Gau
Gau (tyska, plural Gaue) är ursprungligen en historisk benämning på ett landskap eller område i det tysktalande Europa. Termen har på grund av sin nazistiska historia inte någon officiell användning inom offentlig förvaltning idag och inte i samhället i övrigt även om undantag finns.
Landskap och regioner[redigera | redigera wikitext]
Flera regioner i det tyskspråkiga Europa har namn som innehåller ordet Gau. Ett sådant exempel är den schweiziska kantonen Aargau. I tyskspråkiga regioner återfinns gau i en rad namn för landskap.
- Tyskland: Albgau, Allgäu, Ambergau, Ammergau, Bliesgau, Breisgau, Chattengau, Chiemgau, Draingau (Südmünsterland), Gäu (Baden-Württemberg), Gäuboden, Heilbronngau, Hegau, Inngau, Klettgau, Knetzgau, Kraichgau, Linzgau, Nibelgau, Ochsenfurter Gau, Pfinzgau, Rangau, Rheingau, Rupertigau Saargau, Stevergau (Südmünsterland), Wasgau, Wonnegau, Argengau, Lobdengau
- Österrike: Attergau, Flachgau, Lungau, Nibelungengau, Pinzgau, Pongau, Strudengau, Tennengau
- Schweiz: Aargau, Elsgau, Gäu, Klettgau, Prättigau, Sisgau, Thurgau. historiskt: Augstgau, Buchsgau, Züri(ch)gau
- Luxemburg: Wavergau
- Sydtyrolen: Vinschgau
- Elsass: Sundgau
- Belgien: Ardennengau, Brabantgau, Haspengau, Hennegau, Lommegau, Lüttichgau, Mepsegau, Methingau
Folkvandringstiden och medeltiden[redigera | redigera wikitext]
Under folkvandringstiden var Gau ett självstyrande område med naturliga gränser bildade av floder eller andra tydliga markeringar i landskapet. Varje Gau hade eget ting och självvalda ledare. Under medeltiden utvecklades många sådana områden till grevskap och styrdes därmed av en greve, som var vasall till exempelvis den tyske kejsaren. Ett Gau var uppdelat i flera hundaren (jämför härad). I Storbritannien finns en motsvarighet till gau i shire.
Nazityskland[redigera | redigera wikitext]
Ordet Gau återupptogs senare av det tyska nazistpartiet – först som en beteckning på dess partidistrikt Parteigau och senare även som beteckning på större administrativa enheter i Nazityskland, då som Reichsgau. Efter nazisternas makttillträde blev dessa Nazitysklands största administrativa enheter omfattande en delstat, en provins eller stad. De stod under en Reichsstatthalter som också ofta var Gauleiter ("gauledare") och förenade både den statliga och partipolitiska makten inom sitt område.