Government Communications Headquarters

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Government Communications Headquarters
Säte Cheltenham, Storbritannien
Syfte Signalspaning
Föregångare Room 40, MI1b
Inrättad 1 november 1919
Direktör Iain Lobban
Budget Sekretessbelagt
Antal anställda 6132 [1]
Webbplats www.gchq.gov.uk

Government Communications Headquarters, förkortat GCHQ, är en brittisk myndighet under underrättelsetjänsten MI5 som arbetar med informationsinsamling genom signalspaning. GCHQ motsvaras i Sverige av Försvarets radioanstalt och i USA av National Security Agency.

Historia[redigera | redigera wikitext]

GCHQ bildades ursprungligen som Government Code and Cypher School (GC&CS) 1 november 1919 efter att de två separata underrättelsekontor som under första världskriget låg under Storbritanniens armé respektive Royal Navy slagits samman för att bilda en enhetlig, gemensam myndighet.[2][3][4][5] GC&CS hamnade under Amiralitetets ansvar och hade som huvuduppdrag att knäcka främmande makters chiffer och utläsa krypterad kommunikation.[4][6] 1922 överfördes myndigheten till Utrikesministeriet eftersom den nästan enbart hanterade diplomatisk kommunikation och ingenting av strikt militärt värde.[7][8] Desto mer att göra fick man under andra världskriget då man arbetade med att försöka knäcka krypteringsmaskinerna Enigma och Lorenz som användes av tyskarna.[9][10] Myndigheten hade kontor runtom i Brittiska imperiet, från Hongkong och Singapore till Delhi och Mombasa. 1946 döptes Government Code and Cypher School om till Government Communications Headquarters.[11]

Efter andra världskriget började GCHQ dela all sin insamlade information med den amerikanska motsvarigheten National Security Agency.[12] Detta sker än idag inom ramen för UKUSA-samarbetet mellan USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Den legala grunden för GCHQ:s verksamhet finns i lagarna Intelligence Services Act 1994 och Regulation of Investigatory Powers Act 2000 som bl a fastslår typen av signalspaning som får bedrivas, måltavlor för spioneriet och i vilken omfattning data får samlas in. Interna dokument som har offentliggjorts genom den amerikanske visselblåsaren Edward Snowden har visat att GCHQ bedriver en mycket omfattande, global övervakning via internet samt genom elektronisk avlyssning. Officiellt grundar sig denna typen av massövervakning i terrorbekämpning.

Övervakning på internet[redigera | redigera wikitext]

Genom övervakningsprogrammet Tempora ska GCHQ ha fått direkt tillgång till all data som samlas in genom NSA:s egna övervakningsprogram PRISM.[13] Mål för denna typ av massövervakning är miljontals internetanvändare över hela världen som använder tjänster från bl a Google, Facebook, Microsoft, Apple, Yahoo and Skype.[14] En av metoderna för datainsamling är att hacka folks konversationer via webbkamera och samla in bilder. På bara en sexmånadersperiod 2008 samlade man på så sätt in webbkamerabilder från över 1,8 miljoner människor varav uppemot 11% var av sexuell karaktär.[15] Detta program, kallat Optic Nerve, är specifikt riktat mot Yahoo och lagrar enorma mängder data från individer utan särskild brottsmisstanke.[16]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Intelligence and Security Committee of Parliament Annual Report 2012–2013. 2013. sid. 40. ISBN 978-0-10-298652-5. http://www.official-documents.gov.uk/document/hc1314/hc05/0547/0547.pdf. Läst 29 December 2013 
  2. ^ Gannon, Paul (2011). Inside Room 40: The Codebreakers of World War I. Ian Allen Publishing. ISBN 978-0-7110-3408-2 
  3. ^ Johnson, 1997, p. 27
  4. ^ [a b] Johnson, 1997, p. 44
  5. ^ Macksey, Kenneth (2003). The Searchers: How Radio Interception Changed the Course of Both World Wars. Cassell Military. sid. 58. ISBN 0-304-36545-9 
  6. ^ Smith, 2001, pp. 16–17
  7. ^ Denniston, Alastair G. (1986). ”The Government Code and Cypher School Between the Wars”. Intelligence and National Security "1" (1): sid. 48–70. doi:10.1080/02684528608431841. 
  8. ^ Smith, 2001, pp. 20–21
  9. ^ Alvarez, David (2001). ”Most Helpful and Cooperative: GC&CS and the Development of American Diplomatic Cryptanalysis, 1941-1942”. i Smith, Michael; Erskine, Ralph. Action This Day: Bletchley Park from the Breaking of the Enigma Code to the Birth of the Modern Computer. Bantam Press. ISBN 978-0593049105 
  10. ^ Gannon, Paul (2006). Colossus: Bletchley Park’s Greatest Secret. Atlantic Books. ISBN 978-1-84354-331-2 
  11. ^ Smith, Michael (1998). Station X. Channel 4 books. sid. 176. ISBN 0-330-41929-3 
  12. ^ Murray, Craig (16 October 2007). Dirty Diplomacy. Scribner. sid. 332. ISBN 978-1416548010 
  13. ^ Philip Bump (21 June 2013). ”The UK Tempora Program Captures Vast Amounts of Data – and Shares with NSA”. The Atlantic Wire. http://www.theatlanticwire.com/national/2013/06/uk-tempora-program/66490/. Läst 23 June 2013. 
  14. ^ ”Scale and significance of NSA snooping claims”. BBC. 11 June 2013. http://www.bbc.co.uk/news/world-22860964. 
  15. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5796921
  16. ^ http://www.theguardian.com/world/2014/feb/27/gchq-nsa-webcam-images-internet-yahoo