Luxemburg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Luxemburg (olika betydelser).

Koordinater: 49°48′N 6°5′Ö / 49.800°N 6.083°Ö / 49.800; 6.083

Groussherzogtum Lëtzebuerg
Grand-Duché de Luxembourg
Großherzogtum Luxemburg
Storhertigdömet Luxemburg
Flagga Statsvapen
Valspråk"Mir wëlle bleiwe wat mir sinn"
Luxemburgiska för "Vi vill förbli det vi är"
Nationalsång: Ons Hémecht
Huvudstad
(och största stad)
Luxemburgs statsvapen Luxemburg
49°36′N 6°7′Ö / 49.600°N 6.117°Ö / 49.600; 6.117
Officiellt språk Luxemburgiska, franska, tyska
Statsskick Konstitutionell monarki
 -  Storhertig Henri
 -  Premiärminister Xavier Bettel
Etablering
 -  Deklarerad 1815 
 -  Erkänd 1839, 1867 
Area
 -  Totalt 2 586,4 km² (168:e)
 -  Vatten (%) försumbar
Befolkning
 -   års uppskattning 537 000[1] (164:a)
 -  Befolkningstäthet 204[1]/km² (45:e)
BNP (PPP) 2005 års beräkning
 -  Totalt USD 34,18 miljoner (64:e)
 -  Per capita $80 288 
HDI (2012) 0,875[2] (26:e)
Valuta Euro1 (EUR)
Tidszon CET (UTC+1)
Topografi
 -  Högsta punkt Kneiff, 560 m ö.h.
Nationaldag 23 juni
Nationalitetsmärke L
Landskod LU
Landsnummer 352

1Före 1999: Luxemburgsk franc
2de jure sedan 1984

Luxemburg (franska Luxembourg, tyska Luxemburg, luxemburgiska Lëtzebuerg), formellt Storhertigdömet Luxemburg, är en konstitutionell monarki belägen i Västeuropa vid skärningspunkten mellan Belgien, Tyskland och Frankrike. Landet är en av de sex ursprungliga medlemmarna i EEG (senare EG och EU).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Luxemburg uppstod som ett grevskap under borgen Luxemburg eller Lützelburg under 900-talet. Namnet förekommer första gången i ett dokument från 963. Under 1200-talets slut nådde grevarna av Luxemburg stort inflytande, och 1308 blev en av dem som Henrik VII tysk kung. Henriks ätt, vars besittningar var stora och utspridda över stora områden, utslocknade 1437 med kejsar Sigismund. Huset Luxemburgs stamgods, som 1354 upphöjts till hertigdöme, tillföll 1444 Burgund och 1477 huset Habsburg.[3]

Vid delningen av huset Habsburgs besittningar tillföll Luxemburg 1555 den spanska, senare den österrikiska grenen. 1795-1815 tillhörde Luxemburg Frankrike.[3]

1815 fick Vilhelm I av Nederländerna storhertigdömet Luxemburg, vilket ingick i det tyska förbundet. Vid revolutionen i Belgien 1830 anslöt sig Luxemburg till den nya statsbildningen. Större delen av landet förblev en belgisk provins, men en mindre del erkände Vilhelm av Nederländerna som sin kung. Den nederländska delen ingick 1842 i det tyska fullförbundet men stod utanför bildandet det nordtyska förbundet 1866 och Tyska riket 1871. När den nederländska kungahuset 1890 utslocknade på manssida, upplöste Luxemburg sin union med Nederländerna, och blev en suverän stat.[3]

Storhertig av Luxemburg blev Adolf av Luxemburg, tidigare hertig av Nassau. Han efterträddes 1905 av sin son Vilhelm, och denne 1912 av sin äldsta dotter Marie-Adélaïde.[3]

Under första världskriget besattes Luxemburg av tyska trupper. 1919 lämnade Luxemburg den tyska tullunionen. Luxemburg förblev en självständig stat, men knöts mot folkopinionen i ekonomiskt avseende nära till Belgien och måste 1920 ingå en tullunion med landet. 1919 abdikerade den tyskorienterade Marie-Adélaïde och efterträddes av sin syster Charlotte, från 1919 gift med Felix av Bourbon-Parma.[3]

Luxemburg var ockuperat av tyska trupper även under andra världskriget.

År 1945 blev Luxemburg medlem i Förenta nationerna. Luxemburg övergav även sin neutralitet, som gällt från 1867, och blev medlem i Nato 1949.

Luxemburg var efter andra världskriget ett av de drivande länderna inom Europasamarbetet. År 1952 blev Luxemburg säte för Europeiska kol- och stålgemenskapen och Luxemburg var en av grundarna av dagens EU genom Romfördraget 1957. Luxemburg är helt eller delvis säte för ett antal av Europeiska unionens institutioner.

