Göteborgs universitetsbibliotek

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Humanistiska biblioteket
Den ursprungliga delen av biblioteket
Hyllrader på Centralbibliotekets plan 6A
Centralbibliotekets läsesal.
Ekonomiska biblioteket med den karakteristiskt runda läsesalen, belägen i anslutning till Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Göteborgs universitetsbibliotek, (ursprungligen Göteborgs musei och Göteborgs högskolas bibliotek[1]) är ett universitetsbibliotek och huvudbibliotek för Göteborgs universitet. Dess centralbibliotek ligger vid Renströmsparken, bakom Götaplatsen.

Stommen till detta bibliotek bildades tidigt genom gåvor. Redan under slutet av 1850-talet hade det blivande Naturhistoriska museet, byggt upp ett museibibliotek i ett stort galleri på översta våningen i den östra flygeln. Boksamlingen omfattade cirka 1 000 band som hade testamenterats 1844 till museet av livmedikus Johan P Westring, omkring 500 volymer tillfördes från Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg samt 300 volymer från länets hushållningssällskaps bibliotek. I samband med invigningen av Göteborgs museum 20 december 1861, koncentrerades boksamlingarna dit. Bibliotekets enda säkra penningtillförsel var under de första åren ett årsanslag från museet på 500 kronor, vilket 1870 höjdes till 700 kronor.[2] Genom anslag ur Renströmska utdelningsfonden vid tre tillfällen, 1871 med 10 000 kronor, 1878 med 25 000 kronor och 1885 med 25 000 kronor, kunde man planmässigt bygga upp bokbeståndet. Bibliotekets storlek uppskattades 1863 till 5 000 volymer, 1869 till 10 000, 1879 till närmare 30 000 och 1886 räknade man med uppemot 50 000 volymer.[3][4][5] Detta museibibliotek sammanslogs 1891 med de boksamlingar som tillhörde den nyöppnade Göteborgs högskola och då fick namnet Göteborgs stadsbibliotek.[6] Den 6 oktober 1900 invigdes en nyuppförd byggnad åt Göteborgs stadsbibliotek vid Haga kyrkoplan, det senare (1995) Kurs- och tidningsbiblioteket, vilket hade som främsta uppgift att tillhandahålla litteratur åt Göteborgs högskola. I augusti 2013 bytte det namn till Samhällsvetenskapliga biblioteket.[7] Det nuvarande Göteborgs stadsbibliotek har sitt ursprung i Dicksonska folkbiblioteket och fick sitt namn först 1967 då det flyttade in i byggnaden vid Götaplatsen.[8]

När den statliga Medicinska högskolan i Göteborg inrättades 1948, fick Göteborgs stadsbibliotek den 1 juli en statligt finansierad medicinsk avdelning. Göteborgs högskola och Medicinska högskolan sammanslogs 1954 till det statliga Göteborgs universitet. Stadsbiblioteket, som förblev i kommunal regi, lämnade byggnaden vid Haga kyrkoplan samma år då det erhöll nya lokaler på Renströmsgatan 4 vid Näckrosdammen, vilka öppnades den 14 juni och invigdes officiellt 1 september.

Byggnaderna består dels av grunderna till en äldre del (Minneshallen)[9] som tillkom i samband med Jubileumsutställningen i Göteborg 1923, en nästa del som ritades av arkitekt Ärland Noreen och successivt uppfördes från 1951 och fram till april 1954, då inflyttningen påbörjades (flytten tog precis 64 dagar att genomföra). Kostnaderna uppgick till 5 246 000 kronor. Hyllutrymmet var 48 700 meter och böckerna upptog cirka 18 900 hyllmeter.[10] En tillbyggnad gjordes 1984 (arkitekt: Coordinator).[11]

Från den 1 januari 1961 blev biblioteket en statlig institution, benämnd Göteborgs universitetsbibliotek.[6] Samtidigt delades verksamheten upp i två sektioner: den allmänna och den biomedicinska, där den senare flyttades över till en egen byggnad vid Medicinaregatan 4 i Änggården.[12] Biomedicinska biblioteket ritades av arkitekten Klas Anshelm.

