Fett

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För fett i människors och djurs kroppar, se fettvävnad.
För undergrupp av karboxylsyror, se fettsyra.

Fett utvinns ur djur och växt-celler och kan vara fasta, halvfasta eller flytande. Smörjolja och smörjfett är ofta mineraloljeprodukter och är otjänliga som födoämne eller rentav skadliga, om de förtäres.

Är det flytande kallas de oftast för oljor. Biokemiskt kan fetter indelas i tre grupper: 1)Triglycerider 2)Fosfolipider 3)Steroler.

En triglycerid består av alkoholen glycerol som förestrats med tre fettsyror. Fosfolipider liknar triglyceriden fast där en av fettsyrorna istället ersatts av en fosfatgrupp och en bas. Steroler är vaxliknande fetter som förutom kolesterol även omfattar vissa hormoner och förstadier till vitamin D.

Fett förekommer i de flesta celler och är viktigt för energilagring eftersom energiinnehållet (37 kJ/g eller 9 kcal/g) är ungefär dubbelt så högt som kolhydrater och proteiner. Hos många organismer, i synnerhet havslevande organismer, fungerar det även som värmereglerande ämne.

Fett i födan[redigera | redigera wikitext]

Förutom att ge energi är fett viktigt för att vi ska få i oss fettlösliga vitaminer (A, D, E och K) och antioxidanter. Dessutom är det en viktig smakbärare. Kroppen kan till viss del omvandla kolhydrater och vissa proteiner till fett men de essentiella (livsnödvändiga) fettsyrorna (linolsyra och linolensyra) måste vi få i oss via maten. Fett är upplagsnäring. Fettvävnad kan vara stötdämpande och skyddar därmed organ.

Se även matfett.

Hälsa[redigera | redigera wikitext]

Det finns olika sorters fett som skiljer sig från varandra i sammansättningen. Bland annat finns det mättade, enkelomättade och fleromättade fettsorter.

Exempel på fleromättat fett är omega 3 som framför allt finns i fet fisk. Även andra aspekter i olika fettsorter har uppmärksammats, bland annat har man nu kommit fram till att transfett och härdat fett, som finns i flera av dagens kex, kakor och brödsorter, kan vara skadligt för hälsan.

Transfetter[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Transfett

Industriella transfetter är enkelomättade eller fleromättade fetter som man på kemisk väg har "mättat" eller nästan "mättat" för att få önskad konsistens med mera. De används i vissa livsmedel för att de ökar dess hållbarhet. Animaliska transfetter förekommer också naturligt i små mängder i mejeriprodukter och kött från kor och får.[1]

Fettmetabolism[redigera | redigera wikitext]

Fett utgör den största energireserven i kroppen och fett kan användas som energikälla av kroppens alla celler med det enda undantaget av delar av hjärnan och celler som saknar mitokondrier (t.ex. Erytrocyter). Hjärnan kan dock istället använda kroppens lagrade fettreserver i form av ketonkroppar, något som det lagrade fettet kan omvandlas till. Det fett som främst används av kroppen som energi kallas triglycerider och består av tre fettsyramolekyler och en glycerolmolekyl i esterbindning.

Förvaring[redigera | redigera wikitext]

När triglycerider tas upp i tarmkanalen delas de först upp i fria fettsyror och glycerol för att sedan sättas ihop igen tillsammans med vissa proteiner och bilda lipoproteiner som kallas kylomikroner. Dessa transporteras via lymfan ut i blodet och sedan till fettceller, adipocyter i fettvävnad. Där finns ett enzym som kallas lipoproteinlipas och som hydrolyserar triglyceriderna igen så att fettsyrorna blir fria och kan ta sig in i cellen genom cellmembranet. Inuti fettcellen finns nytt glycerol som fettsyrorna går ihop med och åter bildar triglycerider. Dessa bildar sedan den stora fettdroppe som karakteriserar alla fettceller.

Förbrukning[redigera | redigera wikitext]

När fettet sedan behövs för energi i kroppen så hydrolyseras det åter till fettsyror och glycerol och går ut i blodet. Där binder det till albumin och transporteras till den vävnad det behövs i. När fettsyrorna gått in i till exempel muskelceller så går det in i cellens mitokondrier. (Den del i cellen som fria fettsyrorna görs om till energi). Där bryts det ner i en process som kallas beta-oxidation till flera stycken acetyl-koenzym A. Acetyl-koenzym A går sedan in i citronsyracykeln och man får ut energi i form av högenergielektroner i adenosintrifosfat (ATP), reducerat nikotinamid-adenin-dinukleotid (NADH), vätejoner (H+) och reducerat flavin-adenin-dinukleotid (FADH2). Dessa tre senaste går sedan in i elektrontransportkedjan och man får ATP som är den energiform som används i de flesta processer i cellen.

Levern[redigera | redigera wikitext]

Ifall förbrukningen av fett är stor så klarar muskelcellerna inte av att betaoxidera allt fett som behövs, detta kan då ske i levern. Acetyl-CoA kan dock inte transporteras fritt i blodet utan går ihop två och två till acetättiksyra som diffunderar fritt ut i blodet och till de celler där det behövs.

Levern kan också syntetisera fett (senare till energi) av aminosyror med huvudsak hjälp av hormonet kortisol. Aminosyror är byggstenar till proteiner, och proteiner är byggstenar till kroppens vävnad. D.v.s att när kroppens fettdepåer är slut och kroppen behöver energi, kommer den använda kroppens vävnad (i första hand skelettets muskler) som energikälla.


Fett är det ämne som har högst energiinnehåll per gram (9 kcal) i jämförelse med andra energikällor. Kolhydrater 4 kcal. Protein 4 kcal.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Transfett”. Livsmedelsverket. 2008-05-21. http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=14550&epslanguage=SV. Läst 14 januari 2009.