1850
Från Wikipedia
| 1850 – MDCCCL 163 år sedan |
|
| År 1847 | 1848 | 1849 1850 1851 | 1852 | 1853 |
|
| Årtionde 1830-talet | 1840-talet 1850-talet 1860-talet | 1870-talet |
|
| Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
|
| Årtusende 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
| Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport |
|
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
|
| Andra tideräkningar | |
| Ab Urbe Condita | 2603 |
| Bahá'í- kalendern |
6 – 7 |
| Buddhistisk kalender |
2394 |
| Etiopisk kalender |
1842 – 1843 |
| Nengō (Japan) |
Kaei 3 |
| Judisk kalender |
5610 – 5611 |
| Muslimsk kalender |
1266 – 1267 |
| Persisk kalender (Iran och Afghanistan) |
1228 – 1229 |
| Sakakalendern (Indien) |
1772 – 1773 |
| Thailändsk solkalender |
2393 |
1850 (MDCCCL) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Innehåll |
Händelser[redigera]
Januari[redigera]
- 29 januari
- Henry Clay introducerar 1850 års kompromiss till USA:s kongress.
- Sveriges genom tiderna värsta snöstorm rasar under den så kallade "yrväderstisdagen" eller "urvädersnatten".
Mars[redigera]
- 7 mars – Amerikanske senatorn Daniel Webster håller sitt "7 mars-tal" där han stöder 1850 års kompromiss för att förhindra inbördeskrig i USA.
- 16 mars – Nathaniel Hawthorne's The Scarlet Letter publiceras.
- 19 mars – American Express bildas av Henry Wells & William Fargo.
April[redigera]
- 4 april – Los Angeles i Kalifornien, USA inkorporereas.
- 15 april – San Francisco i Kalifornien, USA inkorporereas.
- 19 april – Clayton–Bulwer-fördraget skrivs på av USA och Storbritannien, där de enas att inte göra helt egna anspråk på den föreslagna Nicaraguakanalen.
Maj[redigera]
- 23 maj – USS Advance avgår från New York i sökandet efter John Franklins Arktisexpedition.
Juni[redigera]
- 1 juni – Österrike börjar utge frimärken.
- 3 juni – Kansas City, Missouri inkorporeras av Jackson County, Missouri som "Town of Kansas".
- 18 juni – Det andra liberala reformmötet i Örebro öppnas.
- 19 juni – Sveriges kronprins Karl (XV) gifter sig med Lovisa av Nederländerna.[1]
Juli[redigera]
- Juli – Under Taipingupproret i Kina ger Hong Xiuquan orders om allmän mobilisering av rebellstyrkorna.
- 2 juli – Efter nästan ett år av vapenvila och förhandlingar i schleswig-holsteinska kriget sluts fredsavtal i Berlin mellan Danmark och Preussen.
- 9 juli – USA:s vicepresident Millard Fillmore blir USA:s 13:e president efter president Zachary Taylors död.
- 24 juli – Strider utbryter åter i schleswig-holsteinska kriget, bara 22 dagar efter fredsavtalet, denna gång dock enbart mellan danskarna och den inhemska (tyska) Schleswig-Holsteinska armén.
- 30 juli – Morgontidningen Hallandsposten grundas i Sverige.[2]
September[redigera]
- 9 september
- Kalifornien blir den 31:a delstaten att ingå i den amerikanska unionen.[3]
- New Mexico-territoriet skapas i USA av kongressen.
- 13 september – För första gången bestigs Piz Bernina, den högsta toppen i östra Alperna.
- 18 september – Fugitive Slave Law antas av USA:s kongress.
- 29 september – Romersk-katolska hierarkin pterskapas i England och Wales av påve Pius IX.
Oktober[redigera]
- 1 oktober – University of Sydney invigs.
- 12 oktober – Hospitalet i Uppsala, Sverige eldhärjas.[4]
- 19 oktober – Phi Kappa Sigma International Fraternity skapas vid University of Pennsylvania.
- 28 oktober – Delegaten Edward Ralph May håller ett tal till försvar för afrikanamerikanernas rösträtt till Indianas konstitutionskonventet.
November[redigera]
- November – I Taipingupprorets Kina inträffar de första sammandrabbningarna mellan kejsarens milis och "himmelska armén".
- 29 november – Fördraget i Olmütz skrivs på Olomouc och innebär att Preussen diplomatiskt kapitulerar till Österrike, som övertar ledarskapet i Tyska förbundet.
December[redigera]
- 16 december – De första bosättarna till Christchurch anländer i hamnen i Lyttelton, Nya Zeeland.
Okänt datum[redigera]
- Ett förslag till lösandet av den svenska representationsfrågan förkastas av Sveriges riksdag.
- Sveriges första konsumentförening bildas i Örsundsbro i Uppland.
- I Malmö undertecknas, under Oscar I:s medling, ett avtal mellan Danmark och Preussen om Schleswig.
- Stockholm får sina första riktiga poliser, när det gamla föråldrade och illa fungerande ordningsväsendet omorganiseras till en riktig poliskår.
