Luleå
- För andra betydelser, se Luleå (olika betydelser).
| Luleå | |
| Tätort Centralort Residensstad |
|
|
Vy från stadshuset. Domkyrkan till vänster.
|
|
| Land | |
|---|---|
| Landskap | Norrbotten |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Luleå kommun |
| Församlingar | Luleå domkyrkoförsamling, Nederluleå församling |
| Koordinater | 65°35′4″N 22°9′14″Ö / 65.58444°N 22.15389°V |
| Area | 2 908,97 hektar |
| Folkmängd | 46 607 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 16,02 inv./hektar |
| Grundad | 1621 |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | LULEÅ |
| Postnummer | 97X XX |
| Riktnummer | 0920 |
| Tätortskod | 8724 |
| Befolknings- och arealfakta från SCB. | |
Luleå (på lulemål Leul; på nordsamiska Luleju: lulesamiska: Julev; finska: Luulaja) är en tätort (stad) i Norrbotten samt centralort i Luleå kommun, residensstad för Norrbottens län och stiftsstad för Luleå stift. Luleå är Sveriges 22:a största samt Norrlands fjärde största och Nordkalottens fjärde största tätort, med 46 607 invånare (SCB 2010)[1] av kommunens totalt 74 965 invånare (SCB 2013)[2].
Luleå har Sveriges sjunde största hamn för gods. Luleå är ett metallurgiskt centrum med stor stålindustri och omfattande forskning. Sveriges första och nordligaste tekniska universitet, Luleå tekniska universitet, finns också i staden.
Innehåll |
Ortnamnet [redigera]
Luleå har fått sitt namn av Luleälven.[3] Ändelsen -eå har troligen uppkommit genom en kompromiss mellan en ursprunglig ändelse -a (ackusativform -o) och en senare nominativform som kommit att sluta på -e, alltså en en kompromiss mellan de båda vokalerna e och o. Stavningen har nog också påverkats av ordet å, som dialektalt även kan beteckna älvar.[4] Namnet Leul, som det också heter på lulemål och Lule på dialekt, kommer från Luleälven, som i sin tur kommer av lulesamiskans lulij – ‘den som bor i öster’ (vilket är en gammal beteckning för ‘skogssame’). Luleälven kan tolkas som ‘skogssamernas älv’. Älvnamnet överfördes på handelsorten och på den nybildade socknen Luleå (som tidigast nämns i källorna 1339, men då som Lulu).
Historia [redigera]
- För Luleås äldre historia, se Gammelstad och Innerstaden, Luleå.
Under medeltiden hade Luleå en marknadsplats, hamn och en kyrksocken i nuvarande Gammelstad, cirka en mil nordväst om Luleås nuvarande läge. Den första stadsplanen utfördes på uppdrag av kung Gustav II Adolf av Olof Bure, och 1621 fick Luleå stadsprivilegier. Den gamla hamnen var dock inte lämplig för en stad på grund av landhöjningen. Luleås borgare begärde därför att få staden flyttad, vilket de fick tillstånd till 1648. Erik Eriksson Niure anställdes till uppdraget att bestämma den nya platsen, och 1649 fastslogs detta. Platsen låg vid en uthamn som redan hade byggts. Han gjorde en stadsplan med rutnätsmönster. Bortsett från en uppstramning av gatorna 1790 har Niures stadsplan bevarats.[5]
Det moderna Luleå [redigera]
Luleås moderna historia börjar med Malmbanans ankomst 1888. Luleå blev därmed utskeppningshamn för järnmalmen från Malmberget. Inom kort växte förstäder fram, nämligen Bergviken inom stadens administrativa område, samt Svartöstaden, Skurholmen och Bergnäset. Svartöstaden och Skurholmen införlivades i Luleå stad 1933. Parallellt med hamnens expansion växte Luleå som industristad, med etableringen av järnvägsverkstäder i Notviken 1912 och ett stålverk i Karlsvik 1906. 1943 öppnade Norrbottens Järnverk AB:s stålverk på Svartölandet, numera SSAB.
Under perioden 1940–1980 var Luleå en av Sveriges snabbaste växande städer. Under denna tid byggdes också flera nya bostadsområden. Luleå tekniska universitet startade 1971 på Porsön, då under namnet Högskoleenheten i Luleå. Efter kommunsammanslagningen 1969 började närbelägna Gammelstad och Bergnäset allmänt att betraktas som delar av orten Luleå.
