Stadsbiblioteket Göteborg

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Göteborgs stadsbibliotek)
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 57°41′52.2″N 11°58′46.6″Ö / 57.697833°N 11.979611°Ö / 57.697833; 11.979611

För bibiblioteket med samma namn åren 1900–54, se Kurs- och tidningsbiblioteket.
Stadsbiblioteket Göteborg
Stadsbiblioteket, sett från Götaplatsen (2014).
Land Sverige Sverige
Typ Kommunalt bibliotek
Grundat 30 december 1861 (Göteborgs folkbibliotek)
Plats Götaplatsen, Göteborg (sedan 1967)
Del av Göteborgs Stads bibliotek
Bestånd 227 000 (böcker och andra medieenheter)[1][2]
Besökare 1 100 000 (2008)
Chef Christina Persson
Webbplats stadsbiblioteket.nu

Stadsbiblioteket Göteborg[3] (från 1967 till tidigt 2000-tal Göteborgs stadsbibliotek) är Göteborgs stads huvudbibliotek, placerat vid Götaplatsen. Stadsbibliotekets lokaler, som är inhysta i en gul tegelbyggnad, invigdes den 2 april 1967 av Astrid Lindgren och den 4 april öppnade man för de första låntagarna. Ritningarna är av arkitekterna Lund och Valentin.[4][5][6]

Stadsbiblioteket är idag Göteborgs mest välbesökta kulturinstitution, och 2008 hade man över 1 100 000 besökare.[7]

Göteborgs Stads FolkBibliothek (1861–97)[redigera | redigera wikitext]

Den 30 december 1861 invigde domprost Peter Wieselgren Göteborgs första folkbibliotek, Göteborgs Stads FolkBibliothek, instiftat av brukspatronen James Dickson den 15 maj samma år och inrättat i en lägenhet på Haga Östergata 5[8] i ett av den Dicksonska stiftelsens hus[9] i stadsdelen Haga. Placeringen var medveten, då Haga var känd som en arbetarstadsdel. Dickson ville ge "de hårt slitande arbetarna" gratis nöje på detta sätt.

Verksamheten kom igång 2 januari 1862 med en boksamling på 1 138 band. Här fanns två avdelningar, en för utlåning och en för läsning på stället. Dickson finansierade löpande bokinköp, och vid dennes död i juli 1873 uppgick bokbeståndet till cirka 3 000 band.[10]

Dicksonska folkbiblioteket (1897–1967)[redigera | redigera wikitext]

År 1897 hade lokalerna blivit för trånga, och i stället flyttade man till ett av stiftelsen nybyggt hus på Södra Allégatan 4 (nuvarande Allégården), där det egentliga första folkbiblioteket i Skandinavien inrättades. Dicksonska folkbiblioteket var huvudbibliotek för stadens folkbibliotek från 1902, men övertogs först 1950 helt av Göteborgs stad[11]

Den 11 december 1924 avtäcktes en staty av Ellen Key i samband med hennes 75-årsdag, skänkt till Dicksonska folkbiblioteket av Arbetarnas Bildningsförbund. Statyn var utförd av bildhuggarinnan Sigrid Fridman.[12]

Göteborgs stadsbibliotek[redigera | redigera wikitext]

1900 - 1954[redigera | redigera wikitext]

År 1900 invigdes Göteborgs stadsbibliotek vid Hagaplan. Huset byggdes till 1926. Här huserade man fram till 1954 då man flyttade till en nyuppförd byggnad vid Näckrosdammen.

1954 - 1967[redigera | redigera wikitext]

Mellan dessa år låg stadsbiblioteket i nuvarande Göteborgs universitetsbibliotek intill gamla hovrätten vid Näckrosdammen.

1967 -[redigera | redigera wikitext]

Tredje huset[redigera | redigera wikitext]

Stadsbiblioteket 2005, före ombyggnaden (vy från Götaplatsen).

År 1967 flyttade biblioteket till en ny byggnad vid Götaplatsen – norr om Kungsportsavenyens möte med Berzeliigatan. Det nya huset blev centrum för Göteborgs biblioteksverksamhet och fick det nya namnet Göteborgs stadsbibliotek. I samband med att biblioteket fick en egen närvaro på Facebook bytte man namn till Stadsbiblioteket Göteborg.

