Ginsengsläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ginsengsläktet
Amerikansk ginseng (P. quinquefolius)
Amerikansk ginseng (P. quinquefolius)
Systematik
Domän Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Araliaordningen
Apiales
Familj Araliaväxter
Araliaceae
Släkte Ginsengsläktet
Panax
Vetenskapligt namn
§ Panax
Arter och varieteter
Hitta fler artiklar om växter med

Ginsengsläktet (Panax) är ett släkte fleråriga örter i familjen araliaväxter med åtta arter från Himalaja, Indokina, östra Asien och Nordamerika.

Det vetenskapliga namnet Panax härleds ur grekiskans panacea, vilket betyder ungefär mirakelkur eller "helar allt". Att den fick detta namn beror till stor till på att den användes flitigt som medicinalväxt i Kina.

Ginseng är hermafrodit och det finns exemplar som uppnått en ålder på över hundra år. Dess luktfria blommor kan vara grönvita, lila, gula eller brandgula och sitter i klasar. De mogna bären är klart röda. Den viktigaste delen av växten är roten. [1]

Panax ginseng som naturläkemedel[redigera | redigera wikitext]

De aktiva beståndsdelarna i arten Panax ginseng är ginsenosiderna som är en typ av saponiner. Det finns omkring 30 identifierade ginsenosider som blivit isolerade ur Panax ginseng. Förutom ginsenosider har omkring 170 andra bioaktiva ämnen isolerats ur ginseng-rot. Det rör sig om polysackarider, glykaner, lipider, fettsyror och en rad flyktiga ämnen[2]. Naturläkemedel godkända i Sverige med ginseng innehåller Panax ginseng. Denna art odlas bl.a. i Kina, Korea och flera andra asiatiska länder. Plantan växer i tre till fem år innan roten skördas.

Fler sorters ginseng[redigera | redigera wikitext]

Den amerikanska ginsengen (Panax quinquefolius) anses i allmänhet ha jämförbar medicinsk verkan med den asiatiska (Panax ginseng). De är nära släkt med varandra. Priset för amerikansk ginseng är i allmänhet högre genom en större efterfrågan i Asien. Amerikansk ginseng finns fortfarande vildväxande i Nordamerika medan Panax ginseng inte längre växer vild annat än enstaka plantor i undantagsfall.

Åtta till tio andra sorters ginseng används medicinskt men inte i någon större omfattning. Viktigt i sammanhanget är vilka sorter som går att odla i tillräcklig volym för kommersiell verksamhet.

Ginseng som medicinalört[redigera | redigera wikitext]

Ginseng har en lång tradition som medicinalört inom österländska kulturer, man har tillskrivit den ett mycket brett spektrum av användningsområden men framför allt handlar det om en uppiggande effekt, minskad stress, förbättrat minne och koncentrationsförmåga samt starkare immunförsvar. Man har även sett att ginseng kan öka sexlusten för både män och kvinnor.[3]

Ginseng anses av modern medicin var bland de mer intressanta naturläkemedlen men långt ifrån alla dess påstådda effekter är vetenskapligt dokumenterade i tillräcklig omfattning.

Produkter som innehåller ginseng[redigera | redigera wikitext]

Ginseng används som smaksättare och för sin uppiggande effekt i en rad produkter som exempelvis bordsvatten, halstabletter, örtteer och energidrycker.

Biverkningar av ginseng[redigera | redigera wikitext]

En del biverkningar, tex illamående och diarré, samt insomningsbesvär har förekommit, speciellt vid stort intag. Andra kan bli trötta av ginseng. Vissa tester har visat på ökad östrogennivå i samband med Ginsengintag.

Hör ej till ginsengsläktet[redigera | redigera wikitext]

Eleutherococcus senticosus, Rumex hymenosepalus, Pfaffia paniculata (Aramanthaceae), Pseudostellaria heterophylla, Caulophyllum thalictroides, Triosteum perfoliatum och Codonopsis tangshen (Campanulaceae) säljs ofta som ginseng men tillhör inte ginsengsläktet. De innehåller heller inte jämförbara ämnen.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Yunkers, Nina (1997). Ninas bok om Ginseng. Sid. 30. ISBN 91-7151-046-X 
  2. ^ Samuelsson & Bohlin (2009). Drugs of Natural Orgin. Swedish Pharmaceutical Press. Sid. 446. ISBN 9789197651059 
  3. ^ http://svt.se/2.108068/1.2375432/krydda_ditt_sexliv