Eskilstuna

För den historiska stadskommunen, se Eskilstuna stad.

Eskilstuna
Tätort Centralort
Stadshuset
Land	Sverige
Landskap	Södermanland
Län	Södermanlands län
Kommun	Eskilstuna kommun
Församling	Eskilstuna församling
Koordinater	59°22′14″N 16°30′46″O
Area	3 104,97 hektar (2010-12-31)
Folkmängd	64 679 (2010-12-31)
Befolkningstäthet	20,83 inv./hektar
Grundad	1659
Tidszon	CET (UTC+1)
Tätortskod	0740
Eskilstunas läge i Södermanlands län

Eskilstunahus vid slutet av 1600-talet ur Suecia antiqua et hodierna

Arbetarrörelsen har möte på Fristadstorget.

Eskilstuna är en tätort i Södermanland och centralort i Eskilstuna kommun i Södermanlands län. I tätorten bor &&&&&&&&&&064679.&&&&&064 679 av kommunens &&&&&&&&&&097283.&&&&&097 283 invånare. Genom Eskilstuna rinner Eskilstunaån.

Historia

Två handelsplatser kallades under hednatiden för Tuna och Fors, och var då ett handelscentrum för Rekarnebygden, belägen där sjövägen från Mälaren upphörde och handelsvägen genom skogen till Hjälmarebygden vidtog. På 1000-talet blev handelsläget mindre förmånligt till följd av landhöjningen, som skapade nya fall vid Torsharg, idag Torshälla.

Tuna, som omtalas i skriftliga källor första gången 1104, blev under 1100-talet centrum för kulten kring Sankt Eskil. Enligt legenden från 1300-talet hade Eskil varit en engelsk munk som dödades av asatroende hedningar i Strängnäs i slutet av 1000-talet. Både Fors och Tuna kyrkor har förknippats med Sankt Eskil, men helgonlegenden utpekar Tuna. Tuna kyrka, som 1231 övertogs av Johanniterklostret har visat sig härröra från 1100-talet, men har haft en äldre föregångare på samma plats. Under den nuvarande Tuna kyrka från 1100-talet har rester av en stenkyrka från 1000-talet påträffats. Bland fynden från undersökningarna märks särskilt Eskilstunakistan från slutet av 1000-talet. Fors kyrka som fortfarande står kvar och vars äldsta delar härrör från 1100-talet, har visat sig haft en föregångare från 1000-talet. Under denna äldre stenkyrka fanns spåren efter en ännu äldre träkyrka. Utöver dessa kyrkor fanns här ytterligare en kyrka, Ekeby kyrkoruin, uppförd på 1100-talet.

I Florensdokumentet 1120 omnämns Tuna som biskopssäte, men det förefaller som den endast var biskopssäte en kort tid, under en period innan några egentliga stift inrättats. Omkring 1180 anlades Johanniterklostret som var Johanniterordens svenska huvudkloster. Det är oklart hur pass omfattande bebyggelsen runt klostret och kyrkan var, men här fanns flelar hantverkare och en kvarn. Någon gång före 1266 ändras namnet från Tuna till Eskilstuna.

Vid reformationen indrogs klosteregendomarna, som gjordes till kungsgård, klosterbyggnaden revs, och istället uppfördes ett slott, Eskilstunahus, som var ett av Hertig Karls residens. Hertig Karl gynnade näringslivet i Eskilstuna, som han önskade göra till en industristad, särskilt för smide. Eskilstuna lämpade sig för detta genom sitt centrala läge i landet, närheten till Bergslagen, krafttillgången från fallen, kolskogarna i söder, och jordbruksproduktöverskottet från Rekarneslätterna i nordöst. Genom Eskilstuna kanal gav han orten sjöförbindelse. Eskilstuna vid tiden vanligen kallat Tunafors, hade vid denna tid spik- och vapensmedjor, såg- och mjölkvarnar, vadmalsväveri och liknande, men förvägrades stadsprivilegier till följd av närheten till Torshälla. Karl X Gustav, som bott i Eskilstuna, sökte emellertid där skapa en stor industristad, Karl Gustavs Stad, och utrustade livländaren från landskapet Svenska Livland Reinhold Rademacher med stora privilegier för ditflyttande av dennes verkstäder vid Kirkholm. Planerna genomfördes endast till en femtedel. Eskilstuna blev stad år 1659, alltså långt senare än många andra städer i landskapet som Nyköping, Södertälje och Strängnäs.

