Basel
- För kantonen Basel, se Basel (kanton).
| Basel | ||
| Inhemskt namn, tyska: Basel, franska: Bâle, italienska: Basilea, rätoromanska: Basilea |
||
| Stad | ||
 Domkyrkan, Münster
|
||
|
||
| Slogan: Culture Unlimited | ||
| Land |  Schweiz |
|
|---|---|---|
| Region | Jurabergen | |
| Kanton | Basel-Stadt | |
| Koordinater | 47°33′27″N 7°35′33″Ö / 47.55750°N 7.59250°V | |
| Högsta punkt | Bruderholz, vid vattentornet | |
| - höjdläge | 403 m ö.h. | |
| Lägsta punkt | Rhen vid Kleinhünigen | |
| - höjdläge | 245 m ö.h. | |
| Yta | 2 275 hektar | |
| Folkmängd | 171 659 (2012-12-31) | |
| Befolkningstäthet | 75 inv./ha | |
| Grundad | ca. 44 f.Kr. | |
| Regierungsratspräsident | Guy Morin (GPS) | |
| Postnummer | 4000 | |
| Riktnummer | 061 | |
| Registreringsskylt | BS | |
| Språk | tyska | |
  |
||
 Basel och andra kommuner i kantonen Basel-Stadt
|
||
| Webbplats: http://www.bs.ch | ||
Basel (franska: Bâle, italienska: Basilea) är Schweiz tredje största stad med cirka 171 000 invånare (2012), vid gränsen till Frankrike och Tyskland, tillika administrativ huvudort för kantonen Basel-Stadt. Huvudnäringen är kemisk industri men staden är även bekant för mellanstatligt samarbete i finanssektorn.
Innehåll |
Geografi [redigera]
Basel ligger vid Rhen och dess bifloder Birs, Birsig och Wiese. Här växlar Rhens huvudriktning från väst till nord. Staden omges av bergskedjorna Jura, Schwarzwald och, på avstånd, Vogeserna.
Basel gränsar till Frankrike och Tyskland och har växt ihop med sina schweiziska grannkommuner Riehen, Birsfelden, Muttenz, Münchenstein, Reinach, Bottmingen, Binningen och Allschwil. Storstadsområdet har på den schweiziska sidan cirka en halv miljon invånare. Den sammanhängande bebyggelsen sträcker sig över gränsen till tyska Lörrach och Weil am Rhein samt det franska området runt Saint-Louis, med tillsammans ytterligare cirka 170 000 invånare.
Historia [redigera]
- Runt år 44 f.Kr. grundade den keltiska stammen Raurikerna det befästa oppidiet Colonia Raurica på den nuvarande Münsterkullen.
- I slutet av 100-talet e.Kr. byggde romarna en borg som omslöt ca. 6 hektar av Münsterkullens topp. Borgens funktion bör ha varit att säkra en Rhenövergång. Ortsnamnet Basilea är känt sedan år 374.
- Under folkvandringstiden bosatte sig Allemanner på Rhens högra strand och antagligen Franker på den västra. Borgen var inte stadigt bebodd. Under första hälften av 600-talet omnämns en biskop av Augst och Basel. Vid denna tid präglades också mynt med stadens namn.
- År 1032 inordnades Basel i Tysk-romerska riket. Staden styrdes av en Furstbiskop men fick småningom självstyrelse.
- Från 900-talet tilltog handeln och hantverket växte. Köpmän från Basel omnämns 1075 vid Bodensjön och på 1200-talet i Genova och i Marseilles. År 1300 hade staden 6000 invånare.
- Vid en jordbävning år 1356 brann en mängd trähus upp. Återuppbyggnaden gick fort och 1398 hade hela staden omgärdats med murar. År 1392 köptes Klein-Basel på Rhens högra strand.
- Runt 1450 övertog skråna (Zunft) makten i staden. Under de följande decennierna förvärvades rättigheter till det senare kantonsområdet. 1501 upptogs staden i schweiziska edsförbundet.[1]
- På 1500-talet blev Basel reformert. Många religionsflyktingar kom till staden och med tiden utbildades en aristokrati av köpmän och förmögna hantverkare (Merian, Burckhardt, Hoffmann etc.). Sidenbandtillverkningen, som var ett av de få hantverk som fick utvecklas utanför skråväsendet, växte, men 1815 var befolkningen endast 16 674 personer.
