Änggården
 |
Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att verifieras. (2009-11) Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Änggården är en stadsdel och primärområde strax söder om centrala Göteborg, tillhörande stadsdelsnämndsområdet Majorna-Linné. Bebyggelsen består av låga hus med mycket grönt mellan, det är en trädgårdsstad. Mitt i området ligger Botaniska trädgården som delar upp trädgårdsstaden i två delar: främre Änggården i norr och Änggården i söder. Bebyggelsen i främre Änggården härrör från omkring sekelskiftet 1800/1900. Änggårdens radhus är till större delen uppförda under 1920-talet och dess villor, varav de flesta suterränghus vid foten av Änggårdsbergen, byggdes mellan 1950 och 1965. Stadsdelen har en areal på 332 hektar.[1]
Eftersom det intilliggande Änggårdsbergen öster om stadsdelen är klassat som naturreservat är området skyddat från fortsatt exploatering.
Stadsdelen är belägen på ett område relativt platt mark mellan Slottsskogen i nordväst och Änggårdsbergen med utlöpare i söder och öster. Området avgränsat tydligt längs hela nordvästra sidan av Dag Hammarskjölds led, i nordost klättrar bebyggelsen upp på de branta sluttningarna mot Sahlgrenska sjukhuset.
Innehåll |
[redigera] Angården
Ängården var från 1600-talet fram till slutet av 1800-talet en gård med marker som innefattade den nuvarande stadsdelen och områden i bergen norr och öster om. Engegårdhen nämns första gången 1619.[2]. Det var då en del av Älvsborgs kungsladugårds ägor och boställe för den uppsyningsman som såg efter viltet och skogen i de östliga markerna, särskilt då Sundshagen-nuvarande Slottskogen.
[redigera] Stora och lilla Änggården
- Stora Änggården är en gul villa från 1812 som ligger strax ovanför växthusen i Botaniska trädgården.
- Lilla Änggården är från början göteborgsfamiljen Grén Brobergs sommarbostad med anor från 1700-talet. Huset ligger i en park söder om Göteborgs botaniska trädgård, på gränsen till Ängårdsbergen. Stora delar av inredning är intakt och fungerar som ett museum i Göteborgs stadsmuseums regi. Bröderna Carl och Sven Grén Broberg donerade 1963 Lilla Änggården till Göteborgs stad, samt större delen av sin förmögenhet till en stiftelse, vilken skulle säkerställa skötsel och inventarier. Änggårdsmuseet blev verklighet när den siste av bröderna gick bort 1973. Samtidigt tog Gren Brobergs museistiftelse över tillsynen av donationen.[3] Direkt söder om egendomen ligger ett område med kolonilotter.[4]
[redigera] Koloniträdgårdarna
Koloniträdgårdarna i Änggården började anläggas den 27 mars 1913.[5]
[redigera] Apotekarevillan
Apotekarevillan var en villa, på Apotekaregatan i Änggården, som uppfördes 1930 av arkitekt Ragnar Ossian Swensson i Göteborg. Den totalförstördes i en brand, som tros ha varit anlagd, den 3 september 2008.[6]
Det var ett trähus i två våningar med källare, som från början var en privat bostad, men ägdes sedan 1994 av fastighetsbolaget Wallenstam. Villan hade stått tom i över 20 år och var under många år ett tillhåll för både ungdomar, husockupanter och hemlösa. Huset revs i samband med släckningsarbetet. För att helikoptrarna skulle kunna landa på Sahlgrenska sjukhuset köpte kommunen tomten för 4,5 miljoner kronor, och lät Västra Götalandsregionens fastighetsbolag Västfastigheter få ett avtal om tomträtt. Problemet har varit de bullrande helikoptrarna som landar på det fem våningar höga p-huset bredvid.[7]
[redigera] Referenser
- Noter
- ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
- ^ Kyle, Jörgen. Ängården under 300 år - en gård vid utkanten av Göteborg. Göteborg: Göteborgs historiska museum. ISBN 91-630-0572-7
- ^ Lilla Änggården - en släktgård i Göteborg, Marie Engelke, Göteborgs stadsmuseum 2011 ISBN 978-91-86475-03-1, s.
- ^ Eniro kartor, "Lilla Änggården"
- ^ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 414
- ^ Peter Linné, Marieanne Seinegård och Per Sydvik (2008-09-04) Nu rivs brandskadade Apotekarevillan, Göteborgs-Posten, <www.gp.se>, läst 2012-12-23
- ^ Göteborgs-Posten, 2010-08-21, s. 9, "Apotekaretomten får inte bebyggas".
- Källor
- Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.), s. 10
- Göteborgs stad - Stadsdelar och primärområden Läst 2011-01-26
|
|||||||