1771 lät Adolf Fredrik anlägga den så kallade Fristaden, där han lät arbetare inom stål-, järn-, och metallindustrin så sig med mot befrielse av mantalspengar och andra utskylder. Detta en uppblomstring av Eskiltunas metallindustri. De olika delarna Gamla stden, Nystaden och Fristaden förblev dock åtskilda, 1833 förenades Eskilstuna och Karl Gustavs Stad till en enhet. Ända fram till 1879 utgjorde "Eskilstuna Fristad" ett eget område inom Eskilstuna stad. Genom bebyggande av från Eskilstuna kungsladugård avsöndrad mark företogs 1867 en ny stadsreglering, som gav upphov till stadsdelarna Norr, Söder och Väster.

Eskilstuna växte och blev en av Sveriges viktigaste industristäder. Under 1970-talet hade dock Eskilstuna en kraftig tillbakagång då många industrier lades ner. Befolkningstillväxten har varit negativ under lång tid men i slutet av 1990-talet då Svealandsbanan mellan Valskog och Södertälje tillkom vände den åter. Idag överstiger inflyttningen utflyttningen. En bidragande faktor kan vara Mälardalens högskola samt läget i Mälardalen. Detta har gjort Eskilstuna till ett logistikcentrum. Planer har också funnits på att öka flygfraktstrafiken från Kjula Flygplats, belägen mellan Eskilstuna och Strängnäs.

Eskilstunas äldsta byggnad är Fors Kyrka vilken troligen härstammar från 1100-talet. Andra äldre byggnader är Rademachersmedjorna från 1600-talet, samt bebyggelsen längs Köpmangatan mellan Stadsparken och stadsdelen Tunafors.

Eskilstuna har alltid varit en viktig industristad och detta har synts genom historien. Det nuvarande Eskilstuna är ett resultat av flera olika sammanvuxna samhällen; Gamla Staden med Fors kyrka, Fristaden, Karl Gustavs Stad, Kloster och Nyfors municipalsamhälle.

Industrier som genom olika epoker varit viktiga för Eskilstuna är Rademachersmedjorna, AB Separator, AB C. O. Öberg & co., Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori (Nuvarande Saab Bofors Dynamics AB), Eskilstuna Jernmanufaktur, Nickelfabriks AB Gottfrid Carlsson, AB Gustaf Erikssons metallfabrik, L. F. Ståhlberg & Co bordknifsfabrik, Bolinder-Munktell (senare Volvo BM, nuvarande Volvo CE), August Stenman (senare ASSA) och CE Johansson (Mått-Johansson).

I Eskilstuna resulterade bara 10 procent av inflyttningarna 1870-1900 i permanent bosättning. Särskilt i förorterna Fors och Kloster byttes befolkningen ut vart tredje år. Endast en femtedel av den vuxna befolkningen var född i Eskilstuna.

I Eskilstuna uppfördes under första världskriget ett av nio spannmålslagerhus vilka fungerade som beredskapslager för livsmedel. Lagerhuset i Eskilstuna revs på 1980-talet.

Parker

• Eskilsparken: Belägen i stadsdelen Söder anlades år 1914. Här finns många trädslag planterade, till exempel turkisk hassel, manna-ask, rödbladig skogslönn, blodbok, persisk ek, vitbladigt päron, vitbrokig rödask, hängask, rödblommig hästkastanj, blågran och coloradogran. Den för landsdelen ovanliga platanen finns också. Här finns även ett konstverk i form av Carl Eldhs "Flicka med gloria" från år 1953.