Ombyggnad 2012–2014[redigera | redigera wikitext]

27 oktober 2010 beslutade kommunstyrelsen att genomföra en om- och tillbyggnad av Stadsbiblioteket till en kostnad av 240 miljoner kronor.[13] Ombyggnaden påbörjades våren 2012, och det nyrenoverade biblioteket återinvigdes i april 2014.[14]Arkitekt för om- och tillbyggnaden är Erséus Arkitekter AB.

Under ombyggnaden var Stadsbibliotekets samlingar av böcker, filmer, CD-skivor, med mera tillgängliga på andra håll i Göteborg. Förutom bokbussarna och de 24 stadsdelsbiblioteken öppnades även ett antal tillfälliga, specialinriktade bibliotek:

Stadsbiblioteket 300 m²Södra Hamngatan 57 (februari 2013).
  • Stadsbiblioteket 300m² – Ett nytt bibliotek vid Brunnsparken. Biblioteket har ett begränsat urval av skönlitteratur, populärvetenskap, tidskrifter, musik och film.
  • Stadsbiblioteket Miini – Ett litet bibliotek inne i Röhsska museet. Målgruppen är barn i åldrarna 0–5 år, och biblioteket tillhandahåller fakta-, bilder-, pek-, och kapitelböcker, samt film, musik och datorspel.
  • Stadsbiblioteket Dynamo – Ett bibliotek placerat på Göteborgs Stadsmuseums fjärde våning. Målgruppen är ungdomar i åldrarna 15-25 år och biblioteket tillhandahåller skönlitteratur, tidskrifter, film, musik och tv-spel.
  • Stadsbiblioteket Global – Ett bibliotek placerat inne på Göteborgs Stadsmuseum. Biblioteket har böcker och tidskrifter för alla åldrar, på 30 olika språk. På Stadsbiblioteket Global finns också avdelningarna Europa Direkt , EU-kommissionens informationskontor i Göteborgsregionen och Riksdagshörnan med information om Sveriges riksdag.

Dessutom utlokaliserades delar av centralbibliotekets programverksamhet 2013–2014 till det nyinrättade Litteraturhuset i Göteborgs lagerhus vid Järntorget.

Planen för Stadsbiblioteket var bland annat att bygga om 10 000 m² och tillföra 3700 m² yta för att kunna ta in fler besökare och aktiviteter.[15][13] Byggherre var husets ägare Higab. Den befintliga byggnaden hade en energiförbrukning på cirka 170 kWh/m² (19 W/m²). Målet för om- och tillbyggnaden var en sammantagen förbrukning på cirka cirka 78 kWh/m² (8,9 W/m²). Därmed skulle man uppfylla Boverkets miljöklassning Miljöklassad byggnad.[13][16]

Tillbyggnad skedde mot Lorensbergsparken, vilket skulle ge en ökad lokalyta på 2900 m², medan en utkragande tillbyggnad mot Avenyn och Berzeliigatan ger ett tillskott på cirka 800 m².[17] Projektet försenades på grund av att byggplanerna överklagats ett antal gånger,[13] men det ombyggda huset återinvigdes april 2014.

En av nyheterna i det ombyggda biblioteket är en stor grönsvart vägg som sträcker sig genom hela byggnaden. Den svarta väggen, med bakomliggande speglar, täcks av texten Lorem ipsum utförd i morsealfabetet. Texten är hämtad från Ciceros bok om etik, och hela konstverket är skapat av konstnären Kent Karlsson.[18]

Efter återinvigningen[redigera | redigera wikitext]

Även efter återinvigningen fortsatte "Stadsbiblioteket 300m²" att hålla öppet, delvis på grund av man där funnit en för biblioteket ny målgrupp. Planen är att biblioteket i Brunnsparken ska finnas kvar under hela 2015. De andra tillfälliga biblioteken stängdes dock.[19] Programverksamheten på "Litteraturhuset" återvände efter sommaren 2014 till Götaplatsen, och sedan 1 oktober samma år har Göteborgs litteraturhus (efter namnbyte) drivits som en fristående litteraturscen av den nya föreningen med samma namn.[20]

Bestånd och utlåning[redigera | redigera wikitext]

På 1990-talet fanns på Göteborgs stadsbibliotek cirka 450 000 böcker.[2]

På biblioketet fanns våren 2014 cirka 280 000 böcker (alternativt 227 000 eller 210 000[2]) och andra medieenheter (filmer, spel, skivor, språkkurser och ljudböcker). Vid stängningen 2012 rymdes där 305 000 (alternativt 350 000[2]) exemplar. Av de 280 000 exemplaren fanns då cirka 37 000 på de olika stadsdelsbiblioteken,[1] på grund av kommunens gemensamma lånesystem. Detta lånesystem, där man kan låna en bok på ett bibliotek och lämna tillbaka den på ett annat, innebär att det centrala bokbeståndet vid Götaplatsen numera är mer varierande än förut.

