 12 000 anställda i Värmland.
  • 1964 den 1 november upphör persontrafiken på NKlJ-banan. Därefter används järnvägen enbart till godstransporter fram till den 1 oktober 1990 då sträckan Hagfors – Deje läggs ner. Idag är gamla NKlJ-banan en asfalterad och helt bilfri cykelväg mellan Hagfors och Karlstad.
  • 1977 räddades Uddeholm undan konkurs tack vare ett statligt villkorslån på 600 miljoner kronor, pengar som sedan aldrig behövde betalas tillbaka.
  • 1978 gick Uddeholms skogsrörelse samman med Billerud till ett gemensamt Billerud-Uddeholm AB. Ett bolag som därefter i mitten av 1980-talet såldes vidare till Stora.
  • 1979 lades koncernens centrala resurser för databehandling i ett eget bolag tillsammans med Programator AB. Det nya bolaget fick namnet AB Värmlandsdata.
  • 1984 såldes den rostfria stålrörelsen inom Nyby Uddeholm vidare till Avesta AB
  • 1988 säljer dåvarande ägarna AGA AB Uddeholms stålrörelse, i huvudsak verktygsstålet, vidare till Trustor AB medan man behåller kraftverksrörelsen inom Värmlandsenergi AB (under namnbyte till Uddeholm Kraft AB), vad som senare kom att blir en del av Fortum.
  • 1990 inleder Trustor förhandlingar med österrikiska Voest Alpine Stahl AG om samgående mellan Uddeholm och deras dotterbolag Böhler.

1991 och framåt[redigera | redigera wikitext]

  • 1991 går bolagen samman och bildar det gemensamma bolaget Böhler-Uddeholm AG. Det som då finns kvar av det forna konglomeratet Uddeholm är verktygsstålet i Hagfors och de kallvalsade banden från Munkfors.
  • 2007 voestalpine AG lägger ett bud på hela Böhler-Uddeholm som därefter bildar en helt ny division, Special stål, inom voestalpine.

Andersson, Ingvar (1960). Uddeholms Historia (1:a uppl. 1960) 

Produktion[redigera | redigera wikitext]

Uddeholms AB:s produktion sker huvudsakligen vid Hagfors Järnverk i Hagfors, Sverige. Uddeholm producerar cirka 130.000 ton stål (2012) och planerar utöka det.[2] Det finns tre produktionsvägar. I samtliga processer förutom granuleringsprocessen så värmebehandlas och maskinberarbetas stålen för att få de eftertraktade egenskaperna.

Konventionell[redigera | redigera wikitext]

Denna typ av produktion har tre steg. Först smälts skrot i en ljusbågsugn. Efter smältning renas materialet i en sekundär metallurgisk behandling för att rensa bort svavel, slagg och andra oönskad materia. I det tredje steget tappas det renade stålet i en form. Genom olika metoder såsom stiggjutning (Up-hill casting) och användandet av skyddande ädelgaser kan renheten höjas ytterligare.

Electro Slag Remelting (ESR)[redigera | redigera wikitext]

I Electro Slagg omsmältnings-processen (ESR) smälts skrot först i den konventionella processen men smälts därefter om i en vattenkyld gjutform. Med denna process uppnår man en jämnare mikrostruktur i stålet vilket ger helt andra egenskaper än ett konventionellt producerat material. Det finns olika varianter av ESR-processen där omsmältningen sker i vakuum eller skyddande ädelgaser.

Pulvermetallurgi[redigera | redigera wikitext]

Tillverkningsprocess för pulvermetallurgiska kapslar.

Ett fint pulver skapas genom att en stråle av smält stål sprayas med kvävgas med högt tryck. Den genomsnittliga diametern på pulverkornen är 50-100 µm. Pulvret fylls sedan i kapslar under övertryck av skyddsgas och svetsas sedan hermetiskt täta. Pulverkapslarna görs sedan helt solida genom hetisostatisk pressning (HIP). Fördelen med pulvermetallurgiska verktygstål är att en hög legeringshalt kan användas utan att segringar fås i matieralet. Detta gör det möjligt att kombinera hög materialhårdeht och högt nötningsmotstånd, med god varmbearbetbarhet och hög materialduktilitet. Se även en:Powder metallurgy eller pulvermetallurgi.

Granulering (Granshots)[redigera | redigera wikitext]

Stålet hälls mot en yta så små droppar skapas. Dessa kyls i vatten så att granuler skapas. Dessa granuler kan i sin tur användas i gjuteriarbeten för att få material med jämna metallurgiska strukturer. Denna metod, kallad GRANSHOT, utvecklades hos Uddeholm. Under 2007 tog ett privatägt företag, UHT - Uvån Hagfors Teknologi AB, över rättigheterna till tekniken och försäljningen av GRANSHOT metoden. Uddeholms AB använder sin GRANSHOT enhet för att producera Granshots granuler till sina kunder.

Produkter[redigera | redigera wikitext]

Uddeholms AB tillverkar och förädlar höglegerade verktygsstål i långa och platta dimensioner. Verktygsstål används främst till verktyg såsom formar, knivar, pressverktyg som används vid tillverkning av olika produkter. Verktygsstål används inom alla industrier, tex bilindustri, elektronikindustri, konsumentindustri. Verktygsstål kan tack vare sina speciella egenskaper (kombinationer av hårdhet, slitstyrka, seghet, korrosionsresistans etc) användas för mekaniska appliaktioner.

