Trädgårdsföreningen, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 57°42′18″N 11°58′31″Ö / 57.70500°N 11.97528°Ö / 57.70500; 11.97528

Palmhuset

Trädgårdsföreningen är en park i centrala Göteborg, avgränsad av Nya Allén, Vallgraven, Södra vägen samt Ullevigatan.[1] Parken har numera ett rosarium, växthus, palmhus samt butiker, cafeer och en utomhusscen för olika uppträdande. I parken ligger också Restaurang Trädgårn. Rosariet i parken har belönats med tre stjärnor i Guide Michelin och klassas därför som en av Göteborgs stora sevärdheter.

Som första park i Sverige förklarades Göteborgs Trädgårdsförening den 2 juni1992 som byggnadsminne.[2][3] Tidigare hade Palmhuset i parken blivit byggnadsminne.[4][5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Växthuset
Direktörens villa
Café Grindstugan vid entrén invid Bältspännarparken

Göteborgs Trädgårdsförening bildades år 1842, efter beslut av Karl XIV Johan den 28 september 1842 att "afträda den Segerlindska ängen (cirka 18 tunnland) för ändamålet". Initiativtagaren var kaptenen vid Göta artilleriregemente Henric Elof von Normann, en stor blomsterälskare, som på sommaren 1840 reste till Berlin och besökte dess stora botaniska trädgårdar. Övriga stiftare var: överläkaren på Sahlgrenska, P. C Westring, kommerserådet James Dickson, docenten M. W von Düben, doktor A. G. Franck, apotekaren A. H. Grén, magister J. E. Areschoug samt juveleraren J. E. Tengstedt.[6]

Ett årligt bidrag på 1 000 riksdaler till den då nybildade Trädgårdsföreningen beslutades 1842 av Magistraten i Göteborg. Pengarna avsåg att föreningens trädgårdsmästare skulle ta hand om stadens parker och planteringar. Åtskilliga gånger förlängdes överenskommelsen.[7]

I mars 1843 fick arkitekterna Victor von Gegerfelt och Heinrich Kaufmann i uppdrag att tillsammans med trädgårdsmästaren Franz Töpel, ta fram ritningar och kostnadsberäkningar för en anläggning på fältet. Både Gegerfelt och Töpel fick dock avgå i augusti 1844, men det blev ändå Gegerfelts och Kaufmanns gemensamma bolag "ByggnadsContoiret" (startat 1842) som fick uppdraget med att uppföra trädgårdsanläggningen.[8] Det visade sig snart vara ett problematiskt och dyrt arbete, eftersom hela området bestod av blålera och "pålningarna var som att slå ner en tändsticka i en smörklick". Staden utlovade finansiellt stöd med 5 000 riksdaler Banco och några tusen lass med en "utmärkt god compost" från Larmgatan som skulle "bereda en herrlig vegetation uti den annars så liftomma leran", dessutom skrevs ett förmånligt avtal med "styrelsen öfver Artilleri Staben" om att under två år erhålla all hästspillning därifrån mot en ersättning av 250 Riksdaler Banco om året.

Den 29 maj 1863 beslöts att Trädgårdsföreningen skulle förses med en gasledning.[9] Då verksamheten expanderade uppfördes år 1874 en ny ekonomibyggnad vid dåvarande Slussgatan, ritad av Gegerfelt.

Fröhandel var från början den stora inkomstkällan, och som mest delades 40 000 exemplar ut av deras katalog. Byggnaden för Fröhandeln stod klar i november 1876, även den ritad av Gegerfelt. Legendarisk i sammanhanget blev fröhandelsföreståndaren och kamreren Gustaf Alfred Gustafsson, som under 50 år (1887-1937) ledde fröhandeln på ett mycket lönsamt sätt. Byggnaden förlängdes 1890, och år 1920 genomfördes en större ombyggnad.

På grund av en sviktande ekonomi övertogs parken år 1975 av Göteborgs kommun.

Restaurangen[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs Trädgårdsförening, restaurangen 1887-1965.

