Latex

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För datortypsättningssystemet, se Latex (typsättningssystem).
Latex tappas som mjölksaft från träd

Latex är dels mjölksaften från Heva Brasiliensis och dels det naturgummi som görs av mjölksaften. Latex är flytande i sitt grundtillstånd men kan fås att anta en något fastare form men med elastiska egenskaper. Flytande latex är ofta utspädd med ammoniak som dunstar när massan härdar. Av hälsoskäl rekommenderas därför god luftventilation vid produktion. Råvaran bör ej utsättas för temperaturer under 3°C, eftersom den då klumpar sig. Flytande latex ska även förvaras mörkt då solljus kan medföra en rosatonad missfärgning. Latex kan vara antingen naturlig eller syntetisk.

Användningsområden[redigera | redigera wikitext]

Latex har många kommersiella användningsområden, från kläder till målarfärg. Kondomer är ofta gjorda av latex. Syntetisk latex är inte lättantändlig och har en svag doft. Syntetisk latex kan även behandlas för att bli ett tunt skikt för bindemedel i färg. Naturlig latex används bland annat i tillverkningen av madrasser.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sydamerika[redigera | redigera wikitext]

De tidigaste latexfynden som hittats är från cirka 1600 f. kr. i Sydamerika. Såväl Mayaindianerna som Azteker har använt sig av latex för att skapa bollar, vilka användes till leksaker, men de använde även latexen till tillfälliga sulor. I Brasilien har man även funnit att indianer har använt materialet för att göra kläder vattenresistenta, vilket även borde vara de första regnkläderna. [1] Det är däremot Christofer Columbus som ofta tillskrivs äran att ha gjort upptäckten av latex under en av sina resor till Haiti. Han upptäckte att barn lekte med en kåda från ett träd kallat Caw-uchu vilket betyder Gråtande trädet. [2]

Industrialisering[redigera | redigera wikitext]

Latex togs till Europa för första gången av den franska vetenskapsmannen Charles Marie de La Condamine som hade besökt Sydamerika på 1700-talet. [3] 1770 gjorde den engelska kemisten Joseph Priestley upptäckten att koagulerat latex kan användas till att ta bort märken från pennor. Eftersom märkena gnuggades bort (engelska rubbed off) gav han det namnet Rubber (engelska namnet för gummi). [2]

1783 uppfann bröderna Joseph-Michel och Jacques-Étienne Montgolfier luftballongen, bestående av latex som lösts upp med terpentin och kanvas.[4]

1791 upptäckte engelsmannen Samuel Peal att tyg kan impregneras genom att blanda latex med terpentin. [5]. Det första moderna användandet av materialet i kläder upptäcktes däremot 1818 av den Brittiska medicinstudenten James Syme [3]när han använde latex blandat med bomull [2] för att göra den första regnrocken. Denna metod pattenterades slutligen av Charles Macintosh [3]1883. [1]

1820 byggde Thomas Hancock den första latexfabriken efter att ha uppfunnit en metod för att mekaniskt forma latex. Under samma tidsperiod upptäckte Michael Faraday att materialet består av en kemisk komponent kallad isopren. [3]

1839 upptäckte Charles Goodyear vulkaniseringen[2] av misstag när han lämnat latex behandlat med svavel och bly på en spis som råkade vara varm.[6] Innan 1839 berodde latexens kvalitet på väderförhållanden. Om vädret var varmt och klibbigt var även latexen det. I kallt väder var latexen spröd och hård. Goodyears upptäckt resulterade i att materialet inte berördes av väderförhållanden och återgick till sin ursprungliga form efter den hade sträckts ut. Detta nya latex skapade en större efterfrågan på latex då den var vatten- och kemikalietålig samt att den inte ledde elektricitet och var därför användbar i många olika syften. [5] 1855 producerade Charles Goodyear den första kondomen av latex. Dessa kondomer var återanvändningsbara, men priset var högt.[7]

Latexbristen[redigera | redigera wikitext]

1882 patenterade Irländaren John Boyd Dunlop sin uppfinning tryckluftshjulet. Denna uppfinning fick snabbt en stor efterfrågan som minskade tillgången på råmaterialet latex. Britterna odlade därför fram stora latexplantage i Singapore, Malaysia och Sri Lanka. Frön från Brasilien som fått gro upp i England fraktades till dessa länder. Idag är allt asiatiskt latex avkomma från dessa Brasilianska frön. [3]

I början på 1900-talet försökte många länder förbättra latexsammansättningar och att utveckla syntetiska material. 1910 upptäcktes att karbonat katalyserar polymerisering. När Tyskland blev avskärmade från sina latexleveranser under första världskriget användes denna upptäckt för att göra cirka 2 500 ton latex från dimethylbutadiene. Under andra världskriget tog Japan kontroll över de största latexplantagen i Asien. USA svar på detta var att öka produktionen med 10 000%, från dryga 8 000 ton 1941 till en miljon ton 1944. Efter kriget utvecklade andra länder egna syntetiskt latex för att undvika beroende av utländska leveranser. [3]

Idag är cirka tre fjärdedelar av allt latex syntetiskt tillverkad med olja som bas. Eftersom latexplantan frodas i varma, fuktiga regioner nära ekvatorn finns 90% av den naturliga latexproduktionen i sydostasiatiska länderna Malaysia, Thailand och Indonesien. [5]

Latexallergi[redigera | redigera wikitext]

Latexallergi är en medicinsk term som avser en allergi mot latex. Reaktion uppkommer vanligen vid kontakt med naturligt latex. Symptom kan även uppkomma enligt Asthma and Allergy Foundation of America vid kontakt med bananer, avokado, kiwifrukt med mera, då dessa har ett liknande protein som finns i latex.[8]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] http://www.rubberzoo.com/pages/bottom%20menu/rubber.htm
  2. ^ [a b c d] http://www.cementex.com/index.asp?ID=3&PageAction=Custom
  3. ^ [a b c d e f] http://www.madehow.com/Volume-3/Latex.html
  4. ^ http://www.pslc.ws/macrog/exp/rubber/bepisode/coat.htm
  5. ^ [a b c] http://lala.essortment.com/historyofrubbe_rcml.htm
  6. ^ http://www.pslc.ws/macrog/exp/rubber/bepisode/vulcan.htm
  7. ^ http://www.condomman.com/articles/miscellaneous/a-brief-history-of-condoms/
  8. ^ “Allergy Facts and Figures,” Asthma and Allergy Foundation of America http://www.aafa.org/display.cfm?id=9&sub=30

Delar av denna artikel är översatt från engelska Wikipedia.