Luleå

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Luleå (olika betydelser).
Koordinater: 65°35′4″N 22°9′14″Ö / 65.58444°N 22.15389°Ö / 65.58444; 22.15389
Luleå
Tätort
Centralort
Residensstad
Stiftsstad
Vy från stadshuset. Domkyrkan till vänster.
Vy från stadshuset. Domkyrkan till vänster.
Slogan: Sveriges nordliga metropol

Staden vid vattnet

Land  Sverige
Landskap Norrbotten
Län Norrbottens län
Kommun Luleå kommun
Församlingar Luleå domkyrkoförsamling, Nederluleå församling
Koordinater 65°35′4″N 22°9′14″Ö / 65.58444°N 22.15389°Ö / 65.58444; 22.15389
Area
 - tätort 2 908,97 hektar
Folkmängd
 - tätort 46 607 (2010)[1]
 - kommun 75 893[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 16,02 inv./hektar
Grundad 1621
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Luleå
Postnummer 97X XX
Riktnummer 0920
Tätortskod 8724
Luleås läge i Sverige
Red pog.svg
Luleås läge i Sverige
Befolknings- och arealfakta från SCB.

Luleå (på lulemål Lule; på nordsamiska Luleju: lulesamiska: Julevu;[3] finska: Luulaja) är en tätort (stad) i Norrbotten samt centralort i Luleå kommun, residensstad för Norrbottens län och stiftsstad för Luleå stift. Luleå är Sveriges 22:a största samt Norrlands och Nordkalottens fjärde största tätort, med 46 607 invånare (SCB 2010)[1] av kommunens totalt 75 893 invånare (SCB 2014)[2].

Luleå har Sveriges sjunde största hamn för gods. Luleå är ett metallurgiskt centrum med stor stålindustri och omfattande forskning. Sveriges första och nordligaste tekniska universitet, Luleå tekniska universitet, finns också i staden.

Ortnamnet[redigera | redigera wikitext]

Luleå har fått sitt namn av Luleälven.[4] Ändelsen -eå har troligen uppkommit genom en kompromiss mellan en ursprunglig ändelse -a (ackusativform -o) och en senare nominativform som kommit att sluta på -e, alltså en kompromiss mellan de båda vokalerna e och o. Stavningen har nog också påverkats av ordet å, som dialektalt även kan beteckna älvar.[5] Namnet Leul, som det också heter på lulemål och Lule på dialekt, kommer från Luleälven, som i sin tur kommer av lulesamiskans lulij – ‘den som bor i öster’ (vilket är en gammal beteckning för ‘skogssame’). Luleälven kan tolkas som ‘skogssamernas älv’. Älvnamnet överfördes på handelsorten och på den nybildade socknen Luleå (som tidigast nämns i källorna 1339, men då som Lulu).

Historia[redigera | redigera wikitext]

För Luleås äldre historia, se Gammelstad och Innerstaden, Luleå.
Kopparstick i Svecia Antiqua et Hodierna, omkr. år 1700.

Under medeltiden hade Luleå en marknadsplats, hamn och en kyrksocken i nuvarande Gammelstad, cirka en mil nordväst om Luleås nuvarande läge. Den första stadsplanen utfördes på uppdrag av kung Gustav II Adolf av Olof Bure, och 1621 fick Luleå stadsprivilegier. Den gamla hamnen var dock inte lämplig för en stad på grund av landhöjningen. Luleås borgare begärde därför att få staden flyttad, vilket de fick tillstånd till 1648. Erik Eriksson Niure anställdes till uppdraget att bestämma den nya platsen, och 1649 fastslogs detta. Platsen låg vid en uthamn som redan hade byggts. Han gjorde en stadsplan med rutnätsmönster. Bortsett från en uppstramning av gatorna 1790 har Niures stadsplan bevarats.[6] Man hade dock svårt att få den nya staden att växa fram. Den härjades av brand 1653 och 1657 och större delen av innevånarna flyttade tillbaka till Gammelstad och kunde endast genom statligt ingripande tvingas att flytta tillbaka.[7]

