Teknisk högskola

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En teknisk högskola är en högskola som har tekniskt vetenskapsområde och därmed rätt att bedriva forskarutbildning inom teknik. Vanligtvis bedrivs även civilingenjörsutbildning, vilket brukar vara den dominerande verksamheten. Även den tekniska fakulteten vid ett universitet kallas ibland för teknisk högskola. Teknisk högskola kan också vara den enhet inom en oftast teknisk-naturvetenskaplig fakultet som ansvarar för civil- och högskoleingenjörsutbildning. Avgränsningen mellan de olika varianterna är ofta flytande.

Den tekniska fakulteten omfattar tekniska ämnen som elektronik, hållfasthetslära och reglerteknik men kan ofta omfatta naturvetenskapliga ämnen och matematik. Ett universitet med tonvikt på teknisk forskning och utbildning kallas tekniskt universitet.

Begreppets historia och internationella motsvarigheter[redigera | redigera wikitext]

Begreppet teknisk högskola har till svenska språket lånats in från tyskans Technische Hochschule[3], och betecknade ursprungligen en högre skola för kvalificerad ingenjörsutbildning snarare än en högskola eller ett universitet som även ägnade sig åt forskning. Det i Stockholm belägna och 1827 grundade Teknologiska institutet bytte 1877 namn till Tekniska högskolan, och var fram till 1937 den enda svenska högskola som kallades teknisk högskola. 1937 uppgraderades Chalmers tekniska institut i Göteborg till teknisk högskola, och Tekniska högskolan i Stockholm kom ofta att betecknas Kungliga Tekniska Högskolan för att skilja dem åt.

Från början av 1900-talet har även forskning och forskarutbildning varit ett naturligt inslag i de större tekniska högskolornas verksamhet, och teknisk doktorsgrad kunde avläggas vid KTH från 1927. I det tyskspråkiga området har från 1970-talet de flesta tekniska högskolor döpts om till tekniska universitet, Technische Universität[4], för att markera att deras verksamhet är likställd de övriga universiteten. Denna utveckling har senare i viss utsträckning även nått även det svenskspråkiga området.

Det tidigare utnyttjade svenska begreppen, teknologiskt institut (KTH) eller tekniskt institut (Chalmers), är fortfarande vanligt förekommande på engelska, särskilt amerikansk engelska, i form av institute of technology[5]. Medan namnbytet till teknisk högskola på svenska betecknade en "uppgradering", tycks det på engelska inte finnas några associationer av att "instituten" står lägre i rang. Exempel är Massachusetts Institute of Technology (MIT) och California Institute of Technology (Caltech) i Pasadena, som båda är mycket välrenommerade.

Ett annat begrepp som förr förekom i USA var Agricultural and Mechanical College, som var kombinerade lantbrukshögskolor och tekniska högskolor som grundades på 1800-talet i flera delstater. Dessa kallar sig idag ofta för universitet, men vissa har behållit bokstäverna A&M i sina namn, till exempel Texas A&M University.

franska, engelska (mest brittisk engelska) och flera andra språk finns också (eller har funnits) begreppet "polyteknisk skola" (école polytechnique[6], polytechnic, polytechnic institute, Polytechnikum) med motsvarande innebörd. Begreppet polyteknisk skola indikerar att den bedriver utbildning inom många (grekiska poly) teknikområden. Begreppet kommer sig av att de äldsta tekniska utbildningarna bedrevs vid skolor med ett snävare program, såsom bergsskolor, mekaniska skolor och byggnadsskolor, till skillnad från de senare bildade polytekniska skolorna. Många av de äldsta tekniska högskolorna kan räkna denna typ av "snävare" skolor som sina föregångare.

Några tekniska högskolor[redigera | redigera wikitext]

Rankning[redigera | redigera wikitext]

Enligt Urank rankades Kungliga tekniska högskolan 2013 högst bland Sveriges lärosäten inom teknikområdet[1] Enligt QS World University Rankings 2011 rankades Massachusetts Institute of Technology (MIT), USA, inom teknikområdet.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Urank Forneng-Lind-Nybom: Ranking av endast teknikområdet.[1]
  2. ^ QS Top universities: [2]

Se även[redigera | redigera wikitext]