Flugsvampar

Från Wikipedia
Version från den 22 oktober 2017 kl. 18.12 av Gujo (Diskussion | Bidrag) (Rullade tillbaka redigeringar av 81.236.250.60 (diskussion) till senaste version av Reddarn)
Uppslagsordet ”Flugsvamp” leder hit. För webbplatsen för narkotikahandel, se Flugsvamp (webbplats).
Flugsvampar
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljAmanitaceae
SläkteFlugsvampar
Amanita
Vetenskapligt namn
§ Amanita
AuktorPers. 1794[1]
Undersläkten
  • Amanita
  • Lepidella

Flugsvampar (Amanita) är ett släkte av svampar med cirka 600 beskrivna arter. I släktet ingår många giftiga arter, däribland de dödliga vit flugsvamp och lömsk flugsvamp. Släktet innehåller dock några ätliga arter och många oätliga om inte direkt giftiga. Typart för släktet är röd flugsvamp (A. muscaria).

Släktet delas upp i två undersläkten, Amanita respektive Lepidella. Undersläktet Amanita delas sedan upp i sektionerna Amanita (egentliga flugsvampar), Vaginatae (kamskivlingar) och Caesareae. Lepidella delas upp i sektionerna Lepidella, Amidella, Phalloideae och Validae.

Lömsk flugsvamp med tydliga strumpor.

Flugsvamparna har i början av sin utveckling ett hylle, som hos många arter bildar en så kallad strumpa på foten (se bild på lömsk flugsvamp) och/eller så kallade hylleplättar på hatten (jämför bilden på röd flugsvamp).

De gifter som arterna i släktet producerar är framförallt amatoxiner, främst amanitin. Flera arter tillverkar även ibotensyra och muskimol. Giftet muskarin har fått sitt namn efter den röda flugsvampen, men finns bara i mindre mängder i denna. Fallotoxin finns främst i lömsk flugsvamp, men även i mycket små mängder i rodnande flugsvamp.

Arter (urval)

Källor

Tryckta källor

Webbkällor

Noter