Frimurarebarnhuset

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Frimurarbarnhuset)
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°20′33″N 17°52′35″Ö / 59.34250°N 17.87639°Ö / 59.34250; 17.87639

Matsalen "Rotundan" ca 1935

Frimurarebarnhuset är en grupp av byggnader i stadsdelen Blackeberg, Bromma inom Stockholms kommun. Byggnaderna är ritade i svensk 1920-talsklassicism av arkitekten Hakon Ahlberg. Idag (år 2008) är Frimurarbarnhusen en del av Blackebergs sjukhus och inrymmer Västerorts Aktivitetscenter VAC.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Frimurarna hade fyra barnhus i Sverige, dessa fanns i Stockholm, Göteborg, Karlskrona och Kristianstad. Frimurarebarnhusen tog hand om barn som blivit föräldralösa, när föräldrarna avlidit. Men det var ännu vanligare att de tog hand om barn till ogifta mödrar. Barnen skulle vara "friska och välartade"[1].

Verksamheten började redan på 1700-talet. Rykten spreds att barn, efter att ha intagits på barnhusen, skickades till hundturken. Barn som "försvann" hade troligen dött – barnadödligheten var stor på 1700-talet. (se Svenska Frimurare Orden kap. "Kritik")

Frimurarebarnhuset i Stockholm inrättades 1753 och fick statliga garantier. År 1867 flyttade verksamheten från kvarteret Brunkhalsen (som omvandlades till Malmtorgsbadet) till Kristinebergs slottKungsholmen.

Uppförande[redigera | redigera wikitext]

På 1920-talet köpte Frimurarorden marken i Blackeberg och byggde anläggningen mellan 1928 till 1930 efter arkitekt Hakon Ahlbergs ritningar och invigdes 1930.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Byggnaderna fungerade initialt som barnhem och internatskola, men efter drygt tio års verksamhet lades Frimurarebarnhuset ned och 1946 såldes anläggningen till Stockholms stad. Idag (år 2008) är Frimurarbarnhusen en del av Blackebergs sjukhus och inrymmer Västerorts Aktivitetscenter VAC.

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Anläggningen består av tio skilda byggnader, där skolhuset med sin höga entrébyggnad dominerar omgivningen. Utgångspunkt för planeringen var den vidsträckta Ljunglöfska egendomen med Ljunglöfska slottet (”snus-kungen” Knut Ljunglöfs sommarnöje) och parken som sträcker sig ner mot Mälaren.

Här skapade Ahlberg en grupp av högst varierande byggnader. Det fanns bostadslängor med sju bostadsavdelningar för vardera 24 barn samt föreståndare och biträde, matsalsbyggnad, kyrksal, skola, sjukstuga och verkstäder. Matsalsbyggnaden är rund och där hade alla barn ett fönsterbord. Den vita fasadfärgen och de flacka skiffertäckta sadeltaken håller ihop anläggningen exteriört. Arkitekturen är stramt i övergången från svensk 20-talsklassicism till funktionalism.

Runtomkring ligger idag (2014) Ängby Park.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Uppgift enligt informationstavla på platsen

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]