Galleria

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För ett släkte av fjärilar, se Galleria (djur).
Gallerian Frankfurt am Main
Leadenhall Market i London
Penny Hill Centre i Hunslet, Leeds.

En galleria (ibland även köpcenter eller köpcentrum) är en inbyggd gågata med butiker.[1] Den kan utgöra eller vara en del av ett centrumområde. Den skiljer sig vanligtvis från ett varuhus genom att butikerna i en galleria oftast har olika namn och ägare. En galleria innehåller både större och mindre butiker, restauranger, cafeterior och ibland även varuhus.

Skandinaviens största galleria (mätt efter totalyta) är Nordstan i Göteborg. Nordens största galleria mätt efter antalet butiker är Östra centrum i Helsingfors. Skandinaviens största köpcentrum är Emporia, i Malmö som har 200 butiker.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Trenden med stora affärer inomhus började under 1800-talets industrialisering i storstäderna. I London öppnades butiken Harrods, som köpte upp affär efter affär i kvarteret och sammanfogade dessa till en enda allt större butik. I Paris öppnades på liknande sätt flera storaffärer. En av de gallerior som anses vara bland de första utpräglade galleriorna är Galleria Vittorio Emanuele II i Milano som uppfördes mellan 1865 och 1877.

En av Sveriges första gallerior är Krämaren i Örebro, delvis ibruktagen 1961 och fullt invigd 1963. Från 1980-talet och framåt har många varuhus omvandlats till gallerior. Med detta menas att i stället för en enda stor affär som täcker hela butiksytan, delar man upp utrymmet i många små affärer för att få in mer i samlade hyresintäkter och för att minska beroendet av en enda hyresgäst.

I många städer, inte minst i Sverige, har centrumgalleriorna fått en nedgång till förmån för köpcentrum i utkanten av staden. De nyare av dessa är ofta formade som gallerior. Bilburna kunder föredrar ofta läget, lätt tillgängligt från motorvägen och den fria parkeringen. I många länder i Europa motverkar man denna utveckling med kommunal styrning, tillstånd med mera, men i Sverige låter kommunerna det ofta ske fritt. I USA har denna utveckling gått längre.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SAOL