Luxemburg

För andra betydelser, se Luxemburg (olika betydelser).

Groussherzogtum Lëtzebuerg Grand-Duché de Luxembourg Großherzogtum Luxemburg Storhertigdömet Luxemburg
Flagga Statsvapen
Valspråk: "Mir wëlle bleiwe wat mir sinn" Luxemburgiska för "Vi vill förbli det vi är"
Nationalsång: 'Ons Hémecht'
Huvudstad	Luxemburg  49°36′N 6°7′O
Största stad	Luxemburg (cirka 86 000 inv.)
Officiellt språk	Luxemburgiska, franska, tyska
Statsskick	Konstitutionell monarki
Storhertig	Henri
Premiärminister	Jean-Claude Juncker
Självständighet
• deklarerad	1815
• erkänd	1839, 1867
Yta	2 586,4 km² (168:e)
• varav vatten	försumbar
Demografi
• folkmängd	465 000 (163:a)
• befolkningstäthet	171 inv/km² (59:e)
BNP (PPP)	(2005)
• totalt	USD 34,18 miljoner  (64:e)
• per capita	$80 288
Valuta	Euro1 (EUR)
Tidszon	CET (UTC+1)
Topografi
• högsta punkt	Kneiff 560 m ö.h.
• största sjö
Nationaldag	23 juni
Landskod	LU
Landsnummer	352
1Före 2002: Luxemburgsk franc 2de jure sedan 1984

Luxemburg (franska Luxembourg, tyska Luxemburg, luxemburgiska Lëtzebuerg), formellt Storhertigdömet Luxemburg, är en konstitutionell monarki belägen i Centraleuropa vid skärningspunkten mellan Belgien, Tyskland och Frankrike. Landet är en av de sex ursprungliga medlemmarna i EEG (senare EG och EU). Luxemburg räknas ibland som en mikrostat, men är dock avsevärt större än övriga europeiska länder i gruppen vad gäller såväl yta som befolkning.

Historia

Luxemburg grundades som politisk enhet 963 och blev storhertigdöme 1815 under nederländsk överhöghet. Sedan Belgien blivit självständigt från Nederländerna förlorade Luxemburg mer än halva sitt territorium till denna nya stat 1839. I gengäld blev den politiska självständigheten större och 1890 var Luxemburg en suverän stat.

Luxemburg var ockuperat av tyska trupper under både första och andra världskriget. Under första världskriget tog storhertiginnan sin tillflykt till Storbritannien.

År 1945 blev Luxemburg medlem i Förenta nationerna. Luxemburg övergav även sin neutralitet, som gällt från 1867, och blev medlem i Nato 1949.

Luxemburg var efter andra världskriget ett av de drivande länderna inom Europasamarbetet. År 1952 blev Luxemburg säte för Kol- och stålunionen och Luxemburg var en av grundarna av dagens EU genom Romfördraget 1957. Luxemburg är helt eller delvis säte för ett antal av Europeiska unionens institutioner.

År 2002 blev euro Luxemburgs valuta.

Geografi

Floden Alzette rinner genom Pfaffenthal.

Luxemburg är ett av Europas och även världens minsta länder. Det ligger på 167:e plats på listan över världens största länder efter areal, och har en yta på ungefär 2 586 kvadratkilometer. Landet gränsar i väst till den belgiska provinsen Luxemburg, som är nästan dubbelt så stor som landet.

Norra delen av Luxemburg är en del av Ardennerna och består mest av kullar och låga berg, där den högsta punkten är Buurgplaatz, som når 559 meter över havet. Resten av landet är också bergigt.

Luxemburg östra gräns består av tre floder: Mosel, Sûre och Our.

Demografi

Folkspråket luxemburgiska (Letzeburgesch) är nära besläktat med tyska, men så gott som alla luxemburgare talar både tyska och franska. De flesta invånarna är romerska katoliker. Av Luxemburgs befolkning är endast drygt 60 % luxemburgiska medborgare och i huvudstaden Luxemburg är mindre än hälften av invånarna luxemburgare. Ungefär 15 % av landets invånare har portugisisk härkomst, om än inte i första generation idag. Andra stora invandrargrupper är fransmän, italienare och belgare.

Ekonomi

I början av 2000-talet rankade den brittiska tidningen The Economist Luxemburg som världens rikaste land. Landet har en stabil ekonomi med ordentlig tillväxt, låg inflation och låg arbetslöshet. Den industriella sektorn, som fram till nyligen dominerades av en stålindustri, består idag även av bland annat kemikalieindustrier och gummiindustrier. Under de senaste decennierna har tillväxt i den finansiella sektorn mer än kompenserat för stålindustrins nedgång, och speciellt bankindustrins andel av landets totala ekonomi har ökat. Jordbrukssektorn består främst av mindre, familjeägda gårdar. Luxemburg har speciellt täta band till Belgien och Nederländerna, och är även medlem av EU. Luxemburg hade 2005 världens högsta nominella BNP per capita, på 62 000 amerikanska dollar. Arbetslösheten uppgick i juli samma år till 4,4% av den arbetsföra befolkningen.

Politik

Luxemburg är en konstitutionell monarki. Landet är en parlamentarisk demokrati med proportionellt valsystem. I Luxemburgs parlament finns sex partier representerade: kristdemokratiska Kristsociala folkpartiet (26 mandat), socialdemokratiska Socialistiska arbetarpartiet (13 mandat), liberala Demokratesch Partei (9 mandat), gröna Déi Gréng (7 mandat), nationalkonservativa Alternativ Demokratesch Reformpartei (4 mandat) och socialistiska Déi Lénk (1 mandat). Parlamentet har sammanlagt 60 mandat. Val äger rum vart femte år och senaste valet var 2009. Kristdemokrater och socialdemokrater bildar tillsammans en så kallad stor koalition. Premiärminister är kristdemokraten Jean-Claude Juncker..

Internationella organisationer

Luxemburg är säte för EU-domstolen, EFTA-domstolen, Europeiska revisionsrätten, Eurostat och andra viktiga EU-organ. EU-parlamentet har sitt sekretariat i Luxemburg, men sessionerna hålls i Strasbourg.

Försvar

Luxemburg har en yrkesarmé om 900 soldater. I armén ingår en skyttebataljon och två spaningskompanier.

Administrativ indelning

Karta över Luxemburg

Luxemburg är indelat i tre distrikt som i sin tur består av tolv kantoner.

• Luxemburg
  • Capellen
  • Esch-sur-Alzette
  • Luxemburgkuk
  • Mersch
• Diekirch
  • Clerf
  • Diekirch
  • Redingen
  • Vianden
  • Wiltz
• Grevenmacher
  • Echternach
  • Grevenmacher
  • Remich

Antalet kommuner är 116, varav 12 har speciell status som (större) städer.

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2009	15 av 179
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2008	1 av 173
Transparency International	Korruptionsindex 2008	11 av 180
United Nations Development Programme	Human Development Index 2006	9 av 179

Se även

• Luxemburgska krisen

Externa länkar

• Officiell webbplats för Luxemburgs regering