Fasta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Se påskfastan för den kristna fastan före påskafton.

Fasta eller fastetid är en period då en person självmant avstår från mat och eventuellt dryck i olika utsträckning. Fasta påbjuds inom många religioner som andlig förnyelse, renande process, botgöring med mera. Man kan också fasta av hälsoskäl, ibland på uppmaning av läkare, exempelvis inför vissa typer av röntgenundersökningar. Det är inte helt ofarligt att fasta om det görs fel eller i för stor omfattning. Är man ovan vid fasta bör man kontakta en läkare eller dietist innan man börjar fasta.

Fasta i ordet Påskfastan skall egentligen inte blandas ihop med fasta så som avhandlat här då detta korrekt översätts till fasting medan fasta i ordet påskfasta mer korrekt översätts till lent. Påskfasta översätts ofta till eller från engelskans lent vilket är en bristfällig översättning på den svenska sidan. Själva fastan är bara en av delarna i lent men det bredare konceptet lent saknar bra översättning i svenskan. Genom denna språkliga bristfällighet översätts och likställs ibland då även det ensamstående uttrycket fastan till och från lent, bland annat på Wikipedia. Skillnaden kan enkelt sägas vara att i fasta så offrar man intag av kost på något sätt, medan det bara är en av delarna i lent längs med andra saker som kan offras så som alkohol, sex, tv-tittande, etc.


Fasta inom olika religioner[redigera | redigera wikitext]

Fastan har olika längd och innehåll i olika religioner.

Bahá'í[redigera | redigera wikitext]

  • 19 dagars fasta från 2 mars till och med 20 mars.
  • Man fastar under den nittonde månaden i bahaikalendern.
  • Påbjudet från 15 till 70 års ålder.
  • Inte bindande för barn, gravida, sjuka, resande eller svaga.
  • Man äter och dricker inte från soluppgång till solnedgång.

Buddhism[redigera | redigera wikitext]

  • Munkarna brukar fasta varje dag från klockan 12 till nästa dags morgonmål.

Hinduism[redigera | redigera wikitext]

  • Man fastar inför högtiderna, till exempel Mahashivaratri (Shivanatten).
  • Heliga män fastar mera än andra.

Islam[redigera | redigera wikitext]

  • 30 dagars fasta (sawm).
  • Ramadan, den nionde månaden av det islamiska månåret, är den islamiska fastemånaden.
  • Inte bindande för barn, sjuka, resande, gravida eller svaga.
  • Man varken äter, dricker, röker eller har sex från soluppgång till solnedgången.

Judendom[redigera | redigera wikitext]

  • Jom Kippur. Man ägnar sig åt fasta och ånger för att försonas med Gud.

Kristendom[redigera | redigera wikitext]

Bland annat inom romersk-katolska och de lutherska kyrkorna har man under senare tid betonat att fastetiden är en tid då man kan kämpa mot sina ovanor och erbjuder att fasta i grupp och därmed uppmuntra varandra under fastetiden. Man väljer då själv något man vill avstå ifrån, till exempel: TV-tittande, godis, alkohol och kött, tidningar eller något annat. Meningen är att avstå från något för att vinna något annat. Att vinna tid för sin familj, att få pengar över att ge till de fattiga och så vidare.

  • I kristen tradition är fredagen fastedag, eftersom Jesu korsfästelse inföll på en fredag. Enligt gammal tradition är också onsdagen fastedag, eftersom Jesus då förråddes av Judas Iskariot.
  • Påskfastan, kyrkoårets största fasta, inträffar som en förberedelsetid för påsk. I västkyrklig tradition börjar den på askonsdagen och sträcker sig 40 dagar - söndagar undantagna - till och med påskafton. Askonsdag och långfredag är de strängaste fastedagarna. Också perioden före jul är en fasteperiod och kallas i västkyrkan advent, som betyder ankomst, vilket syftar på Jesu ankomst.
  • Bland de ortodoxa kyrkorna lägger man fortfarande stor vikt vid fastedagarna.
  • Inom katolska kyrkan är varje fredag fastedag, då man främst förväntas avstå från kött.
  • Protestantiska kyrkor har tidigare inte lagt någon större vikt vid fasta, men i den anglikanska kyrkan utges varje år en särskilt fastebok av ärkebiskopen. Vissa frikyrkor betonar dock fastan som en möjlighet till koncentrerad bön. De ansluter dock sällan till de historiska fasteperioderna utan tiden är valfri.
  • Eukaristisk fasta

Inka[redigera | redigera wikitext]

Inkafolket fastade 21-23 juni inför den stora festivalen, för att hedra solguden, Inti Raymi den 24 juni-2 juli, i Cuzco där man åt och drack i mängder i nio dagar. Under den föregående fastan fick ingen förtäring av fast föda, tändande av eld eller sex förekomma.

Fasta av hälsoskäl[redigera | redigera wikitext]

Att fasta av hälsoskäl gör man i syfte att rensa kroppen från slaggprodukter, stimulera kroppens ämnesomsättning och cellproduktion samt för att stärka immunförsvaret.[källa behövs] Man begränsar näringsintaget under perioder från en dag och uppåt. Fastans inverkan på kroppen är något som är ett hett debatterat ämne inom läkarvården och alternativvården.

Periodisk fasta[redigera | redigera wikitext]

Periodisk fasta eller korttidsfasta innebär att man avstår från födointag under kortare perioder, vanligtvis mellan 16-36 timmar. 5:2-dieten är en sådan metod som populariserades under 2012 av hälsojournalisten Michael Mosley.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]