Bottniska handelstvånget försvårade stadens utveckling, och först sedan detta upphävts 1765 kunde Luleå börja växa, om än fortfarande mycket långsamt. 1805 fanns ännu endast 947 innevånare. 1856 efterträdde Luleå Piteå som residensstad i Norrbottens län och hade då omkring 1.400 innevånare. De första industrierna växte fram på 1860-talet.[8]

Det moderna Luleå[redigera | redigera wikitext]

De fem isbrytarna: Frej, Atle, Ymer och Oden med den mindre Ale framför.

Luleås moderna historia börjar med Malmbanans ankomst 1888. Luleå blev därmed utskeppningshamn för järnmalmen från Malmberget. Inom kort växte förstäder fram, nämligen Bergviken inom stadens administrativa område, samt Svartöstaden, Skurholmen och Bergnäset. Svartöstaden och Skurholmen införlivades i Luleå stad 1933. Parallellt med hamnens expansion växte Luleå som industristad, med etableringen av järnvägsverkstäder i Notviken 1912 och ett stålverk i Karlsvik 1906. 1943 öppnade Norrbottens Järnverk AB:s stålverk på Svartölandet, numera SSAB.

Under perioden 1940–1980 var Luleå en av Sveriges snabbaste växande städer. Under denna tid byggdes också flera nya bostadsområden. Luleå tekniska universitet startade 1971 på Porsön, då under namnet Högskoleenheten i Luleå. Efter kommunsammanslagningen 1969 började närbelägna Gammelstad och Bergnäset allmänt att betraktas som delar av orten Luleå.

Militärstaden[redigera | redigera wikitext]

Se även: Luleå garnison

Luleå blev också under 1940-talet en garnisonsstad med etableringen 1941 av Norrbottens flygbaskår (F 21), 1942 med Luleå luftvärnskår (Lv 7), och 1955 med Luleå marina bevakningsområde (BoLu). Sedan 1993 finns dock endast flygflottiljen kvar i staden, då Luleå luftvärnskår omlokaliserades till Boden i samband med försvarsbeslutet 1992 och Luleå marina bevakningsområde avvecklades 1987 i samband med försvarsbeslutet 1982.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Luleå stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Delar av ortens bebyggelse kom att från tidigt befinna sig i Nederluleå socken/landskommun. Stadskommunen utökades 1933 med områden från Nederluleå socken/landskommun (Svartöstadens municipalsamhälle). 1971 uppgick stadskommunen i Luleå kommun där Luleå sedan dess centralort.[9]

I kyrkligt hänseende tillhörde orten Luleå stadsförsamling som 1962 delades i Luleå domkyrkoförsamling och Örnäsets församling, där den senare återgick i domkyrkoförsamlingen 2011. Delar av orten hör till Nederluleå församling.[10][10]

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Luleå rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Luleå i Luleå tingsrätts domsaga.[11]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Luleå 1850–2010[12][källa behövs]
År Folkmängd Areal (ha)
1850
  
1 257
1860
  
1 516
1870
  
1 905
1880
  
3 120
1890
  
4 755
1900
  
9 484
1910
  
8 959
1920
  
10 545
1930
  
11 336
1940
  
13 948
1950
  
22 646
1960
  
28 495
1965
  
33 133
1970
  
36 743
1975
  
42 139
1980
  
42 914
1990
  
42 727 2 507
1995
  
44 294 2 581
2000
  
45 036 2 881
2005
  
45 467 2 881
2010
  
46 607 2 909
Anm.: Sammanvuxen med Mjölkudden 1965, sammanvuxen med Notviken 1970



Stadsdelar i Luleå[redigera | redigera wikitext]

