Högskolan för design och konsthantverk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Högskolan för design och konsthantverk, HDK, institution inom konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Lokalerna ligger vid Kristinelundsgatan i Göteborg, ett kvarter väster om Kungsportsavenyn. I samma kvarter ligger Röhsska konst- och designmuseet som skolan har ett nära samarbete med.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Slöjdföreningen i Göteborg bildades den 15 december 1846 med dåvarande rektorn för Chalmerska Slöjde Skolan, professor Carl Palmstedt som ordförande. Paragraf 1 i föreningens stadgar löd: "Föreningens ändamål är att söka befrämja svenska konstflitens och näringarnas, samt även de så kallade husslöjdernas förkovran, så att inhemska tillverkningar må, genom godhet och pris, göra de utländska mindre behövliga och begärliga, samt att svenska slöjdalster såmedelst måtte vinna ökad förbrukning och avsättning".

Skolan öppnades för undervisning i december 1848 i "före detta Bergströmska huset" på Östra Hamngatan 32, mittemot Stora Torget, med 20 elever. En vacklande ekonomi tvingade skolan att byta lokaler redan i januari 1849, då skolan flyttade till "handlanden Zachrisson" med en månadshyra på 20 kronor. Lokalerna visade sig snart olämpliga och på hösten 1850 tvingades skolan flytta på nytt, denna gång till "byggmästare Malmbergs ej långt från skolan varande hus ... i stadens nya kvarter 7, no. 28" vid Östra Larmgatan 14, där årshyran var 450 kronor för två mindre rum.

I juni 1852 lämnade Palmstedt ordförandeskapet, vid 67 års ålder, och flyttade till Stockholm. Ny ordförande blev kapten A. af Petersens. Elevantalet var samma år 90 stycken, varav 56 var sysselsatta med hantverk och 27 i fabriker. af Petersens avgick som ordförande 1855, vilket då övertogs av kaptenen — sedermera professorn — H. O. E. von Schoultz, Palmstedts efterträdare som föreståndare vid Chalmers. Han kom att i 25 år stå i spetsen för Slöjdföreningen och dess skola, åren 1865—1881 även som skolans föreståndare. Det var under hans ledning undervisningen utformades och stabiliserades.

Det som långsiktigt tryggade skollans lokalbehov, var att Kungl. Maj:t den 24 april 1863 för all framtid, kostnadsfritt upplät Kronans andel i Ostindiska Kompaniets hus för Museets och Slöjdskolans behov.

I april 1865 slogs den konkurrerande Göteborgs Hantverksskola samman med Slöjdföreningens, och elevantalet steg nu till 356.

Verksamheten expanderade och en särskild byggnad för Slöjdföreningens Skola intill Chalmers vid Vasagatan 50 planerades. Ritningar till nybyggnaden utarbetades på styrelsens uppdrag av arkitekten Victor von Gegerfelt. Bygget drog ut på tiden, men i oktober 1876 kunde man flytta in i de nya lokalerna.

Åren 1964-89 hette skolan Konstindustriskolan. Chalmers och Slöjdföreningens skola var nära förbundna med varandra och hade under lång tid gemensamma lärare och föreståndare.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ericson, Sigfrid (1948). Slöjdföreningens skola 1848-1948: skolans historia genom hundra år. Göteborg. Libris 121244 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]