- Ett patriciat, der Daig, av gamla överskiktsfamiljer återtog makten efter napoleonkrigen. Delningen av Basels herravälde i kantonerna Basel-Stadt och Basel-Land 1833 var en motgång. Vid stamma tid började sidenbandtillverkningen industrialiseras.
- Runt år 1900 hade staden växt till 112 277 invånare.
- Redan år 1859 började Alexander Clavel producera anilinfärgämnen men först under 1900-talet blev den kemiska industrin stadens mest betydande näring, medan sidenbandtillverkningen försvann.
Stadsbild [redigera]
De flesta affärer och kulturinstitutioner finns i Gross-Basel ("Storbasel") på Rhens vänstra sida. Dess centrala del runt Barfüsserplatz och Marktplatz ligger i en sänka omgiven av Münsterkullen och Spalen. Den äldsta bron över Rhen är Mittlere Brücke som i Klein-Basel ("Lillbasel") på högra Rhenstranden övergår i affärsgatan Clarastrasse. Kleinbasel är ganska flackt och har en industriellare karaktär.
Kommunikationer [redigera]
Basel har motorväg till Zürich, Luzern, Freiburg im Breisgau och Elsass.
Centralstationen, Basel SBB, är en knutpunkt för schweiziska, tyska och franska fjärr- och lokaltåg, inklusive TGV och ICE. SNCF har en egen sektion i centralstationen, som betecknas Bâle SNCF. De tyska statsjärnvägarna driver en extra järnvägsstation i Klein-Basel, Basel Badischer Bahnhof (Basel Bad Bf), som är tyskt tullområde.
Basel-Mulhouse-Freiburgs flygplats är nummer 70 i Europa, med mer än 5 miljoner passagerare. Den ligger i Frankrike men en transitväg från Basel gör att man inte måste genomgå fransk tull- och passkontroll. Det finns ännu ingen järnvägstrafik, utan en busslinje till Basel SBB.
Basler Verkehrsbetriebe (BVB) bedriver lokaltrafik med spårväg och buss.[2] De regionala pendeltågen har linjer in i Frankrike och Tyskland.
Näringar [redigera]
Kemisk Industri [redigera]
Basel är centrum för Schweiz kemiska industri. Här finns specialkemikalietillverkare som Ciba och Clariant, läkemedelsföretagen Hoffmann-La Roche och Novartis, liksom Syngenta och Lonza vars produkter huvudsakligen används inom lantbruket.
Transport och Handel [redigera]
Rhen är segelbar och i Kleinhüningen finns en hamnanläggning för containrar, metaller och drivmedel. Tillsammans med hamnarna i Muttenz och Birsfelden hanteras 6 miljoner ton gods årligen. 11% av Schweiz import går genom hamnarna.[3] Schweiz statliga skeppsregister administreras i Basel. Det finns även lokal persontrafik på Rhen.
Gränsläget och de mångsidiga kommunikationerna gör transport-, logistik- och handelsföretag som schweiziska Posten, Panalpina och schweiziska Coop till viktiga arbetsgivare.
Messe Basel har flera internationella mässor och är den viktigaste mässplatsen i Schweiz.[4]
Finanssektorn [redigera]
Finanssektorn dominieras av UBS och flera medelstora försäkringsbolag (Bâloise, Pax, Nationale Suisse) och banker (Sarasin, BankCoop).
Internationella organ [redigera]
I staden har Bank for International Settlements (BIS, ty:BIZ) - samarbetsorgan och bank för världens centralbanker - sitt huvudkontor. Här finns också Basel Committee on Banking Supervision (BCBS) som utformat direktiven Basel II och Basel III.
Universitet [redigera]
Basels universitet, som grundades år 1460, är Schweiz äldsta högskola med nu 11000 studerande. Man profilerar sig inom kulturvetenskap och "Life Science", alltså medicin, veterinärmedicin och biologi.[5] Sedan 1968 finns en delad professur för nordisk filologi[6].
Samhälle, politik och förvaltning [redigera]
Stadspolitik [redigera]
Patricierfamiljernas inflytande har minskat gradvis sedan slutet av 1800-talet, men de syns än idag som sponsorer och finansmän.
