Grand Hotel Haglund

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Exteriör av hotellet 1922
Interiör 1900

Grand Hotel Haglund, eller bara Grand Hotel,[1][2] var ett hotell med restaurang som låg vid Södra Hamngatan 57, mitt emot hotell Palace, vid Hotellplatsen i Göteborg och som revs 1972.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Byggnaden uppfördes 1808 som Bloms Hotel vilket då var Sveriges första hotell. Under namnet Haglunds Hotel[3] startade verksamheten 1876 efter att huset köpts in på auktion 1872 av Lars Peter Haglund som ett annex till grannhotellet Göta Källare, vilket sedan 1862 drivits av far och son Haglund.[4] Hotellet drevs först av L. P. Haglund, och från 1886[5] av direktör Emil Haglund. År 1876 och 1880 byggdes hotellet om av Julius Eduard Leo.

L. P. Haglund ägde även Göteborgs äldsta hotell, Göta Källare. År 1897 överlät L. P. Haglund verksamheten till sina två söner, Grand Hotel Haglund till Emil Haglund och Göta källare till Carl Wilhelm Haglund.[6] Redan året därpå köpte Emil Haglund även Göta Källare av sin bror.[7] År 1899 bildades aktiebolaget Aktiebolaget Göta Källare & Grand Hotel Haglund som tog över de två hotellen. Emil Haglund var därefter direktör i det nybildade bolaget.[8]

I samma bolag ingick även Savoy Hotell, beläget omedelbart intill Grand samt Göteborgs Trädgårdsförenings restaurang.[9] År 1902 tog Sigurd Ehrenborg över som chef och mellan 1905 och 1909 drevs hotellet av Sophus Petersen. Den 28 januari 1909 förvärvar Emil Haglund aktiemajoriteten i Grand Hotel och Göta källare, som då ägdes av norska intressenter.[10] År 1914 blev Carl Linder bolagets verkställande direktör.[11] År 1925 var Linder noterad som hotellets innehavare.[12]

År 1918 avyttrades Göta Källare och istället köptes det intilliggande Hotel Savoy som 1949 sammanbyggdes med Grand Hotel Haglund, då också namnet Savoy försvann. Hotellet eldhärjades svårt 1921, då hela vindsvåningen brann upp. Släckningsarbetet innebar att stora delar av hotellet fick omfattande vattenskadador. Grand Hotel Haglund ansågs vara stadens mest praktfulla, med mycket lyx och kvalitet, exempelvis fanns en badinrättning som var öppen även för allmänheten, restaurangmatsalar, grill, bar, café, sällskapsrum, en festvåning med mera.

Carl Linder dog 1936 och företaget övertogs av hans fru Elin Linder.[13] Hon sålde 1964 företaget till Fastighets AB Hufvudstaden.[14]

År 1967 stängdes restaurangen, vid midsommar[15] 1970 hela hotellet och 1972 revs byggnaden.[16] Hufvudstaden lät på platsen 1973-1975 uppföra en byggnad efter ritningar av arkitekt Johannes Olivegren. Totalt sju stenhus från 1800-talet fick rivas för det som blev kontors- och affärshuset Citypassagen i fem våningar. Hermerna vid entrén är reliker från fasaden på Grand Hotel Haglund.[17]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Carl Fahlström, som var stadsarkitekt i Göteborg 1897-1920, ritade Grand Hotel Haglunds vinterträdgård.[18]

James Fredrik Dickson ramlade under en middag i februari 1898 på Grand Hotel Haglund och skar sitt finger på krossat glas. Han ska då ha virat cigarrettpapper och stanniolpapper från en champagneflaska runt fingret vilket ledde till blodförgiftning och hans död.[19]

År 1840 öppnade konditorn Rudolf Rubenson ett schweizeri i hotellet.[20]

I början av 1960-talet arbetade Leif Mannerström i restaurangen.[21]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vk:2000:36 :: fotografi, vykort Göteborgs Stadsmuseum
  2. ^ GhmD:48582 :: fotografi, vykort Göteborgs Stadsmuseum
  3. ^ Först 1880 dyker namnet upp i den tidens telefonkatalog; Göteborgs Adress- och Industri - Kalender för år 1880, [Tredje Årgången], utgiven av Fred. Lindberg, Göteborg 1880, s. 8
  4. ^ Grand Hotel Haglund - en minnesskrift, red. Claes Krantz, Rundqvists Boktryckeri 1954
  5. ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1886, [Nionde Årgången], utgifvare Fred. Lindberg, Göteborg 1886, s. 6
  6. ^ Grand Hôtel och Hotell Göta Källare, Göteborgs Aftonblad, 4 januari 1897
  7. ^ Göteborgs hotell, Aftonbladet, 13 januari 1899
  8. ^ Göta Källare och Gran Hôtel Haglund, Göteborgs Aftonblad, 11 april 1899
  9. ^ Göteborgs näringsliv, [del I], P. Reinh. Larsson förlag, Göteborg 1923, s. 399
  10. ^ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Björn Harald, Axel Möndell, Doug. Wallhäll, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Göteborg 1952, s. 394
  11. ^ Linder, Carl Gustaf i Svenska män och kvinnor (1948)
  12. ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1925, [Fyratioåttonde årgången], utgiven av Wilhelmina Lindberg, Göteborg 1925, s. 237
  13. ^ Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, 6 juli 1936
  14. ^ Hufvudstaden köper Göteborgshotell, Dagens Nyheter, 6 november 1964
  15. ^ Kals Veckoblad, 25 januari 1974, Sven Schånberg, Göteborg 1974, s. 10
  16. ^ Garellick, (2004), s. 40
  17. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3, s. 144f
  18. ^ Björn Linn (1988) Sextio namn ur Göteborgs arkitekturhistoria, Göteborg - Årsbok 1988, Arkitekturmuseet, Stockholm, ISSN 0280-2686
  19. ^ http://www.swedickson.nu Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  20. ^ Krantz, Claes (1954). Grand hôtel Haglund : [Göteborg : En minnesskrift]. http://libris.kb.se/bib/1454886. Läst 25 november 2020 
  21. ^ http://www.creanova.info

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ove Nylén (1988) Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Haspen Förlag ISBN 91-970916-3-4, s. 75, 110
  • Robert Garellick (2004) Bilden av Göteborg, färgfotografier 1910-1970 : centrum - österut - söderut, Göteborg ISBN 91-631-4036-5, s. 40

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Grand_Hotel_Haglund&oldid=54249799”