1850

1850 – MDCCCL 163 år sedan
År 1847 | 1848 | 1849 1850 1851 | 1852 | 1853
Årtionde 1830-talet  | 1840-talet 1850-talet 1860-talet | 1870-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Ab Urbe Condita	2603
Bahá'í- kalendern	6 – 7
Buddhistisk kalender	2394
Etiopisk kalender	1842 – 1843
Nengō (Japan)	Kaei 3
Judisk kalender	5610 – 5611
Muslimsk kalender	1266 – 1267
Persisk kalender (Iran och Afghanistan)	1228 – 1229
Sakakalendern (Indien)	1772 – 1773
Thailändsk solkalender	2393

1850 (MDCCCL) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Händelser

Januari

• 29 januari
  • Henry Clay introducerar 1850 års kompromiss till USA:s kongress.
  • Sveriges genom tiderna värsta snöstorm rasar under den så kallade "yrväderstisdagen" eller "urvädersnatten".

Mars

• 7 mars – Amerikanske senatorn Daniel Webster håller sitt "7 mars-tal" där han stöder 1850 års kompromiss för att förhindra inbördeskrig i USA.
• 16 mars – Nathaniel Hawthorne's The Scarlet Letter publiceras.
• 19 mars – American Express bildas av Henry Wells & William Fargo.

April

• 4 april – Los Angeles i Kalifornien, USA inkorporereas.
• 15 april – San Francisco i Kalifornien, USA inkorporereas.
• 19 april – Clayton–Bulwer-fördraget skrivs på av USA och Storbritannien, där de enas att inte göra helt egna anspråk på den föreslagna Nicaraguakanalen.

Maj

• 23 maj – USS Advance avgår från New York i sökandet efter John Franklins Arktisexpedition.

Juni

• 1 juni – Österrike börjar utge frimärken.
• 3 juni – Kansas City, Missouri inkorporeras av Jackson County, Missouri som "Town of Kansas".
• 18 juni – Det andra liberala reformmötet i Örebro öppnas.
• 19 juni – Sveriges kronprins Karl (XV) gifter sig med Lovisa av Nederländerna.

Juli

• Juli – Under Taipingupproret i Kina ger Hong Xiuquan orders om allmän mobilisering av rebellstyrkorna.
• 2 juli – Efter nästan ett år av vapenvila och förhandlingar i schleswig-holsteinska kriget sluts fredsavtal i Berlin mellan Danmark och Preussen.
• 9 juli – USA:s vicepresident Millard Fillmore blir USA:s 13:e president efter president Zachary Taylors död.
• 24 juli – Strider utbryter åter i schleswig-holsteinska kriget, bara 22 dagar efter fredsavtalet, denna gång dock enbart mellan danskarna och den inhemska (tyska) Schleswig-Holsteinska armén.
• 30 juli – Morgontidningen Hallandsposten grundas i Sverige.

September

Kalifornien.

• 9 september
  • Kalifornien blir den 31:a delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
  • New Mexico-territoriet skapas i USA av kongressen.
• 13 september – För första gången bestigs Piz Bernina, den högsta toppen i östra Alperna.
• 18 september – Fugitive Slave Law antas av USA:s kongress.
• 29 september – Romersk-katolska hierarkin pterskapas i England och Wales av påve Pius IX.

Oktober

• 1 oktober – University of Sydney invigs.
• 12 oktober – Hospitalet i Uppsala, Sverige eldhärjas.
• 19 oktober – Phi Kappa Sigma International Fraternity skapas vid University of Pennsylvania.
• 28 oktober – Delegaten Edward Ralph May håller ett tal till försvar för afrikanamerikanernas rösträtt till Indianas konstitutionskonventet.

November

• November – I Taipingupprorets Kina inträffar de första sammandrabbningarna mellan kejsarens milis och "himmelska armén".
• 29 november – Fördraget i Olmütz skrivs på Olomouc och innebär att Preussen diplomatiskt kapitulerar till Österrike, som övertar ledarskapet i Tyska förbundet.

December

• 16 december – De första bosättarna till Christchurch anländer i hamnen i Lyttelton, Nya Zeeland.

Okänt datum

• Ett förslag till lösandet av den svenska representationsfrågan förkastas av Sveriges riksdag.
• Sveriges första konsumentförening bildas i Örsundsbro i Uppland.
• I Malmö undertecknas, under Oscar I:s medling, ett avtal mellan Danmark och Preussen om Schleswig.
• Stockholm får sina första riktiga poliser, när det gamla föråldrade och illa fungerande ordningsväsendet omorganiseras till en riktig poliskår.
• Den sista prinsen av det kurdiska riket Baban, Abdollah Pasha, lämnar huvudstaden Sulaimaniya efter att ha besegrats av Osmanska riket och upplöser därmed furstendömet som grundades år 1649.

