Gunnar Nørgaard
Gunnar Nørgaard, född 23 november 1903 i Nexø, död 31 oktober 1983,[1] var en dansk geofysiker och geodet. Han var far till Eva Lis Bjurman.
Nørgaard, som var son till sockenprästen I.P.J. Nørgaard och Amalia Kornbeck, avlade studentexamen i Esbjerg 1922 , magisterkonferens 1936 och blev filosofie doktor 1946. Han företog studieresor inom Europa samt till Grönland och New York 1926–1947. Han var assistent i fysik vid Polyteknisk Læreanstalt i Köpenhamn 1924–1926, vid universitetet i Leiden 1926–1928, geodetassistent 1928–1938, avdelningsgeodet 1938–1946, statsgeodet vid Geodætisk Institut i Köpenhamn 1946–1947 och blev universitetslärare i geofysik vid Lunds universitets mineralogisk-geologiska institution 1947.[2] Han var, på uppdrag av Unesco, verksam i Karachi 1951–1954 som rådgivande geodet för Pakistans regering och ledare för Unescos geofysiker i landet. Han inrättade ett eget, mindre laboratorium för fysiska och andra experiment. Han konstruerade och byggde flera statiska gravimetrar. Han tilldelades Ekstra Bladets vetenskapliga hederspris för 1946.[3] Han författade skrifter om bestämning av låga absoluta temperaturer (1938) och om gravimetri (1933, 1935, 1936, 1939, 1942 och 1945).[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Nørgaard, Gunnar i Register til Kraks Blå Bog 1910–1988 (1989)
- ^ [a b] Nørgaard, Gunnar i Vem är Vem?: Skånedelen (första upplagan, 1948)
- ^ Kraks Blå Bog 1974.