Fors kyrka, Eskilstuna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°22′2.4″N 16°30′58.44″Ö / 59.367333°N 16.5162333°Ö / 59.367333; 16.5162333
Fors kyrka
Kyrka
Fors kyrka
Fors kyrka
Land  Sverige
Län Södermanlands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Strängnäs stift
Församling Eskilstuna församling
Plats Eskilstuna
 - koordinater 59°22′2.4″N 16°30′58.44″Ö / 59.367333°N 16.5162333°Ö / 59.367333; 16.5162333
Invigd 1000-talet
Webbplats: Fors kyrka

Fors kyrka tillhör Eskilstuna församling i Strängnäs stift. Den är centralt belägen i Eskilstuna vid Eskilstunaåns västra strand. Kyrkan är församlingens äldsta och näst största kyrka.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan uppfördes under mitten av 1000-talet på initiativ av munken S:t Eskil. Sannolikt har den varit stiftskyrka för ett område bestående av västra Södermanland, södra Västmanland och östra Närke. Kyrkan ska även ha disponerats av Johanniterklostret. Troligen under 1300-talet förlängdes kyrkan åt öster och försågs med torn. Ett antal om- och tillbyggnader under 1600-talet gav kyrkan sitt nuvarande utseende.

Fors kyrka är centralt belägen intill Eskilstunaån, som har gett kyrkan dess namn. Kyrkan är en av kommunens äldsta byggnader och stadens främsta medeltida minnesmärke. Dess äldsta historia härleds till S:t Eskil, den engelska munk som har gett staden Eskilstuna sitt namn.

Omkring år 1000 lät S:t Eskil bygga en romansk stenkyrka, av vilken den norra och den västra väggen fortfarande finns kvar. Tillsammans med kyrkans vapenhus utgör dessa väggar de äldsta delarna av kyrkan som den ser ut idag.

Vapenhuset har behållit sitt ursprungliga utseende och restaurerades senast på 1600-talet. Resterande delar av kyrkan har byggts till och restaurerats i omgångar.

Under 1400–1600-talet byggde man ut kyrkan med ett långhus i samma romanska stil som de befintliga delarna av kyrkan.

Långhuset avslutas med ett tresidigt kor som kompletterades med korsarmar på 1650-talet.

Släkten Lohe gick vid tiden in och bekostade stora delar av renoveringen. Som tack för detta reste man ett gravkor åt släkten mellan den norra korsarmen och koret, mitt emot kyrkans sakristia.

Kyrkans torn, som antas ha byggts till under tidigt 1400-tal, hade från början ett enkelt sadeltak. Tornet användes då som utkiksplats och försvarstorn mot inkräktare som kom via ån.

År 1676 restes den tornspira som finns kvar på kyrkan idag. Med tornspiran mäter kyrkans torn femtio meter, och tillsammans med långhuset bildar det formen av ett latinskt kors.

På pingstdagen år 1987 invigdes ett nytt S:t Eskilsfönster i den norra korsarmen i kyrkan. Fönstret gestaltar S:t Eskils levnadshistoria och är skapat av Bengt Olof Kälde, som är en av Europas främste kyrkokonstnärer.

Överlag domineras inredningen i kyrkan av gamla inventarier och kyrkan har många skulpturer, varav den äldsta troligtvis är en sittande biskop från 1200-talet. Predikstolen och altaret bryter den romanska stilen i kyrkan. Dessa är istället utförda i barockstil och tillkom omkring år 1650. Både predikstolen och altaret skänktes av den tidigare nämnda släkten Lohe.

Predikstolen är smyckad med träskulpturer som föreställer de fyra evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes, samt Jesus Kristus och Paulus. Altartavlan är en oljemålning från 1600-talet som är gjord av den franske konstnären Eustace Lesueur. Tavlan föreställer Kristi förklaring.

Över denna tavla finns ytterligare en målning, som gestaltar Gud Fader. De två tavlorna omges av målningar av de fyra evangelisterna med sina respektive attribut. Högst upp på altaret finns tre barnfigurer, varav den mittersta håller i ett band med inskriften GLORIA IN EXCELSIS DEO, som betyder Ära vare Gud i höjden.

Den nuvarande orgeln byggdes 1999 av Walter Thür i Torshälla. Huvudfasaden härstammar från en orgel som byggdes 1814 och ryggpositivet tillkom 1999. Orgeln har 3 manualer med 38 stämmor och pedal.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Predikstolen och altaruppsatsen skänktes till kyrkan omkring 1655.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]