Götaplatsen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 57°41′49.8″N 11°58′46.5″Ö / 57.697167°N 11.979583°Ö / 57.697167; 11.979583

Götaplatsen
Götaplatsen 01.JPG
Götaplatsen med Poseidonstatyn. I bakgrunden Kungsportsavenyen. Till höger Stadsbiblioteket.
Namngiven 1914 (invigd 1923)
Läge
Plats Lorensberg, Göteborg, Sverige
Anknyter till Kungsportsavenyen,
Viktor Rydbergsgatan,
Stenhammarsgatan,
Karin Kavlis Plats,
Gösta Rahmns gata,
Berzeliigatan
Betydelse
Monument Poseidon med brunnskar
Användning mötesplats vid parader, förbindelse mellan kulturinstitutioner
Byggnader Göteborgs konstmuseum, Stadsteatern, Göteborgs konserthus
Poseidon med konstmuseet i bakgrunden till höger, med skulpturen Vingarna, restaurangen Fond, Artisten till vänster och än längre bak Lisebergstornet.

Götaplatsen är en stor öppen plats i södra ändan av Kungsportsavenyen i stadsdelen Lorensberg i Göteborg. Den ringas in av några av stadens större kulturinstitutioner och är i norr även punkten där Berzeliigatan byter namn till Viktor Rydbergsgatan.

Bakom konstmuseet ligger Näckrosdammen, Landsarkivet och Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet i byggnaden Artisten samt Humanistiska fakulteten.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Första åren och Konstmuseet[redigera | redigera wikitext]

År 1914 fick Götaplatsen sitt namn, men fram till 1923 var området ren landsbygd, urberget trädde fram och här fanns kohagar. Götaplatsen ritades av arkitekterna Sigfrid Ericson och Arvid Bjerke och bygget påbörjades 1921 för att färdigställas till Göteborgs 300-årsjubileum, Jubileumsutställningen 1923, då Konstmuseet och Konsthallen i klassicistik stil stod klara.

En stor del av södra delen av Götaplatsen är terrasserad i sten med breda trappor som leder upp mot konstmuseets sju höga valv. Fram till 1980-talet låg konstmuseets ingång längst upp i denna valvgång. Idag har man dock sprängt in sig i berget under museet, och ingången är flyttad ett antal plan längre ned, närmare gatuplanet, där också Hasselblad center och restaurangen Fond är inrymda. Mitt emot konsthallen, som ligger som ett sidohus till konstmuseet i Götaplatsens sydostliga hörn, stod en triumfbåge som var ingången till utställningsområdet under Jubileumsutställningen. Denna triumfbåge revs cirka 1928. Åren 1923–1926 fanns Johan Tobias Sergels bronsbyst av Gustav III på ett podium av svart marmor placerad uppe på den östra sidan av terrassen framför konstmuseet.

1930- och 1940-talen[redigera | redigera wikitext]

Klockan 19.15 den 24 september 1931 invigdes Carl Milles staty Poseidon på Götaplatsen, men redan 20 november 1927 hade brunnskaret placerats där, med inslag av vidunder, tritoner, najader, fiskar och sjöjungfrur. År 1931 började man anlägga Göteborgs stadsteater, som invigdes den 29 september 1934. Året därpå, den 4 oktober 1935, invigdes det funktionalistiska konserthuset som byggts på andra sidan Götaplatsen, nedanför konsthallen. Kring 1940 flyttades Milles 270 centimeter höga skulptur Vingarna från sin tidigare plats på Bastionsplatsen innanför Vallgraven och placerades på en hög kolonn, ungefär där bysten av Gustav III tidigare stod.

Stadens styrande uttryckte sig så här om Poseidon: "Att i sjöfartens stad Göteborg uppsätta en staty av Poseidon, en av den forngrekiska mytologins övergudar och havets härskare, kan inte annat än glädja varje sann göteborgare."

Senare år[redigera | redigera wikitext]

Den 15 juni 1950 startade det första Midnattssolsrallyt (senare Svenska Rallyt) från Götaplatsen med 30 deltagare, samtidigt med Stockholm (73) och Falsterbo (23).[1]

År 1967 öppnade Göteborgs stadsbibliotek. Detta ligger granne med Lorensbergsteatern, nedanför Stadsteatern på andra sidan Berzeliegatan vid Lorensbergsparken.

1968 stod en östlig tillbyggnad av konstmuseet färdig, ritad av arkitekten Rune Falk.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Här nedan syns bilder på institutioner med mera som ligger runt om Götaplatsen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborg, Sven Schånberg 1981
  • Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander 1988
  • Göteborg till fots, Göran Berger 1995
  • Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum 2001.
  • Deglangarens Göteborg, Lars Fröberg 1994.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bilen går vidare : 50 år med KAK i motorismens tjänst : en bokfilm, Per-Erik Lindorm, Kungliga Automobilklubben, Stockholm 1953, s. 76

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Carlsson, Sture (1998). ”Götaplatskultur”. Mångfald / Lennart Nilsson (red) (Göteborg : SOM-institutet, [1998]): sid. 257-268.  Libris 2842783
  • Jadelius, Lars (1992). ”Götaplatsen: möjligheternas plats”. Nordisk arkitekturforskning (Aarhus : Nordisk förening för arkitekturforskning, 1992-) "1992 (5:4),": sid. 85-100 : ill.. ISSN 1102-5824. ISSN 1102-5824 ISSN 1102-5824.  Libris 2820913

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]