Födda

• 6 januari – Xaver Scharwenka – polsk-tysk pianist och kompositör.
• 15 januari
  • Mihai Eminescu, rumänsk senromantisk poet.
  • Nils Personne, svensk teaterregissör och skådespelare.
• 15 februari – Albert B. Cummins, amerikansk republikansk politiker, senator 1908-1926.
• 27 januari – John Collier, brittisk målare.
• 3 mars – Martin N. Johnson, amerikansk republikansk politiker, senator 1909.
• 6 mars – Victoria Benedictsson, svensk författare under pseudonymen Ernst Ahlgren.
• 8 mars – Sebastian Gripenberg, finländsk arkitekt, senator och bankdirektör.
• 13 mars – James Browning, amerikansk demokratisk politiker.
• 26 mars – Amalia Riégo, spansk operasångare.
• 11 april – Isidor Rayner, amerikansk demokratisk politiker, senator 1905-1912.
• 17 april – Algot Lange, svensk operasångare (basbaryton) och sångpedagog.
• 14 maj – Alva Adams, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1887-1889, 1897-1899 och 1905.
• 15 maj – Andrew H. Burke, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1891-1893.
• 5 juni – Pat Garrett, amerikansk sheriff.
• 7 juli – William E. Mason, amerikansk republikansk politiker.
• 8 juli – Charles Rockwell Lanman, amerikansk indolog.
• 12 juli – Newell Sanders, amerikansk affärsman och republikansk politiker, senator 1912-1913.
• 31 juli – Robert Love Taylor, amerikansk demokratisk politiker.
• 5 augusti – Guy de Maupassant, fransk författare.
• 7 augusti – John L. Wilson, amerikansk republikansk politiker och publicist.
• 25 augusti – James Edgar Martine, amerikansk demokratisk politiker, senator 1911-1917.
• 2 september – Woldemar Voigt, tysk fysiker.
• 4 september – Luigi Cadorna, italiensk militär och marskalk
• 6 september – Léon-Adolphe Amette, fransk kardinal, ärkebiskop av Paris.
• 7 september – Axel Jäderin, svensk tidningsman, politiker och chefredaktör.
• 27 september – William L. Terry, amerikansk demokratisk politiker.
• 30 oktober – John Patton, amerikansk republikansk politiker, senator 1894-1895.
• 3 november – William E. English, amerikansk politiker, kongressledamot 1884-1885.
• 13 november – Robert Louis Stevenson, skotsk författare av bl.a. Skattkammarön.
• William Allen Sturge, engelsk läkare.

Avlidna

• 20 januari – Adam Oehlenschläger, dansk skald och dramatiker.
• 22 januari – Vincenzo Pallotti, italiensk romersk-katolsk präst och ordensgrundare, helgon.
• 27 januari – Johann Gottfried Schadow, tysk skulptör och grafiker.
• 25 februari – Daoguang, kinesisk kejsare.
• 27 mars – Wilhelm Beer, tysk astronom.
• 31 mars – John C. Calhoun, amerikansk politiker, vicepresident 1825-1832.
• 23 april – William Wordsworth, brittisk poet.
• 9 maj – Joseph Louis Gay-Lussac, fransk fysiker och kemist.
• 13 maj – Erik Jansson, självlärd predikant, sektstiftare och grundare av kolonin Bishop Hill i Illinois.
• 16 maj – William Hendricks, amerikansk politiker.
• 29 maj – Franklin H. Elmore, amerikansk bankman och politiker.
• 18 juni – Leonard Wilcox, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1842-1843.
• 9 juli – Zachary Taylor, amerikansk militär och politiker, USA:s president sedan 1849.
• 14 juli – Nathaniel Silsbee, amerikansk politiker, senator 1826-1835.
• 18 augusti – Honoré de Balzac, fransk författare.
• 26 augusti – Ludvig Filip I, kung av Frankrike 1830–1848.
• 22 september – Johann Heinrich von Thünen, tysk nationalekonom.
• 3 november – Thomas Ford, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Illinois 1842-1846.
• 6 november – Friedrich Wilhelm von Brandenburg, preussisk militär och statsman.
• 19 november – Richard Mentor Johnson, amerikansk demokratisk politiker, USA:s 9:e vicepresident.
• 10 december – Józef Bem, polsk general.
• 22 december – William Plumer, amerikansk politiker och predikant.
• 23 december – Samuel Bell, amerikansk politiker och jurist.
• 24 december – Frédéric Bastiat, fransk klassisk liberal författare och politisk ekonomiteoretiker.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1850
  Bilder & media