Hans och Greta (opera)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Affisch från en uppsättning i Los Angeles på 1930-talet.

Hans och Greta (tyska:Hänsel und Gretel) är en sagoopera i tre akter med musik av Engelbert Humperdinck. Libretto av Adelheid Wette efter folksagan nedtecknad av Bröderna Grimm.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kompositörens syster, Adelheid Wette, brukade skriva små pjäser för barn och även gjort en versifierad bearbetning av sagan Hans och Greta. Hon bad brodern skriva musik till sitt verk. Man uppförde sagospelet vid en julfest och året därpå utökades pjäsen så att det till slut blivit en hel sagoopera. Det var emellertid svårt att få verket antaget för scenen, men till sist genomdrev Richard Strauss, då dirigent på Hoftheater i Weimar att det skulle uppföras och det hade urpremiär där den 23 december 1893. Snart blev Hans och Greta en världssuccé och uppfördes i Basel och London 1894 samt i New York 1895.

Den svenska premiären ägde rum på Stockholmsoperan den 18 maj 1895 och den iscensattes åter med premiär den 3 januari 1906.[1]

Den sattes upp på Folkoperan med premiär den 22 februari 1978.[2]

BBC gjorde en tv-version av operan 1976.

Den 20 december 2014 har Malmö Opera premiär på en uppsättning av Hans och Greta i regi av Linus Fellbom.

Personer[redigera | redigera wikitext]

  • Peter, kvastbindare (baryton)
  • Gertrud, hans hustru (mezzosopran)
  • Hans, deras son (mezzosopran)
  • Greta, deras dotter (sopran)
  • Pepparkakshäxan (mezzosopran)
  • Sandmannen (sopran)
  • Daggmannen (sopran)

Handling[redigera | redigera wikitext]

Sångspelet utspelar sig i sagolandet under sagotiden. Kompositören är inspirerad av Richard Wagner och använder sig av ledmotivsteknik. Stämningen är lättsam och spontan och musiken är präglad av folkton och barnvisa.

Berömda utdrag[redigera | redigera wikitext]

  • Akt 1. Dansduetten (Hans och Greta)
  • Akt 2. Gökduetten (Hans och Greta); Jon Blunds visa; Aftonbön (Hans och Greta); Danspantomim
  • Akt 3. Häxans sång; Pepparkaksvals

Diskografi (exempel)[redigera | redigera wikitext]

  • Humperdinck, E., Hänsel und Gretel. Dir. Georg Solti. DECCA 071 102-3 (VHS). Även på LP och CD.
  • Humperdinck, E., Hänsel und Gretel. Dir. Herbert von Karajan. EMI. (2 CD).
  • Humperdinck, E., Hänsel und Gretel. Dir. John Pritchard. Med Elisabeth Söderström. Sony (2 CD).
  • Humperdinck, E., Hänsel und Gretel. Dir. Jeffrey Tate. Med Anne Sofie von Otter. Decca (2 CD).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kungliga teatern : repertoar 1773-1973 : opera, operett, sångspel, balett. Skrifter från Operan, 0282-6313 ; 1. Stockholm. 1974. Libris 106704 
  2. ^ Folkoperan
  • Gammond, Peter; Edlén, Håkan; Thölén, Lennart (1982). Opera-handbok: [550 operor, biografier över 155 kompositörer och 100 operaartister och utförlig förteckning över rekommenderade inspelningar]. Göteborg: Wezäta. Sid. 97. Libris 7745312. ISBN 91-8507491-8 
  • Sandberg, Ingrid (1944). Våra populäraste operor och operetter. Bd 3. Uddevalla: Hermes, Björkman & Ericson. Sid. [121]-132. Libris 420182 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Helander, Karin (2001). ”Sagoopera i förvandling”. Operan. Spelåret ... / Kungl. teatern "2001/02:8,": sid. 22-26 : ill..  Libris 8436054
  • Helander, Karin (1998). ”"Vi hörde inte alltid vad ni sa när vi sjöng!" : tankar om barnopera”. Från sagospel till barntragedi (Stockholm : Carlsson, 1998): sid. 237-258.  Libris 3360779