- Den sista prinsen av det kurdiska riket Baban, Abdollah Pasha, lämnar huvudstaden Sulaimaniya efter att ha besegrats av Osmanska riket och upplöser därmed furstendömet som grundades år 1649.
Födda[redigera]
- 6 januari – Xaver Scharwenka – polsk-tysk pianist och kompositör.
- 15 januari
- Mihai Eminescu, rumänsk senromantisk poet.
- Nils Personne, svensk teaterregissör och skådespelare.
- 15 februari – Albert B. Cummins, amerikansk republikansk politiker, senator 1908-1926.
- 27 januari – John Collier, brittisk målare.
- 3 mars – Martin N. Johnson, amerikansk republikansk politiker, senator 1909.
- 6 mars – Victoria Benedictsson, svensk författare under pseudonymen Ernst Ahlgren.
- 8 mars – Sebastian Gripenberg, finländsk arkitekt, senator och bankdirektör.
- 13 mars – James Browning, amerikansk demokratisk politiker.
- 26 mars – Amalia Riégo, spansk operasångare.
- 11 april – Isidor Rayner, amerikansk demokratisk politiker, senator 1905-1912.
- 17 april – Algot Lange, svensk operasångare (basbaryton) och sångpedagog.
- 14 maj – Alva Adams, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1887-1889, 1897-1899 och 1905.
- 15 maj – Andrew H. Burke, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1891-1893.
- 5 juni – Pat Garrett, amerikansk sheriff.
- 7 juli – William E. Mason, amerikansk republikansk politiker.
- 8 juli – Charles Rockwell Lanman, amerikansk indolog.
- 12 juli – Newell Sanders, amerikansk affärsman och republikansk politiker, senator 1912-1913.
- 31 juli – Robert Love Taylor, amerikansk demokratisk politiker.
- 5 augusti – Guy de Maupassant, fransk författare.
- 7 augusti – John L. Wilson, amerikansk republikansk politiker och publicist.
- 25 augusti – James Edgar Martine, amerikansk demokratisk politiker, senator 1911-1917.
- 2 september – Woldemar Voigt, tysk fysiker.
- 4 september – Luigi Cadorna, italiensk militär och marskalk
- 6 september – Léon-Adolphe Amette, fransk kardinal, ärkebiskop av Paris.
- 7 september – Axel Jäderin, svensk tidningsman, politiker och chefredaktör.
- 27 september – William L. Terry, amerikansk demokratisk politiker.
- 30 oktober – John Patton, amerikansk republikansk politiker, senator 1894-1895.
- 3 november – William E. English, amerikansk politiker, kongressledamot 1884-1885.
- 13 november – Robert Louis Stevenson, skotsk författare av bl.a. Skattkammarön.
- William Allen Sturge, engelsk läkare.
Avlidna[redigera]
- 20 januari – Adam Oehlenschläger, dansk skald och dramatiker.
- 22 januari – Vincenzo Pallotti, italiensk romersk-katolsk präst och ordensgrundare, helgon.
- 27 januari – Johann Gottfried Schadow, tysk skulptör och grafiker.
- 25 februari – Daoguang, kinesisk kejsare.
- 27 mars – Wilhelm Beer, tysk astronom.
- 31 mars – John C. Calhoun, amerikansk politiker, vicepresident 1825-1832.
- 23 april – William Wordsworth, brittisk poet.
- 9 maj – Joseph Louis Gay-Lussac, fransk fysiker och kemist.
- 13 maj – Erik Jansson, självlärd predikant, sektstiftare och grundare av kolonin Bishop Hill i Illinois.
- 16 maj – William Hendricks, amerikansk politiker.
- 29 maj – Franklin H. Elmore, amerikansk bankman och politiker.
- 18 juni – Leonard Wilcox, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1842-1843.
- 9 juli – Zachary Taylor, amerikansk militär och politiker, USA:s president sedan 1849.
- 14 juli – Nathaniel Silsbee, amerikansk politiker, senator 1826-1835.
- 18 augusti – Honoré de Balzac, fransk författare.
- 26 augusti – Ludvig Filip I, kung av Frankrike 1830–1848.
- 22 september – Johann Heinrich von Thünen, tysk nationalekonom.
- 3 november – Thomas Ford, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Illinois 1842-1846.
- 6 november – Friedrich Wilhelm von Brandenburg, preussisk militär och statsman.
- 19 november – Richard Mentor Johnson, amerikansk demokratisk politiker, USA:s 9:e vicepresident.
- 10 december – Józef Bem, polsk general.
- 22 december – William Plumer, amerikansk politiker och predikant.
- 23 december – Samuel Bell, amerikansk politiker och jurist.
- 24 december – Frédéric Bastiat, fransk klassisk liberal författare och politisk ekonomiteoretiker.
Referenser[redigera]
Fotnoter[redigera]
- ^ Det hände i dag
- ^ 30 juli Hallandsposten 30 juli 2010 – Hallandsposten fyller 160 år i dag
- ^ World Statesmen (läst 3 april 2011)
- ^ Värmlands brandhistoriska klubb
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör 1850