Ingående bibliotek är: Biblioteket för musik och dramatik, Biomedicinska biblioteket, Humanistiska biblioteket, Ekonomiska biblioteket, Geovetenskapliga biblioteket, Konstbiblioteket, Pedagogiska biblioteket samt det redan nämnda Samhällsvetenskapliga biblioteket. Också studietorgen Campus Linné och Hälsovetarbacken ingår i universitetsbiblioteket.

Ekonomiska biblioteket[redigera | redigera wikitext]

Ekonomiska bibliotekets fokus är Handelshögskolan vid Göteborgs universitets ämnesområden: företagsekonomi, nationalekonomi, kulturgeografi, ekonomisk historia, juridik och statistik.

Biblioteket är ett EDC-bibliotek (Europeiskt dokumentationscentrum) och tar därför emot de viktigaste EU-publikationerna. Förutom denna samling har Ekonomiska biblioteket en stor statistiksamling och är också ett så kallat depåbibliotek för FN-material. FN:s publikationer återfinns nu till stor del i databaser.

1995 invigdes det nuvarande biblioteket ritat av Erséus, Frenning & Sjögren Arkitekter. I biblioteket finns en läsesal med stort rundat fönster ut mot Vasagatan, i läsesalen hänger en ljuskrona gjord av konstnären Gunnel Sahlin.[13] Den tidigare lokalen låg på Vasagatan 3, även då i Handelshögskolans lokaler. Läsesalen hade då 44 stycken läsplatser,[14] nuvarande bibliotek har cirka 400 läsplatser.

Biblioteket fick sitt nuvarande namn 1971 då Handelshögskolan slogs samman med universitetet och efter att Handelshögskolans bibliotek införlivades med Göteborgs universitetsbibliotek 1969.[15]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göteborgs Universitetsbibliotek, red. Gösta Engström, Eric Lindgren Boktryckeri, Göteborg 1978 s.5
  2. ^ Svenska stadsmonografier: Göteborg, amanuens Otto Thulin & stadsbiblotikarie Paul Harnesk, Förlags AB Religion & Kultur, Göteborg 1948 s. 476
  3. ^ Det gamla Göteborg del II, C R A Fredberg 1921 s.328
  4. ^ Det gamla Göteborg del I, C R A Fredberg 1921
  5. ^ Göteborgs Stadsbibliotek - en minnesskrift 1891-1941, red. S. Hallberg, utgiven av Göteborgs stadsbibliotek 1941 s. 1-3
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin, band 8 (1992), sid. 272, artikeln Göteborgs universitetsbibliotek.
  7. ^ ”Samhällsvetenskapliga biblioteket – nytt bibliotek”. Göteborg universitet. 13 juni 2013. http://www.ub.gu.se/aktuellt/detaljvy.xml?id=1661. Läst 1 september 2013. 
  8. ^ Nationalencyklopedin, band 4 (1990), sid. 561, artikeln Dicksonska folkbiblioteket.
  9. ^ fynd: Tidskrift för Göteborgs Stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg : Förändrade miljöer, red. Stina Andersson, Kristina Bengtsson, Örjan Gustafsson, Åsa Engström, Håkan Karlsson, Göteborg 2004 ISSN 0282-7301 s. 60
  10. ^ Göteborgs stadsbiblioteks nybyggnad och överflyttning, Stig Boberg och Nils Sandberg, Göteborgs stadsbibliotek, Göteborg 1955, s. 3, 21
  11. ^ Universitetet i Göteborg : en arktitekturguide, Claes Caldenby & Marja Kleiner, Göteborgs universitet 2006 s. 6-7
  12. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s. 116,122
  13. ^ Göteborgs universitetsbibliotek, Göteborg 2004, s. 14
  14. ^ Göteborgs Universitetsbibliotek, red. Gösta Engström, Eric Lindgren Boktryckeri, Göteborg 1978 s.8
  15. ^ Göteborgs universitetsbiblioteks andra halvsekel 1941-1990. Gösta Engström, Göteborg 1991, s. 8

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]