Verktygsstål delas in i fyra produktområden beroende på användningsområdet:

Kalla produkter[redigera | redigera wikitext]

Material som används vid tillverkning där arbetsmaterialet är kallt. Stålet utsätts för mekanisk påverkan av det material som bearbetas. Vanliga fel som kan uppstå är förslitning, urflisning, plastisk deformation och sprickbildning som kan leda till haveri. Applikationsområden är stansning, djupdragning, kallextrusion, finstansning, kallsmide, formpressning, pulverpressning och valsning.

Varma produkter[redigera | redigera wikitext]

Material som används vid tillverkning där arbetsmaterialet är varmt. På grund av de höga temperaturer som råder vid arbete med smälta metaller såsom aluminium, järn och mässing, så ställs mycket höga krav på materialen. Högt värmemotstånd och ductility samt slitstyrka är viktigt. Motstånd mot thermal cyclic stress och värmemotstånd är även bra. Applikationsområden är gjutning, extrusion och smide.

Plastformstål[redigera | redigera wikitext]

Används vid tillverkning av plastprodukter. De viktigaste materialegenskaperna är hållfasthet och hårdhet, seghet, nötningsbeständighet, polerbarhet, korrosionsbeständighet och värmeledningsförmåga. Viktiga kunder finns inom bilindustrin (exempelvis stötfångare, instrumentbrädor, lyktor), vitvaruindustrin och andra industrier som använder mycket plastdetaljer i sina produkter. Applikationsområden är formsprutning, formpressning, formblåsning, strängpressning och hållarmaterial.

Mekaniska komponenter[redigera | redigera wikitext]

Mekaniska applikationer såsom motordelar, maskiner, slitytor etc för bland annat matindusti, återvinning, stenbearbetning, axlar etc. Verktygsstål ersätter ingenjörsstål i mekaniska detaler och slittdelar.

Referenstabell internationella standards för verktygsstål[redigera | redigera wikitext]

-
Namn/Standard W.Nr. AISI (USA) IHA UNE (Spanien) SS (Sverige) JIS (Japan)
Alumec
Uddeholm Alvar 1.2329
Uddeholm Arne 1.2510 O1 F-522 F-5220 2140 SKS 3
Uddeholm Caldie
Uddeholm Calmax 1.2358
Uddeholm Chipper/Viking
Uddeholm Corrax
Uddeholm Dievar
Uddeholm Elmax
Uddeholm Fermo
Uddeholm Formax 2172
Uddeholm Grane 2550
Uddeholm Holdax 1.2312 F-5304
Uddeholm Hotvar
Uddeholm Impax Supreme 1.2738 P20 mod. F-5303
Uddeholm Mirrax Electro Slag Remelting (ESR) 420 mod. SUS 420 mod.
Moldmax HH
Moldmax XL
Uddeholm Nimax
Uddeholm Orvar 2 Microdized 1.2344 H13 premium F-5318 2242 SKD 61
Uddeholm Orvar Supreme 1.2344 H13 premium F-5318 2242 SKD 61
Uddeholm Orvar Superior 1.2344 H13 premium F-5318 SKD 61
Uddeholm Polmax (1.2083) 420 mod. F-312 F-5263 2314 SKD 61
Uddeholm QRO 90 Supreme
Uddeholm Ramax HH (420F)
Uddeholm Ramax LH (420F)
Uddeholm Rigor 1.2363 A2 F-5227 2260 SKD 12
Uddeholm Sleipner
Uddeholm SR 1855 (1.2108) 2092
Uddeholm Stavax Electro Slag Remelting (ESR) (1.2083) 420 mod. F-312 F-5263 2314 SUS 420
Uddeholm Sverker 21 (1.2436) (D6) F-52OR F-5211 2310 SKD 11
Uddeholm Sverker 3 1.2379 D2 F-5213 2312 (SKD 2)
Uddeholm THG 2000
Uddeholm UHB 11 1.1730 1148 F-1142 1650/1672
Uddeholm Unimax F-114
Uddeholm Vanadis 4 Extra
Uddeholm Vanadis 6
Uddeholm Vanadis 10
Uddeholm Vanadis 23 1.3344 M3:2 2725
Uddeholm Vanadis 30 M3:2+Co 2726
Uddeholm Vanadis 60 2727
Uddeholm Vancron 40
Uddeholm Vidar 1 1.2343 H11
Uddeholm Vidar 1 Electro Slag Remelting (ESR) 1.2343 H11
Uddeholm Vidar Superior 1.2340(1.2343) (H11) (SKD 6)

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Produktionsenheter[redigera | redigera wikitext]

Försäljningsbolag Norden & Europa[redigera | redigera wikitext]

Norden[redigera | redigera wikitext]

Europa[redigera | redigera wikitext]

Försäljningsbolag Amerika & Asien[redigera | redigera wikitext]

Nord och sydamerika[redigera | redigera wikitext]

Asien och Oceanien[redigera | redigera wikitext]

Verkställande direktörer[redigera | redigera wikitext]

Annat[redigera | redigera wikitext]

Sponsring och lokalt engagemang[redigera | redigera wikitext]

Peugeot 206, WRC Uddeholm Svenska Rallyt 2003.

Mellan 2002 och 2008 var Uddeholms AB namnsponsor för Svenska rallyt (Uddeholms Swedish Rally).

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Andersson, Ingvar: "Uddeholms AB", P.A. Nordström & Söner, 1960
  2. ^ Klart med utökat verksamhetstillstånd för Uddeholm