Trädgårdsföreningens restaurant stod klar den 14 april 1887 efter ritningar av Adrian Peterson. Den ombyggdes 1923 av arkitekt Carl Bergsten, men brann ned 1965. Konsertsalongen var namnet på byggnaden före 1923.[10]

Palmhuset[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Palmhuset, Göteborg

Palmhuset uppfördes år 1878 i gjutjärn och glas till en kostnad av 145 000 kronor. Det berömda Kristallpalatset i London, som uppfördes för Londonutställningen 1851, var en viktig arkitektonisk förebild. Byggnaden har en yta på närmare 1 000 kvadratmeter, och är uppdelad i olika sektioner med varierande klimat för olika typer av växter.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Trädgårdsföreningen och Palmhuset, karta från Lantmäteriet.
  2. ^ Göteborgs trädgårdsförening 28 juni - 28 september 2008, Karin Berglund, Christel Kvant, Göteborgs trädgårdsförening, Göteborg 2008 s. 20
  3. ^ Länsstyrelsens beslut om byggnadsminne den 2 juni 1992.
  4. ^ Göteborgs trädgårdsförening 28 juni - 28 september 2008, Karin Berglund, Christel Kvant, Göteborgs trädgårdsförening, Göteborg 2008 s. 20
  5. ^ Länsstyrelsens beslut om byggnadsminne den 5 februari 1976.
  6. ^ Det gamla Göteborg, del III. C R A Fredberg II:a upplagan. Bröderna Weiss Boktryckeri 1922 s.18
  7. ^ Gatan, Thomas Reckmann, Gatubolaget, Göteborg 2011, s. 100
  8. ^ Arkitekten och staden : Victor von Gegerfelt, Gun Schönbeck, Göteborgs Stadsmuseum, 2000 ISBN 91-85488-50-X s. 78-79
  9. ^ Anteckningar ur rådman Eric Cederbourgs beskrifning öfver Götheborg, utgifven år 1739 jemte bihang, innehållande upplysningar dertill samt kronologisk förteckning, Henning Gustaf Hemning, Göteborg 1864, s. 144
  10. ^ 'Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 33

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Från Segerlindska ängen till Trägår'n: Göteborgs trädgårdsförening 1842-1974. Göteborg: Trädgårdsfören. 1986. Libris 593560 
  • Göteborgs trädgårdsförening 28 juni - 28 september 2008. Göteborg: Trädgårdsföreningen. 2008. Libris 10919041 ,
  • Rundqvist Agne, red (1982). Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg: 1619-1982. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 17. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. Libris 504662 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bengtsson, Arvid; Bengtsson Arvid (1988). Stadsparker är till för folk. Göteborg: Tre böcker. Libris 7748994. ISBN 91-85414-87-5 
  • Hermansson, Eva-Maria; Lundgren Maria, Ericsson Bengt (1986). Palmhuset i Göteborgs trädgårdsförening. Göteborg: [Fritidsförvaltningen, Göteborgs kommun]. Libris 568991. ISBN (Inb.) 
  • Hjelte, Tore (2008). ”Trädgårdsföreningen mot ny guldålder: den stora trädgårdsutställningen 2008 : "En resa genom tid och rum"”. Lustgården (2008) 2008 (88),: sid. 75-80 : ill.. 0349-0033. ISSN 0349-0033.  Libris 11262677
  • Ivdal, Ingemar (1987). ”Park i glashus: Göteborg”. Utblick landskap (Stockholm : Landskapsarkitekternas riksförbund (LAR), 1984-2000) 1987:4,: sid. 14-16 : ill.. ISSN 0281-7462. ISSN 0281-7462 ISSN 0281-7462.  Libris 2901156
  • Holmberg Ingrid Martins, red (1992). Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring. Nr 35, Trädgårdsföreningens park i Göteborg. Göteborg: Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län. Libris 450735. ISBN 91-630-1069-0 
  • Lindberg, Harry (1942). Göteborgs trädgårdsförening: minnesskrift vid hundraårsjubileet 1942. Göteborg: Wezäta. Libris 1410822 
  • Sedenmalm, Staffan (2008). ”Skönhetsriket mitt i den bullrande staden : "trädgården" för hundra år sedan”. Göteborg förr och nu 2008(33),: sid. 7-103 : ill.. 0348-2189. ISSN 0348-2189.  Libris 10907054
  • Älveby, Rustan; Dunthorne Susan (1992). Trädgårdsföreningen 150 år: [1842-1992] : bilder, samtal och intervjuer. Göteborg: Akademiförl. Libris 7225237. ISBN 91-24-16489-5 (inb.) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]