Halvvingar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Halvvingar
Rödbent bärfis (Pentatoma rufipes)
Rödbent bärfis (Pentatoma rufipes)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Sexfotingar
Hexapoda
Klass Insekter
Insecta
Underklass Bevingade insekter
Pterygota
Infraklass Neoptera
Ordning Halvvingar
Hemiptera
Vetenskapligt namn
§ Hemiptera
Underordningar
Hitta fler artiklar om djur med

Halvvingar (Hemiptera) är en insektsordning, vars viktigaste kännetecken är ofullständig förvandling, sugande och stickande mundelar i form av en ledad snabel och oftast två par vingar som skiljer sig ganska mycket mellan undergrupperna. Huvudet är också mycket olika format hos undergrupperna.

Ungefär 85 000 kända arter räknas till denna ordning.

Halvvingarna har en sugsnabel som är tillbakaböjd under huvudet i vila. Denna bildas huvudsakligen av underläppen i form av en lång och smal ränna uppdelad i 3-4 tvärleder. Den vid roten bredare öppningen täcks av den jämförelsevis korta överläppen. Denna ränna omsluter de övriga mundelarna som en skida. Dessa övriga mundelar utgörs av två par mycket tunna stickborst. Palper saknas, men spetsen av den rännformiga underläppen utgör troligtvis ett känselorgan.

Av mellankroppens tre leder är den främsta, prothorax, vanligen större än de övriga och fritt rörlig. Av vingarna, som på ganska många arter saknas helt, är antingen båda paren ungefär lika till storlek och form, mer eller mindre hinnaktiga och under vilan takformigt hoplagda över bakkroppen. Dessa ansågs tidigare vara en egen underordning, växtsugare (Homoptera). Framvingarna kan också i sin främre del vara läderartade, medan bakre delen i likhet med bakvingarna vanligen är hinnaktig. Det är denna egendomlighet, som inspirerat till benämningen halvvingar. Insekterna med sådana vingar ansågs tidigare vara en annan underordning, skinnbaggar (Heteroptera). Även vingarnas ställning är olika, på så sätt att dessa vingar är platt hoplagda över ryggen när insekten vilar.

Bakkroppen är i hela sin bredd hopvuxen med mellankroppen. I dess främre del finns hos många halvvingar ett par körtlar som utmynnar på bakbröstet och som utsöndrar en vätska som ofta luktar obehagligt, till exempel hos de så kallade bärfisarna.

Halvvingarna förökar sig oftast genom att lägga ägg. Larverna liknar de fullbildade insekterna förutom att de saknar vingar. Förvandlingen sker successivt under upprepade hudömsningar. Vinganlagen framträder först som korta stumpar. Puppstadium saknas helt. Hos en del, till exempel bladlössen, förekommer ett slags generationsväxling, genom att släktled av hannar och äggläggande honor omväxlar med släktled av uteslutande honor, som utan befruktning föder levande ungar.

Några halvvingar är rovdjur som dödar och suger ut innanmätet från små djur. Andra är parasiter som får näring genom att suga blod från varmblodiga djur. Så gör till exempel vägglössen. De flesta halvvingar lever dock av växtsafter, och många kan därför bli svåra skadedjur för kulturväxterna.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]