Margarin
Margarin är en typ av matfett som funnits sedan 1800-talet. Från början tillverkades margarin främst som ersättning till smör.
Margarin är en emulsion av vatten i olja och innehåller främst en blandning av vegetabiliska fetter från raps-, solros-, palm- och kokosolja. Fetthalten är oftast 35 - 80 %.
Innehåll |
[redigera] Historik
Margarin uppfanns 1869 av den franske kemisten Hippolyte Mège-Mouriès. Detta skedde efter att den franske kejsaren Napoleon III tre år tidigare avsatt en större summa pengar till den som kunde skapa ett billigt alternativ till smör åt den växande och undernärda stadsbefolkningen.[1] Från början gjordes margarin av talg, oleomargarin, från nötkreatur som blandades med mjölk och sedan smaksattes för att efterlikna smör.[1]
I Sverige har margarin tillverkats sedan 1881.[2]
[redigera] Innehåll och egenskaper
Till skillnad från smör som alltid har en och samma fetthalt och fettsammansättning, kan margarin skräddarsys efter vad det ska användas till. Smörgåsmargarin, även kallat bordsmargarin, är mjukt margarin som är lättare att breda på bröd. Dessa tillverkas av vegetabiliska oljor som innehåller mycket omättat fett. Till matlagning, stekning och bakning finns både fast margarin och flytande margarin. Flytande margarin innehåller huvudsakligen rapsolja och solrosolja. De fasta margarinerna innehåller också rapsolja, men även en del fast fett, som palmolja. Den rapsolja och solrosolja som ingår i margarin skiljer sig inte före tillverkningen från den raps- och solrosolja som man som konsument kan köpa i en vanlig livsmedelsbutik. Det är en myt att olja som används vid tillverkningen av margarin skiljer sig från annan vegetabilisk olja. Vid tillverkningen så måste dock oljorna härdas eller omestras för att få till den rätta konsistensen.
Förutom vegetabiliska oljor och fetter innehåller många margariner också någon form av mjölk. Mjölken bidrar med smak och arom och göra även att det visas en ”temperatursignal” i stekpannan när margarinet hettas upp. Salt bidrar med smak och fungerar också som ett konserveringsmedel.
I margarin med låg fetthalt hjälper gelatin eller stärkelse till med att binda vattnet. Margarin berikas med A- och D-vitamin enligt svensk lag. En del av A-vitaminet är i form av betakaroten, ett rödaktigt ämne, och det är det som ger margarinet dess gulaktiga färg. Lecitin fungerar som emulgeringsmedel, det gör att fettet och vattnet/mjölken kan blanda sig, och det motverkar också stänk och skvätt vid stekning. Margarin innehåller även arom, konserveringsmedlet kaliumsorbat (E 202) och emulsionen mono- och diglycerider av fett (E 471).
[redigera] Hälsoaspekter
Vid diskussioner om margarinets näringsvärde tas främst två aspekter upp: den totala mängden fett samt vilka typer av fett margarinet innehåller. Ofta jämförs margarinets näringsvärde med smör.
[redigera] Total andel fett
Traditionellt margarin innehåller lika mycket fett som smör (80% fett), men lättmargariner med lägre fetthalt är vanliga.
[redigera] Typer av fett
[redigera] Mättat fett
 |
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2010-05) |
[redigera] Omättat fett
|
|
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2010-05) |
[redigera] Omega 3-fettsyra
|
|
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2010-05) |
[redigera] Omega 6-fettsyra
|
|
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2010-05) |
[redigera] Transfett
Innan 1995 kunde man som konsument finna transfett i margarin, detta eftersom vid tillverkning av ett hårt margarin oljan måste härdas (metod att göra omättat fett mer mättat vilket gör konsistensen mer fast, ger produkten bättre hållbarhet och minskar oxidation/härsknings risken). Innan 1995 gjordes en delvis härdning av produkten där härdningen avbryts innan alla omättade fettsyror omvandlats till mättade, och detta kunde ge transfett i produkten. Efter 1995, pga påtryckning från konsumenter, tillverkar man hårt margarin i Sverige som är fullständigt härdat, dvs. alla omättade fettsyror har omvandlats till mättade. [källa behövs] Idag kan man finna transfetter i naturligt delvis härdat fett, dvs. mjölkfett och smör samt andra feta mejeriprodukter. Dock även i bageriprodukter bakat på utländskt margarin, friterad mat och snacks. Rekommendationen från livsmedelsverket är att vid matlagning välja matolja eller flytande margarin och till smörgåsen matfett med låg andel mättat fett [3].
[redigera] Kolesterol
|
|
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2010-05) |
[redigera] Sterol- och stanolestrar
|
|
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2010-05) |
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ [a b] Mats-Eric Nilsson (2007) Den hemlige kocken, Ordfront, Stockholm
- ^ latta.se - Om margarin
- ^ http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matcirkeln-och-tallriksmoddellen/Margarin-smor-och-matolja/
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Margarin.