• Fors Kyrkopark: Parken omger Fors kyrka, belägen i centala Eskilstuna. Avgränsas av Eskilstunaån, Svealandsbanan, Nygatan och Kyrkogatan. Fram till år 1900 var det en begravningsplats där parken idag ligger. Det var Eskilstunas första begravningsplats.

• Hamnparken med Smörtorget: Trädplanteringssällskapet bekostade och anlade Hamnparken under åren 1883 – 1885. Här finns ett mångfald träd planterade bok, lind, lönn, pelarek, vitoxel, blodbok och inte minst ett korkträd som inte ska förväxlas med korkeken. Del av parken överläts av sällskapet till staden år 1886 och resterande del 10 år senare. I överlåtelsen ingick också stadens första offentliga konstverk fontänen kallad ”Kvinna med ymnighetshorn ” Konstverket är daterat till 1897 och är utfört av bronserat gjutjärn.
  En del av parken innehåller även en minipark med perenner nya träd och belysning. Arbetet färdigställdes år 2005. Carl Eldh:s ”Dansen” ingår som en del i ombyggnationen.

• Nybroparken: En ny park har skapats mellan Hamngatan och ån västerut. Genom anläggningen rinner en bäckfåra. Ombyggnaden av Hamngatan har belönats med Vackra Vägars Pris år 2002.

• Rinmansparken: Intill Rinmansgymnasiet ligger Rinmansparken anlagd 1920 då under namnet Fristadsparken. Innan skolan byggdes låg det gamla epidemiska sjukhuset här och som gammal lasarettspark har parken ett artrikt trädbestånd bestående av alm, avenbok, rödbok, blodlönn, ek, kastanj, lind, turkisk hassel med flera. När sjukhuset revs togs beslut att marken skulle vara orörd, men trots detta byggdes Rinmangymnasiet på platsen. Ett monument föreställande fristadsdirektören är hitflyttad 1942 från Fristadstorget och är en gåva från Brukssocieteten till staden.

• Rothoffsparken: Rothoffsparken ligger söder om Eskilstunaån i det nordvästra hörnet av centrala Eskilstuna. Parken härstammar ursprungligen från Reinhold Rademachers tillämpningar i samband med att han etablerar sig i Eskilstuna på 1660-talet. På 1700-talet kom dock Fredrik Rothoff att ta över området där han byggde en herrgård i karolinerstil 1786. Han kom också att ge namnet till den engelska parken han anlade på området. Rothoffsparken är i stort oförändrad från denna tid och innehåller bl a en karpdamm och en kryddträdgård, i stort sett samtliga i Sverige växande lövträd finns också representerade i parken. Parken har blivit vald som en av Sveriges 10 vackraste parker 2004.
  Fredrik Rothoffs hus i karolinerstil revs på 1880-talet och ersattes av nuvarande hus, vanligen benämnd "Rothoffsvillan" trots att Rothoff var död långt före huset byggdes. Under större delen av 1800-talet av fram till 1966 ägdes parken och byggnaderna i parken av Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori. Rofhoffsvillan beboddes av VD och Tullgatan 6 av chefsingenjören, husen längs Hamngatan var arbetarbostäder.
  År 1966 köptes hela parken med byggnader av Eskilstuna kommun, under 1990-talet och framåt har byggnader sålts av och nu äger kommunen endast själva Rothoffsvillan. Övriga hus är privatvillor och bostadsrättsförening.

Klosters kyrka bakom stadsparken.

• Stadsparken: Parken anlades år 1877 och omfattade på den tiden sex hektar. Stadsparken har idag ett omfattande uppvuxet trädbestånd, samt öppna gräsytor, utbyggda parkvägar med sittplatser, blomsterrabatter, lekplatser och en dagvattendamm. Parken delas av Nybron med Västergatan.
  En musikpaviljong, byggd 1943, fanns tidigare i parken och utnyttjades flitigt för underhållning av skiftande slag. Paviljongen förföll dock under senare år och revs hösten 2007. I Stadsparken finns även en sommarservering kallad Åbryggan. Tidigare har det också funnits en minigolfbana i anslutning till denna.
  Här finns ett fyrtiotal olika trädslag där lönn och lind dominerar. Bland övriga träd hittar vi cembratall, bok, hästkastanj, ek, prydnadskörsbär och olika björkarter. I parken finns också konstverk, bland annat originalskulpturen Guds Hand av Carl Milles.