På alla de kommunala folkbiblioteken i Göteborg fanns 945 000 böcker i början av år 2014, mot cirka 1 046 000 exemplar två år tidigare. Årligen köps mellan 70 000 och 92 000 böcker in till de olika biblioteken, förutom inköpen av andra medier. Minskningarna av bestånden har skett genom en utgallring av slitna exemplar eller dubbletter.[1] Den stora utrensningen av böcker – enligt en bibliotekarierna motsvarande cirka 40 procent av beståndet – har dock inte skett utan kritik. Biblioteket har numera ett betydligt mindre mindre mediebestånd än stadsbiblioteken i Stockholm (600 000 ex) och Malmö (20 000 ex).[2]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Lisa (2014-05-21): "GALLRING PÅ BIBLIOTEKEN?". stadsbiblioteket.nu. Läst 15 mars 2015.
  2. ^ [a b c d e] "Böckerna som försvann…". forfattarcentrum.se. Läst 15 mars 2015.
  3. ^ Officiell webbplats. stadsbiblioteket.nu. Läst 24 mars 2015.
  4. ^ Atlestam, Ingrid; Bergmark, Madeleine; Halász, Eva (1997). Fullbokat : Göteborgs folkbibliotek 1862-1997. Göteborg: Göteborgs stadsbibl. Sid. 197-200. Libris 7452046. ISBN 91-630-5481-7 
  5. ^ Holm, Bengt Ason (1993). Det hände i Göteborg på sextiotalet : en kronologisk krönika. Göteborg: Tre böcker. Sid. 77. Libris 7592890. ISBN 91-7029-128-4 
  6. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg : 1619-1982. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 17. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. 1982. Sid. 143. Libris 504662 
  7. ^ Stadsbiblioteket Göteborg, Serviceguiden, <www.goteborg.se>, läst 2011-02-25
  8. ^ Atlestam, Bergmark, Halász (1997) s. 44-45
  9. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg : 1619-1982. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 17. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. 1982. Sid. 56. Libris 504662 
  10. ^ Katalog öfver Göteborgs stads Folkbiblioteks Boksamling, [I], Walfrid Hjertberg, Göteborg 1892 s. X
  11. ^ Nationalencyklopedin, band 4 (1990), sid. 561, artikeln Dicksonska folkbiblioteket.
  12. ^ Hvar 8 dag : illustreradt magasin, 26:e årgången [5 oktober 1924 - 27 september 1925], D F Bonnier, Göteborg 1925, s. 181
  13. ^ [a b c d] goteborg.se - Göteborgs stad, Kultur, Tjänsteutlåtande, Utfärdat 2010-09-15, Diarienummer 0745/04
  14. ^ Göteborgs stad - Stadsbiblioteket på Götaplatsen
  15. ^ ”Klart för renovering av stadsbiblioteket”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=4134821.  2010-10-27 sverigesradio.se
  16. ^ archileaks.se - Miljöklassad byggnad Manual för ny/projekterad byggnad, Utgåva version 2.0 2010
  17. ^ higabgruppen.se - Higabgruppen - Stadsbiblioteket 2010-11-09
  18. ^ "Konsten i Göteborgs stadsbibliotek". goteborgskonst.com, 2014-04-29. Läst 24 mars 2015.
  19. ^ "Stadsbiblioteket på Götaplatsen". goteborg.se, 2015-02-12. Läst 15 mars 2015.
  20. ^ Malin (2014-01-16): "LITTERATURHUSET VÅREN 2014". stadsbiblioteket.nu. Läst 15 mars 2015.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Atlestam, Ingrid; Bergmark, Madeleine; Halász, Eva (1997). Fullbokat : Göteborgs folkbibliotek 1862-1997. Göteborg: Göteborgs stadsbibl. Libris 7452046. ISBN 91-630-5481-7 
  • Männens bibliotek - en kvinnosak : Redbergslids och Majornas bibliotek under hundra år. [Göteborgs stadsmusei skriftserie], 1404-9546. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2003. Libris 9154345. ISBN 91-85488-66-6 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]