År 1999 blev euro Luxemburgs valuta.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Floden Alzette rinner genom Pfaffenthal.

Luxemburg är ett av Europas och även världens minsta länder. Det ligger på 167:e plats på listan över världens största länder efter areal, och har en yta på ungefär 2 586 kvadratkilometer. Landet gränsar i väst till den belgiska provinsen Luxemburg, som är nästan dubbelt så stor som landet.

Norra delen av Luxemburg är en del av Ardennerna och består mest av kullar och låga berg, där den högsta punkten är Buurgplaatz, som når 559 meter över havet. (Högsta toppen heter Kneiff 560 m ö.h.) Resten av landet är också bergigt.

Luxemburgs östra gräns består av tre floder: Mosel, Sûre och Our

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Folkspråket luxemburgiska (Letzeburgesch) är nära besläktat med tyska, men så gott som alla luxemburgare talar både tyska och franska. Luxemburgiska, tyska och franska är alla officiella språk i Luxemburg. De flesta invånarna är romerska katoliker. Av Luxemburgs befolkning är endast drygt 60 % luxemburgiska medborgare och i huvudstaden Luxemburg är mindre än hälften av invånarna luxemburgare. Ungefär 15 % av landets invånare har portugisisk härkomst, om än inte i första generation idag. Andra stora invandrargrupper är fransmän, italienare och belgare.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

I början av 2000-talet rankade den brittiska tidningen The Economist Luxemburg som världens rikaste land. Landet har en stabil ekonomi med ordentlig tillväxt, låg inflation och låg arbetslöshet. Den industriella sektorn, som fram till nyligen dominerades av en stålindustri, består idag även av bland annat kemikalieindustrier och gummiindustrier. Under de senaste decennierna har tillväxt i den finansiella sektorn mer än kompenserat för stålindustrins nedgång, och speciellt bankindustrins andel av landets totala ekonomi har ökat. Jordbrukssektorn består främst av mindre, familjeägda gårdar. Luxemburg har speciellt täta band till Belgien och Nederländerna, och är även medlem av EU.

Luxemburg hade 2011 världens högsta nominella BNP per capita, på 85 000 euro. Denna siffra överskattar hur rika luxemburgarna är dels eftersom prisnivån är högre, dels eftersom en stor del av det värdet tillfaller utländska företag och personer som arbetar i Luxemburg men bor i grannländerna Belgien, Frankrike eller Tyskland, men även om man justerar för dessa faktorer är Luxemburg det klart rikaste landet i EU. Arbetslösheten uppgick i April 2012 till 5,2% av den arbetsföra befolkningen[4], näst lägst i EU tillsammans med Nederländerna och efter Österrike.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Luxemburg är en konstitutionell monarki. Landet är en parlamentarisk demokrati med proportionellt valsystem. I Luxemburgs parlament finns det sex partier representerade: kristdemokratiska Kristsociala folkpartiet (23 mandat), socialdemokratiska Socialistiska arbetarpartiet (13 mandat), liberala Demokratesch Partei (13 mandat), gröna Déi Gréng (6 mandat), nationalkonservativa Alternativ Demokratesch Reformpartei (3 mandat) och socialistiska Déi Lénk (2 mandat). Parlamentet har sammanlagt 60 mandat. Val äger rum vart femte år och senaste valet var 2013. Regeringen består av en koalition av Demokratesch Partei, Socialistiska arbetarpartiet och Déi Gréng. Premiärminister är liberalen Xavier Bettel sedan den 4 december 2013.

Internationella organisationer[redigera | redigera wikitext]

Luxemburg är säte för EU-domstolen, EFTA-domstolen, Europeiska revisionsrätten, Eurostat och andra viktiga EU-organ. Europaparlamentet har sitt sekretariat i Luxemburg, men sessionerna hålls i Strasbourg.

Försvar[redigera | redigera wikitext]

Luxemburg har en yrkesarmé om 900 soldater[5]. I armén ingår en skyttebataljon och två spaningskompanier.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Karta över Luxemburg

Luxemburg är indelat i tre distrikt som i sin tur består av tolv kantoner.

Antalet kommuner är 116, varav 12 har speciell status som (större) städer.

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 15 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 1 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 11 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2012 26 av 186

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] http://www.weltbevoelkerung.de/fileadmin/user_upload/PDF/Datenreport/Datenreport_2012.pdf
  2. ^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 2013-04-04. 
  3. ^ [a b c d e] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 909 
  4. ^ http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_PUBLIC/3-01062012-AP/EN/3-01062012-AP-EN.PDF
  5. ^ http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/3182.htm

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]