I övre högra delen av bilden syns Bergnäsbron över Lule älv; Bergnäset ligger vid det bortre brofästet. Ungefär mitt i bilden syns Luleå domkyrka. Till vänster: Södra hamn med den kvarvarande vipparmsportalkranen från 1950. Till höger: Norra hamn.
Centralt Öster Norr Söder Väster
Innerstaden Svartöstaden Mjölkudden Bergnäset Hammaren
Östermalm Malmudden Notviken Storheden
Skurholmen Lulsundet Karlsvik
Lövskatan Bergviken Gammelstad
Örnäset Björkskatan Karlshäll
Kronan Porsön
Bredviken Skutviken
Lerbäcken Ormberget
Hertsön
Svartölandet

Enligt Luleå kommuns webbplats innefattar även Bergnäset i söder, samt Karlsvik och Gammelstad i väster, som en av Luleås stadsdelar.[13] Dessa är emellertid egna tätorter som inte sammanhänger med Luleå tätort enligt SCB:s beräkningar.

I väster återfinnes dessutom Södra Sunderbyn, som räknas som bostadsområde på landsbygden enligt Luleå kommuns webbplats, och är egen tätort enligt SCB, men ändå betraktas "mer som än stadsdel än Norra Sunderbyn gör som ligger mer på landsbygden".[14]

Närliggande orter (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Statsisbrytaren Frej vid den gamla malmhamnen.

De viktigaste vägarna är Europaväg 4 som går cirka fem kilometer utanför stadskärnan och Europaväg 10 mot Kiruna/Narvik. Riksväg 97 är också en viktig väg som förbinder staden med Sunderby sjukhus, Boden och Jokkmokk. Från Luleå malmhamn skeppas årligen 4–5 miljoner ton järnmalm ut. Från Luleå centralstation till Narvik i Norge, går Malmbanan. Därifrån går också direkttåg (nattågstrafik) till Stockholm, och till Narvik via Boden. Planer finns att bygga en helt ny kustjärnväg direkt ner till Umeå, den så kallade Norrbotniabanan.

Luleå Lokaltrafik bedriver stadstrafik i Luleå. 23 linjer förbinder staden. Strax söder om tätorten finns flygplatsen Luleå Airport, ofta benämnd med det tidigare namnet Kallax flygplats.

Broar över Lule älv nära Luleå[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Industri[redigera | redigera wikitext]

I nordvästra Luleå finns ett antal industriområden byggda från 1960-talet och framåt. Dessa är Bergnäsets industriområde, Skutvikens industriområde, Notvikens industriområde, Porsögårdens industriområde, Yttervikens industriområde, samt teknikbyn Luleå Science Park.

Shopping[redigera | redigera wikitext]

Storgatan med Shopping.

I Luleå finns en inomhusgalleria Shopping, som är världens första och invigdes 1955. Det finns två gallerior till i staden, Strand Galleria och Smedjan. Det finns även ett hus med några butiker, Folksamhuset, men räknas inte helt och hållet som en galleria.

I innerstaden finns i huvudsak två shoppingstråk, Storgatan och Kungsgatan.

Några km utanför Luleå finns Storheden, ett stort köpcentrumområde.

Kultur och evenemang[redigera | redigera wikitext]

Huvudingången till Norrbottensteaterns byggnad vid Norra hamn.

Den 12 januari 2007 invigdes Kulturens hus i centrala Luleå. I Kulturens Hus finns bibliotek, konsertsalar, konsthall, turistbyrå med mera. Det fungerar även som konferens- och kongresscenter. Minus 30-festivalen är ett av de största vinterevenemangen i Luleå. Det är en inomhusfestivalKulturens Hus där bl.a. mer eller mindre kända artister från Sverige uppträder. Festivalen brukar infalla en lördag i mitten av mars.

Luleå Hamnfestival är ett stort festivalevenemang som hålls till i centrala Luleå (främst runt Norra hamn) på somrarna, sedan 2013. Första året inföll festivalen andra veckan i juli. Den har gratis inträde dygnen runt och den riktar inte in sig på någon speciell grupp. Under festivalen spärras en stor del av innerstadens biltrafik. Hamnfestivalen ersatte den tidigare festivalen LuleåKalaset, som pågick varje sommar (slutet av juli/början av augusti) från 2003 till 2012. LuleåKalaset i sin tur, ersatte den tidigare festivalen Sjöslaget, som pågick varje sommar från 1988 till 2002.