Militärstaden [redigera]
Luleå blev också under 1940-talet en garnisonsstad med etableringen 1941 av Norrbottens flygbaskår (F 21), 1942 med Luleå luftvärnskår (Lv 7), och 1973 med Luleå marina bevakningsområde (BoLu). Sedan 1993 finns dock endast flygflottiljen kvar i staden, då Luleå luftvärnskår omlokaliserades till Boden i samband med försvarsbeslutet 1992 och Luleå marina bevakningsområde avvecklades 1987 i samband med försvarsbeslutet 1982.
Administrativa tillhörigheter [redigera]
Luleå stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Delar av ortens bebyggelse kom att från tidigt befinna sig i Nederluleå socken/landskommun. Stadskommunen utökades 1933 med områden från Nederluelå socken/landskommun. 1971 uppgick stadskommunen i Luleå kommun där Luleå sedan dess centralort.[6]
I kyrkligt hänseende tillhörde orten Luleå stadsförsamling som 1962 delades i Luleå domkyrkoförsamling och Örnäsets församling, där den senare återgick i domkyrkoförsamlingen 2011. Delar av orten hör till Nederluleå församling.[7][8]
Orten ingick till 1971 i domkretsen för Luleå rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Luleå i Luleå tingsrätts domsaga.[9]
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Luleå 1850–2010[10] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1850 | 1 257 | |||
| 1860 | 1 516 | |||
| 1870 | 1 905 | |||
| 1880 | 3 120 | |||
| 1890 | 4 755 | |||
| 1900 | 9 484 | |||
| 1910 | 8 959 | |||
| 1920 | 10 545 | |||
| 1930 | 11 336 | |||
| 1940 | 13 948 | |||
| 1950 | 22 646 | |||
| 1960 | 28 495 | |||
| 1965 | 33 133 | |||
| 1970 | 36 743 | |||
| 1975 | 42 139 | |||
| 1980 | 42 914 | |||
| 1990 | 42 727 | 2 507 | ||
| 1995 | 44 294 | 2 581 | ||
| 2000 | 45 036 | 2 881 | ||
| 2005 | 45 467 | 2 881 | ||
| 2010 | 46 607 | 2 909 | ||
| Anm.: Sammanvuxen med Mjölkudden 1965, sammanvuxen med Notviken 1970
|
||||
Stadsdelar i Luleå [redigera]
| Centralt | Öster | Norr | Söder | Väster |
|---|---|---|---|---|
| Innerstaden | Svartöstaden | Mjölkudden | Bergnäset | Hammaren |
| Östermalm | Malmudden | Notviken | Storheden | |
| Skurholmen | Lulsundet | |||
| Lövskatan | Bergviken | |||
| Örnäset | Björkskatan | |||
| Kronan | Porsön | |||
| Bredviken | Skutviken | |||
| Lerbäcken | Ormberget | |||
| Hertsön | ||||
| Svartölandet |
Enligt Luleå kommuns webbplats innefattar "Luleå stad" även Bergnäset i söder, samt Karlsvik och Gammelstad i väster.[11] Dessa är emellertid egna tätorter som inte sammanhänger med Luleå tätort enligt SCB:s beräkningar.
I väster återfinnes dessutom Södra Sunderbyn, som räknas som bostadsområde på landsbygden enligt Luleå kommuns webbplats, och är egen tätort enligt SCB, men ändå betraktas "mer som än stadsdel än Norra Sunderbyn gör som ligger mer på landsbygden".[12]
Närliggande orter [redigera]
- Avan
- Ale
- Alvik
- Antnäs
- Bensbyn
- Björsbyn
- Bälinge
- Brändön
- Ersnäs
- Gammelstad
- Hagaviken
- Kallax
- Klöverträsk
- Måttsund
- Mörön
- Rutvik
- Råneå
- Selet
- Södra Sunderbyn
Kommunikationer [redigera]
De viktigaste vägarna är Europaväg 4 som går cirka fem kilometer utanför stadskärnan och Europaväg 10 mot Kiruna/Narvik. Riksväg 97 är också en viktig väg som förbinder staden med Sunderby sjukhus, Boden och Jokkmokk.
Malmbanan går mellan Luleå och Narvik i Norge. Från Luleå malmhamn skeppas årligen 4–5 miljoner ton järnmalm ut.
Direkttåg finns till Stockholm (nattågstrafik) och till Narvik via Boden. Planer finns att bygga en helt ny kustjärnväg direkt ner till Umeå (Norrbotniabanan).
Luleå Lokaltrafik bedriver stadstrafik i Luleå. 23 linjer förbinder staden.
Strax söder om tätorten finns flygplatsen Luleå Airport, ofta benämnd med det tidigare namnet Kallax flygplats.
Broar över Lule älv nära Luleå [redigera]
- Bergnäsbron, invigd 1954, med tvåfilig väg och dubbla gång- och cykelbanor.
