Luxemburg

Wikipedia

För andra betydelser, se Luxemburg (olika betydelser).

*Groussherzogtum Lëtzebuerg*
*Grand-Duché de Luxembourg*
*Großherzogtum Luxemburg*
Storhertigdömet Luxemburg

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: "Mir wëlle bleiwe wat mir sinn" Luxemburgiska för "Vi vill förbli det vi är"
Nationalsång: 'Ons Hémécht'

Huvudstad	Luxemburg 49°36′ N 6°7′ Ö
Största stad	Luxemburg (cirka 86.000 inv.)
Officiellt språk	Franska, Tyska, Luxemburgiska (de jure sedan 1984)
Statsskick Storhertig Premiärminister	Storhertigdöme Henri Jean-Claude Juncker
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	1815 1839, 1867
Yta • Totalt • Vatten	2 586,4 km² (176:e) försumbar
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	465 000 (171:a) 171 inv/km² (59:e)
BNP (PPP) • Totalt 2005 • Per capita	$34,18 miljoner (64:e) $80 288
Valuta	Euro¹ (`EUR`)
Tidszon	CET (UTC+1)
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Kneiff 560 m ö.h. km² km
Nationaldag	23 juni
Landskod	LU
Landsnummer	`+352`
¹Före 2002: Luxemburgsk franc

Luxemburg (franska: Luxembourg; tyska: Luxemburg; luxemburgska: Lëtzebuerg) är ett storhertigdöme beläget vid skärningspunkten mellan Belgien, Tyskland och Frankrike. Landet är en av de sex ursprungliga medlemmarna i EEG (senare EG och EU). Luxemburg är en av Europas mikrostater.

[redigera] Historia

Luxemburg grundades som politisk enhet 963, och blev storhertigdöme 1815 under nederländsk överhöghet. Sedan Belgien blivit självständigt från Nederländerna förlorade Luxemburg mer än halva sitt territorium till denna nya stat 1839. I gengäld blev den politiska självständigheten större, och 1867 var Luxemburg en suverän stat.

Landet blev ockuperat av tyska trupper under både första och andra världskriget. Under första världskriget tog storhertiginnan sin tillflykt till England.

År 1945 blev Luxemburg medlem i FN. Luxemburg gav även upp sin neutralitet som gällt från 1867 och blev medlem i Nato 1949.

Luxemburg var efter andra världskriget ett av de drivande länderna inom Europa-samarbetet. 1952 blev Luxemburg säte för Kol- och stålunionen och Luxemburg var en av grundarna av dagens EU genom Romfördraget 1957. Luxemburg är säte (helt eller delvis) för ett antal av Europeiska unionens institutioner.

2002 blev euro Luxemburgs valuta.

[redigera] Geografi

Luxemburg är ett av Europas och även världens minsta länder. Det ligger på 167:e plats på listan över världens största länder efter areal, och har en yta på ungefär 2 586 kvadratkilometer. Landet gränsar i väst till den belgiska provinsen Luxemburg, som är nästan dubbelt så stort som landet.

Norra delen av landet är en del av Ardennerna, och består mest av kullar och låga berg, och högsta punkten är Buurgplaatz, vid 559 meter över havet. Resten av landet är också bergigt.

Luxemburgs östra gräns består av tre floder, Mosel, Sauer och Our.

[redigera] Demografi

Folkspråket luxemburgiska är nära besläktat med tyskan, men så gott som alla luxemburgare talar både tyska och franska. De flesta invånarna är romerska katoliker. Av Luxemburgs befolkning är endast drygt 60% luxemburgiska medborgare och i huvudstaden Luxemburg är mindre än hälften av invånarna luxemburgare. Ungefär 15% av landets invånare är portugisiska invandrare. Andra stora invandrargrupper är fransmän, italienare och belgare.

[redigera] Ekonomi

Luxemburg har en stabil ekonomi med hyfsad tillväxt, låg inflation och låg arbetslöshet. Den industriella sektorn, som fram till nyligen dominerades av en stålindustri, består idag även av bland annat kemikalieindustrier och gummiindustrier. Under de senaste decennierna har tillväxt i den finansiella sektorn mer än kompenserat för stålindustrins nedgång, och speciellt bankindustrins andel av landets totala ekonomi har ökat. Jordbrukssektorn kretsar främst kring mindre familjeägda gårdar. Luxemburg har speciellt täta band till Belgien och Nederländerna, och är även medlem av EU. Luxemburg hade 2005 världens högsta nominella BNP per capita, på 62 000 amerikanska dollar. Arbetslösheten uppgick i juli samma år till 4,4% av den arbetsföra befolkningen.