• Strömsholmen: Östra delen av Faktoriholmarna har haft många benämningar under årens lopp. Fårkättelholmen är en av dem, en gammal benämning som förtäljer om fårbete på holmen. År 1867 beslutade stadsfullmäktige att arrendera ut holmen varvid namnet åter ändrades då till Havretäppan. År 1899 uppfördes ett värdshus, vilket stängdes och revs under tidigt 1950-tal.
  Under krigsåren 1940-45 stängdes Strömsholmen tillsammans med övriga faktoriholmar till förmån för rikets försvar. Hela Strömsholmen restaurerades i sin helhet tidigt 1980-tal och används idag som plats för olika typer av nöjesarrangemang. Nya träd och häckar planterades. Holmen var dock fortfarande svår att nå. Tillgängligheten och holmens värde förbättrades i samband med Hamngatans ombyggnad och en ny gångbro byggdes ungefär i samma läge som den gamla.

Stadsdelar och gator

Stadsdelar

Borsökna Brottsta Brunnsbacken Centrum/Fristaden Djurgården

Ekeby Eskilshem Flacksta Fröslunda Gamla Staden

Gredby Hagnestahill Hällbybrunn Lagersberg Lundby

Mesta Myrtorp Måsta Nyfors Norr

Råbergstorp Sahl Skiftinge Skogsängen Slagsta

Slottsbacken Snopptorp Stenby Söder Tunafors

Valhalla Viptorp Västermalm Årby Östermalm

Gator

Slottsbacken

Nybrogatan

Kungsgatan

Skogsängsgatan

Sverigefinnar

Eskilstunaån rinner igenom centrala Eskilstuna

Eskilstuna är en av de svenska orter som har störst sverigefinsk befolkning. I och med den lag om rätten att använda finska och meänkieli som trädde i kraft den 1 april 2000 fick fem kommuner i Norrbottens län, Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå, bli finska förvaltningsområden, där särskilda språkrättigheter gäller. År 2004 tillsattes en utredning för att analysera om det fanns förutsättningar att utvidga lagstiftningen om rätt att använda finska språket hos förvaltningsmyndigheter och domstolar till att gälla ett område inom Stockholms- och Mälardalsregionen där Eskilstuna skulle ingå.

Under hösten 2004 lämnade Eskilstuna kommun ett yttrande till "Utredningen om finska språket" där man ställer sig positiv till att ingå i ett utvidgat finskt förvaltningsområde och där lämnade man besked om sin beredskap att hantera ett förvaltningsområde för finska språket. I yttrandet beskrivs den service som redan kan ges på finska i de kommunala verksamheterna.

Idag finns en del information på finska på Eskilstuna kommuns webbplats. Från 2010 ingår också Eskilstuna, tillsammans med ytterligare ett antal kommuner i Mälardalen, i det finska förvaltningsområdet. Omkring 10 000 personer bosatta i Eskilstunaområdet har finländska rötter. Huvuddelen är barn eller barnbarn till arbetskraftsinvandrare som kom till staden i slutet av 1960-talet. Av dessa omkring 10 000 invånare med rötter i Finland uppskattar, docent Eric De Geer vid Uppsala universitet, att cirka 80 % härstammar från den finskspråkiga folkgruppen i Finland (finnarna) och cirka 20 % härstammar från den svenskspråkiga folkgruppen i Finland (finlandssvenskarna). Den relativt höga andelen finlandssvenskar av invandrarna från Finland beror på att tröskeln att utvandra har varit på grund av språkfrändskapen lägre för dem än för deras landsmän finnarna.