Musikens makt är en mindre musikfestival som hålls till på Gültzauudden den tredje veckan i augusti, sedan 2010. Där uppträder både mer och mindre kända musiker, och den festivalen har också gratis inträde. Konst i det gröna är en utställning som anordnas varje sommar, de senaste åren på Kronanområdet. Ett hundratal kända och okända konstnärer får en chans att ställa ut och sälja sina verk. I oktober vartannat år arrangeras en Bok & Bild-festival som lockar många besökare. Då delas lyrikpriset Erik Lindegren-priset ut. Det gick 2007 till Folke Isaksson och 2009 till Tomas Tranströmer. Lilla Erik Lindegren-priset, för unga författare mellan 15 och 20 år, delades ut för första gången 2007.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Luleå har ett subarktiskt klimat med långa kalla vintrar och korta somrar. I och med golfströmmen så har dock Luleå ett betydligt varmare klimat än många andra städer på samma latitud och även många städer betydligt längre söderut. Under högsommaren i juni och juli kan temperaturen bli runt +30 grader vissa dagar.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. -7 -6 -1 4 11 17 20 18 12 5 -2 -6
 Lägsta medeltemp. -13 -13 -9 -4 2 9 12 10 6 0 -6 -11
 Nederbörd 31,8 25,8 25,5 17,4 23,1 32,2 41,8 42,3 31,3 34,4 31,2 26,9

Sport[redigera | redigera wikitext]

Luleå finns de kända elitlagen Luleå Hockey (ishockey), LF Basket Norrbotten (före detta Plannja Basket) och Northland Basket (basketboll.)

LF Basket Norrbotten har tagit sju SM-guld (1997, 1999, 2000, 2002, 2004, 2006, 2007) sedan Svenska basketligan startade säsongen 1992/1993. Luleå Hockey tog sitt hittills enda SM-guld 1996. Northland Basket har tagit ett SM-guld år 2014.

IFK Luleå är stadens mest anrika fotbollslag, vars herrlag blott spelat en säsong i Fotbollsallsvenskan år 1971, och som just nu spelar i division 1. IFK Luleås fotbollsevenemang är relativt mindre populära i Luleå, jämfört med Luleå Hockeys, LF Baskets och Northland Baskets evenemang (hockey- och basketevenemangen.)

Under Världsmästerskapet i handboll för herrar 1967 spelades två matcher i den då nybyggda Pontushallen (heter numera Luleå Energi Arena), Västtyskland mot Norge samt Norge mot Japan. Sverige har även spelat Davis Cup-matcher i Pontushallen mot Schweiz under 1997.

Vid Europamästerskapet i basket för herrar 2003 avgjordes Grupp A med Frankrike, Bosnien, Italien och Slovenien i Coop Norrbotten Arena (dåvarande Coop Arena.)

Svenska mästerskapet i yukigassen har hållits vid Luleå tekniska universitet varje vinter sedan 2010.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Kända Lulebor[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Personer från Luleå

Kända personer från Luleå, i urval:

Samt kända musikgrupper från Luleå:

Fornminnen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Lista över fasta fornminnen i Luleå

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/378565/. Läst 10 november 2014. 
  3. ^ ”Sametinget.se Ortnamn med lulesamisk stavning. http://www.sametinget.se/1670. Läst 13 september 2014. 
  4. ^ Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala, Elanders Gotab, Stockholm 2003, s. 198
  5. ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, sid. 51, artikeln Bureå
  6. ^ Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförändringar: Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005, s. 495 f
  7. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 786-87 
  8. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 787 
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  11. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Luleå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  12. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2012”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 31 december 2012. 
  13. ^ Luleå kommuns webbplats: Bostadsområden Luleå stad, uppdaterad 2010-07-09.
  14. ^ Luleå kommuns webbplats: Sunderbyn, uppdaterad 2010-08-04.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]