- Gamla Gäddviksbron, invigd 1945, med tvåfilig väg och dubbla gång- och cykelbanor.
- Nya Gäddviksbron, invigd 1978, är en del av Europaväg 4 med trefilig motortrafikled.
Näringsliv [redigera]
Industri [redigera]
I nordvästra Luleå finns ett antal industriområden byggda från 1960-talet och framåt. Dessa är Bergnäsets Skutvikens industriområde, Notvikens industriområde, Porsögårdens industriområde, Yttervikens industriområde, samt teknikbyn Aurorum.
Shopping [redigera]
I Luleå finns en inomhusgalleria Shopping, samt galleriorna Strand, Smedjan och Folksamhuset. I innerstaden finns i huvudsak två shoppingstråk, Storgatan och Kungsgatan.
Kultur och evenemang [redigera]
Den 12 januari 2007 invigdes Kulturens Hus i centrala Luleå. I Kulturens Hus finns bibliotek, konsertsalar, konsthall, turistbyrå med mera. Det fungerar även som konferens- och kongresscenter.
LuleåKalaset är ett stort festivalevenemang som i regel infaller första veckan i augusti. Utmärkande för festivalen är låga entréavgifter och att den inte riktar in sig på någon speciell grupp. Luleåkalaset varar från onsdag till lördag och innerstaden spärras av för biltrafik.
Konst i det gröna är en utställning som anordnas varje sommar, de senaste åren på Kronan-området. Ett hundratal kända och okända konstnärer får en chans att ställa ut och sälja sina verk.
I oktober vartannat år arrangeras en Bok & Bild-festival som lockar många besökare. Då delas lyrikpriset Erik Lindegren-priset ut. Det gick 2007 till Folke Isaksson och 2009 till Tomas Tranströmer. Lilla Erik Lindegren-priset, för unga författare mellan 15 och 20 år, delades ut för första gången 2007.
Övrigt [redigera]
Klimat [redigera]
Luleå har ett subarktiskt klimat med långa kalla vintrar och korta somrar.
I och med golfströmmen så har dock Luleå ett betydligt varmare klimat än många andra städer på samma latitud och även många städer betydligt längre söderut.
Under högsommaren i juni och juli kan temperaturen bli runt 30 grader vissa dagar.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sport [redigera]
I Luleå finns de kända elitserielagen Luleå Hockey, LF Basket Norrbotten (tidigare Plannja Basket) och Northland Basket (tidgare Luleå BBK).
LF Basket Norrbotten har tagit sju SM-guld sedan Svenska basketligan startade säsongen 1992/1993. Luleå Hockey tog sitt hittills enda SM-guld 1996. Northland Basket har varit i SM-final flera gånger, dock utan att bli svenska mästare.
IFK Luleå är stadens mest anrika fotbollslag med en säsong i Fotbollsallsvenskan under 1971. Svenska landslaget i fotboll har spelat en vänskapslandskamp på Skogsvallen i Luleå. Man spelade 2-2 mot Finland i en match där Ove Kindvall landslagsdebuterade.
Under Världsmästerskapet i handboll för herrar 1967 spelades två matcher i den nybyggda Pontushallen, Västtyskland mot Norge samt Norge mot Japan. Sverige har även spelat Davis Cup-matcher i Pontushallen mot Schweiz under 1997.
Vid EM i basket 2003 avgjordes Grupp A med Frankrike, Bosnien, Italien och Slovenien i Coop Arena.
Svenska mästerskapet i yukigassen hålls i Luleå, från och med februari 2010.
Konståkaren Alexander Majorov, friidrottaren Olle Bexell, skidåkarna Sven-Åke Lundbäck och Sonja Edström, basketspelarna Håkan Larsson och John Rosendahl, fotbollsspelarna Fredric Lundqvist och Kjell Uppling, hockeyspelarna Hardy Åström, Robert Nordmark, Lars-Gunnar Pettersson, Roger Åkerström, Stefan "Skuggan" Nilsson, Johan Strömwall och Per Ledin är alla från Luleå.
Personer från Luleå [redigera]
Se även [redigera]
- Lista över fasta fornminnen i Luleå (för omfattning av detta område, se Luleå stad#Sockenkod)
Källor [redigera]
Fotnoter [redigera]
- ^ [a b] ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala, Elanders Gotab, Stockholm 2003, s. 198
- ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, sid. 51, artikeln Bureå
- ^ Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförändringar: Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005, s. 495 f
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012.
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Luelå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
- ^ Luleå kommuns webbplats: Bostadsområden Luleå stad, uppdaterad 2010-07-09.
- ^ Luleå kommuns webbplats: Sunderbyn, uppdaterad 2010-08-04.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Luleå.
|
||||||||||
|
||||||||