Kultur och nöje

Museer

I Eskilstuna finns tio museer. Den 3 juni år 2006 nyinvigdes Eskilstuna konstmuseum efter en flytt till Munktellstaden i centrala Eskilstuna. Eskilstuna konstmuseum har på kort tid fått rykte om sig som ett av Sveriges bästa konstmuseer^{[källa behövs]}, främst inom design och konsthantverk, men även inom konst. Det har även funnits ett vapenmuseum och ett teatermuseum men dessa har försvunnit ur stadsbilden^{[förtydliga]}.

• Eskilstuna stadsmuseum
• Eskilstuna konstmuseum
• Faktorimuseet
• Rademachersmedjorna
• Sörmlandsgården
• Lagersbergs säteri
• Munktellmuseet
• Ebelingmuseet
• Bergströmska gården
• Rådhuset i Torshälla

Andra Sevärdheter

Vattenpalatset

• Gamla stan. Den gemytliga andan från en helt annan tidsepok lever kvar ännu med "Långa Gatan", en delvis kullerstensbelagd gata som idag heter Köpmangatan, från medeltiden^{[källa behövs]}. Husen ligger tätt och gränderna är trånga. I Gamla stan ligger också ett utedassmuseum.

• Eskilstuna konstmuseum
• Parken Zoo med Parkenbadet
• Vattenpalatset
• Tuna Park
• Stenby fornborg
• Uvbergets fornborg
• Ogaklev
• Ramsundsristningen

Musik

Eskilstuna utsågs till Sveriges Popstad 1998, och har ett livligt musikliv. Rockbandet Kent kommer från Eskilstuna. Numera är de bosatta i Stockholm. Namnet på en av deras skivor, Hagnesta Hill, syftar på villaområdet Hagnestahill som ligger i nordöstra Eskilstuna. Även Jeremy Irons & The Ratgang Malibus, Jettie, Pain of Salvation och Yvonne kommer ifrån Eskilstuna. Under åren 1949-52 bodde Abba-medlemmen Benny Andersson i Eskilstuna. En annan Abba-medlem, Anni-Frid Lyngstad, är uppvuxen i Torshälla utanför Eskilstuna. Eskilstuna är även känt för punkbanden WC, No Security, TT-Task och Sprängd.

Kommunikationer

Busstrafik

Eskilstuna järnvägsstation

Huvudartikel Citybussen i Eskilstuna

Eskilstunas busstrafik går under namnet Citybussen. Stadsbussarna är gröna till färgen och körs av Veolia Transport sedan 2002, och deras avtal sträcker sig fram till år 2011 . I Eskilstuna finns runt 70 bussar, varav 20 drivs på miljövänlig biogas. Arbete pågår för att få busshållplatser i Eskilstuna så handikappanpassade som möjligt. Med bland annat upphöjd kantsten och asfalterade ramper ska människor med rollatorer, barnvagnar, rullstolar, med mera få det enklare att ta sig till bussen. Även synskadade får hjälp av taktila plattor och kontrastplattor.

CityBussen utgörs av 18 stycken linjer, varav linje 1 och 2 är de största, som oftast körs av ledbussar. Linje 1 kör mellan Hällbybrunn och stadsdelen Skiftinge och linje 2 (Torshälla-Centrum-Borsökna) förbinder Eskilstuna med tätorten Torshälla och . Under speciella evenemang körs specialbussar. När Smederna har hemmamatcher körs exempelvis specialinsatta speedwaybussar. Samma sak gäller när det är trav på Sundbyholms travbana.

CityBussarna beflaggas ofta med svenska flaggan under officiella flaggdagar.

Elevkortet är ett kort som delas ut till elever från förskola upp till gymnasium och gäller för 4 resor per dag med undantag för nattrafik och sommarlov.

X40-tåg i Eskilstuna

Järnväg

• Svealandsbanan västerut mot Kungsör och Valskog (där den ansluter till Mälarbanan. Österut mot Strängnäs och Södertälje syd där den bland annat ansluter till Grödingebanan.
• Järnvägslinjen Sala–Oxelösund, vilken längs en del av den banans sträckning bland annat trafikeras av de så kallade UVEN-tågen (på sträckan Uppsala–Västerås–Eskilstuna–Norrköping).

