Francis Jeffrey

Från Wikipedia
Francis Jeffrey
Född23 oktober 1773[1][2][3]
Edinburgh
Död26 januari 1850[1][2][3] (76 år)
Edinburgh
BegravdDean Cemetery
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland och Kungariket Storbritannien
Utbildad vidEdinburghs universitet
University of Glasgow
Royal High School
SysselsättningDomare, litteraturkritiker, journalist, advokat, politiker[4], författare[5]
Befattning
Lord Advocate (1830–1834)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 9:e parlament, Perth Burghs (1831–1831)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 9:e parlament
Storbritanniens 9:e parlament, Malton (1831–1831)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 10:e parlament, Malton (1831–1831)[7]
Ledamot av Förenade kungarikets 10:e parlament
Storbritanniens 10:e parlament, Perth Burghs (1831–1832)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 11:e parlament
Storbritanniens 11:e parlament, Edinburgh (1832–1834)[8][6]
ArbetsgivareUniversity of Glasgow
MakaCharlotte Jeffrey
Redigera Wikidata

Francis Jeffrey, född 23 oktober 1773, död 26 januari 1850, var en skotsk kritiker och jurist.

Jeffrey grundade 1802 den ansedda 1929 nedlagda tidskriften Edinburgh Review och var 1803-29 dess utgivare. Här utövade Jeffrey i omkring 200 egna essayer en kvick, ofta hätsk, litterär kritik, som till och med ådrog honom dueller med George Gordon Byron och Thomas Moore. Den litterära framgången förskaffade Jeffrey också en stor advokatpraktik. Från 1834 var han ledamot av Skottlands högsta domstol, och adlades.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Francis Jeffrey, Lord Jeffrey, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Francis Jeffrey, Lord Jeffrey, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Hansard 1803–2005, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e] The History of Parliament.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.historyofparliamentonline.org .[källa från Wikidata]
  8. ^ Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]