Vägar

• Riksväg 53 Söderut mot Malmköping, Nyköping. Norrut mot Västerås
• E20 motortrafikled västerut mot Kungsör, Arboga, Örebro, Göteborg. Motorväg österut mot Strängnäs, Mariefred, Södertälje, Stockholm.
• Länsväg 230 sydväst mot Stora Sundby, Katrineholm.
• Länsväg 214 sydväst mot Näshulta, Julita

Utbildning

Högskola Mälardalens högskola

Gymnasiekolor Kommunala Rinmansgymnasiet S:t Eskils gymnasium Rekarnegymnasiet Friskolor NTI-Gymnasiet John Bauergymnasiet Mikael Elias Teoretiska Gymnasium KomVux Fristadsskolan (Tidigare Högstadieskola)

Högstadieskolor Stålforsskolan Skogstorpskolan Skogsängsskolan Slottsskolan Sverigefinska skolan (Erkki-skolan, tidigare Norra Skolan) Djurgårdsskolan Odlarskolan (Tidigare Vårdgymnasiet) Hammargärdets skola Edvardslundsskolan Tegelvikens skola Fröslundaskolan Lagersbergsskolan Skiftingehusskolan Ärstaskolan Årbyskolan Gökstensskolan Internationella Engelska Skolan (Tidigare Nyforsskolan) Slagstaskolan

Kända personer med anknytning till Eskilstuna

Kända svenskar födda och/eller uppvuxna/bosatta i Eskilstuna med omnejd.

Sport

Anna Nordqvist, golfspelare

• Bo "Bobban" Andersson, handboll- och fotbollsspelare
• Kennet Andersson, fotbollsspelare
• Robert Andersson, bowlare
• Greta Carlsson (gift Nygren) simmare, Sveriges genom tiderna yngsta OS-deltagare
• Kent Carlsson, tennisspelare
• Jens Frejd, innebandyspelare
• Peter Fröjdfeldt, fotbollsdomare
• Tomas Gustafson, skridskoåkare
• Tommy Jansson, speedwayförare
• Kjell Johansson , bordtennisspelare
• Kent Karlsson, fotbollstränare och fd landslagsspelare
• Sebastian Larsson, fotbollsspelare
• Pierre Lundin, F1 förare båt
• Peter Nahlin, speedwayförare
• Anna Nordqvist, golfspelare
• André Pops, sportkommentator och programledare
• Åke Stenborg 1956 års Sverigemästare i schack
• Tomas Svensson, handbollsspelare
• Mika Väyrynen, fotbollsspelare
• Magnus "Zorro" Zetterström , speedwayförare

Musik

Bandet Kent live på Strömsholmen 12 juli 2008.

• Joakim "Jocke" Berg, sångare i Kent
• Douglas Carr, låtskrivare och producent
• Towa Carson, sångerska
• Daniel Gildenlöw, sångare
• Per Grundén, operasångare och skådespelare
• Nana Hedin, sångerska
• Jocke Karlsson, sångare i Pluton Svea
• Mika Karppinen, trummis i HIM
• Heikki Kiviaho, musiker
• Sonny Johnson, artist (trumpetmannen)
• Bella Linnarsson, basist i Baby Grandmothers
• Anni-Frid Lyngstad, sångerska
• Markus Mustonen, trummis i Kent
• Harri Mänty, gitarrist och tidigare medlem i Kent
• Sami Sirviö, gitarrist i Kent
• Martin Sköld, basist i Kent

Film/TV

• Anna Azcarate, skådespelerska
• Adam Berg, Musikvideo-producent
• Kjell Bergkvist^{[källa behövs]}, skådespelare
• Natanael Derwinger, programledare
• Björn Gedda, skådespelare
• Carina Johansson, skådespelerska
• Sonny Johnson, skådespelare, regissör
• Barbro Kollberg, skådespelerska
• Fredrik Lindström, lingvist, programledare
• André Sjöberg, skådespelare

Politik

• Jonas Arnell, politiskt sakkunnig, ordensexpert
• Svante Lundkvist, statsråd
• Anna Vasa, svensk prinsessa, polsk-svensk politiker
• Sven Wedén, folkpartiledare
• Maria Wetterstrand, politiker

Övrigt

Yvonne Ryding, fotomodell, 2007

• Rolf Berg, tomtekeramiker
• Carl Braunerhielm, kulturpersonlighet
• Christer Glenning, biljournalist
• Lorentz Hedman, chefredaktör, radiochef
• Amanda Kerfstedt, författare och kvinnosakskvinna
• Göran Kropp, äventyrare
• Christer Lindarw, dragshowartist
• Syster Marianne, nunna i Alsike kloster
• Yvonne Ryding, fotomodell, Miss Universum 1984
• Kerstin Thorvall, författare

Sport

Eskilstuna sporthall 2010

• IF Guif, Elitserien i handboll herrar, Allsvenskan i handboll för damer
• Smederna Speedway, Allsvenskan i Speedway
• Gökstens BK, Division 1 Norra i handboll damer
• HK Eskil, Division 1 i handboll herrar
• Eskilstuna Flygklubb, Segelflyg
• IFK Eskilstuna, (Div 2, herrar)
• Eskilstuna Södra FF, (Div 2, herrar)
• Eskilstuna City FK, (Div 1, herrar)
• Eskilstuna United DFF, (Div 1, damer)
• Linden Hockey, (Div 1)
• Eskilstuna Basket, (Damligan, Div 1 herrar)
• BK Force, (Elitserien i Bowling, herrar)
• Tunafors SK, (Skidor och simning mm)
• Eskilstuna SS, (Simning)
• TK Hobby, (Tennis, 2008 i Elitserien)
• Eskilstuna IK, (skridsko, konståkning och cykel/triathlon)
• Eskilstuna BS, (Div 1, bandy)
• Råby-Rekarne FIF, (Friidrott)
• Eskilstuna GK, (golf)

Ett urval av händelser i Eskilstunas historia

1600-talet

• År 1659 får Eskilstuna stadsprivilegier.

1700-talet

• Den 16 april år 1771 inrättas Eskilstuna Fristad. Privilegiebrevet är undertecknat av kung Gustav III.

1800-talet

• 1812-1813 Gevärsfaktoriet startar sin verksamhet på Faktoriholmarna.

1900-talet

• 1902, december - Sveriges första elektriska brandbil levereras till staden, gjord efter ritningar av eskilstunabon, ingenjör Hadar Hallström och till ett pris av 10 000 kronor.

2000-talet

• År 2000 utsågs Eskilstuna till årets cykelstad av organisationen Cykelfrämjandet.

• Natten till den 25 februari 2009 utbröt en stor brand på Quality Hotel Statt, vilket var en av de största bränderna i Eskilstuna genom tiderna.

• Den 25 oktober 2009 firade Eskilstuna 350 år som stad, vilket under dels midsommarveckan och dels veckan i oktober, firats med kungabesök och konserter under midsommarveckan och med ett stort ljus och ljudspel som avslutning av 350-årsdagen. Musiken var skriven av Martin Sköld och Markus Mustonen, båda kända som den ena halvan av gruppen Kent.

Befolkningsutveckling

	1800	1850	1900	1950
Invånare	1 341	3 961	13 663	53 363

Källa: Gösta Johannesson, Från köpstad till storkommun. Natur & kultur: Stockholm 1978, s. 141

Befolkningsutvecklingen i Eskilstuna 1960–2010
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			53 936
1965			59 038
1970			68 596
1975			66 409
1980			62 367
1990			59 815	2 944
1995			58 984	2 957
2000			57 867	2 950
2005			60 185	2 975
2010			64 679	3 105
Anm.: Sammanvuxen med Berga, Flacksta, Måsta, Odlaren, Sal, ärna 1970

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Eskilstuna
  Bilder & media
• Eskilstuna kommun