Basels politik domineras sedan många år av liberaler och socialdemokrater. Stadsförvaltningen ingår i förvaltningen för kantonen Basel-Stadt.
Regionala frågor [redigera]
Regional planering och kostnadsfördelning försvåras genom kantons- och statsgränser. Som motvikt behandlar flera gränsöverskridande samarbetsorgan grannskapsfrågor längs övre Rhen, exempelvis den tysk-fransk-schweiziska regeringskommissionen och kongressen för övre Rhen.[7]
Stadens vapen [redigera]
Bilden i stadens vapen kallas Baselstav (ty:Baselstab). Den syns på mynt från 1200-talet som Basels stifts symbol. Till skillnad från en vanlig biskopsstav har baselstaven tre tvärbalkar och breder ut sig nedtill i tre spetsar. Stiftets baselstav är röd. Den svarta staven som symbol för staden är känd sedan tidigt 1400-tal[8]
Kultur [redigera]
Konst [redigera]
Det finns flera betydande museer för konst, arkitektur och design, t.ex. Kunstmuseum Basel, Museum Tinguely, Fondation Beyeler i Riehen, Schweizerisches Architekturmuseum och Vitra Design Museum i Weil am Rhein (D). På försommaren hålls Art|Basel, ein internationell mässa för modern konst.
Karneval [redigera]
Den stora, välkända och strikt organiserade karnevalen, Basler Fasnacht, har karaktär av gatumusikteater. Enbart de organiserade grupperna, Clique, är utklädda. Cliquernas verksamhet finansieras genom försäljning av Karnevalsmärket, Blaggedde, i olika utföranden från CHF 8.-. Blaggedde bärs synlig och fungerar som biljett till utomhusevenemangen.
Karnevalen pågår 72 timmar och börjar måndagen efter Askonsdagen, klockan 04:00 på morgonen med med Morgestraich: Vid släckt gatubelysning drar cliquer belysta vagnar med aktuella motiv genom staden och spelar trummor och piccoloflöjter. Karnevalstågen, Cortège, går på måndag och onsdag eftermiddag. En vanligt förekommande gestalt är Waggis - egentligen ett slanguttryck för elsässare - som överöser åskådare utan blaggedde med konfetti. [9]
Marknader [redigera]
Basler Herbstmesse fick rättigheter år 1471. Under två veckor vid månadsskiftet oktober/november inrättas flera nöjesfält och varuhandel i marknadsstånd.
I december anordnas en julmarknad.
Sport [redigera]
Stadens mest kända elitklubb är fotbollslaget FC Basel som vunnit Schweiziska fotbollsligan 15 gånger, senast 2012.
Sevärdheter [redigera]
- Den välbevarade stadskärnan på Rhens vänstra sida, med Spalenberg, Münsterkullen och S:t Alban Tal.
- De små personlinfärjorna som drivs av Rhens strömning.
- Basels trevliga djurpark, Zolli, ligger centralt och har många exotiska djur.
Personligheter [redigera]
- Erasmus av Rotterdam, humanist
- Paracelsus, naturforskare, läkare och alkemist
- Hans Holbein d.y., målare
- Leonhard Euler, matematiker
- Nicolas Fatio de Duillier, matematiker
- Roger Federer, professionell tennisspelare
- Jacob Bernoulli, matematiker
- Xherdan Shaqiri, fotbollsspelare
Källor [redigera]
Basel på tyska, franska och italienska i webbaserade Schweiz historielexikon.
- ^ Meyers Grosses Taschenlexikon. B.I. Taschenbuchverlag. 1992. ISBN ISBN 3-411-11004-X
- ^ [www.bvb.ch ”Basler Verkehrsbetriebe”]. BVB. www.bvb.ch. Läst 21 mars 2013.
- ^ ”Port-of-Switzerland”. Schweizerische Rheinhäfen. http://www.port-of-switzerland.ch/de/ueber-uns/rheinhaefen.php. Läst 8 december 2012.
- ^ ”Messe Basel”. http://www.mch-group.com/de-CH/Exhibitor/MesseBasel.aspx. Läst 8 december 2012.
- ^ ”Porträt”. Universität Basel. http://www.unibas.ch/index.cfm?5EB72BADC128C6D631377F62DD1AE8EE. Läst 4 december 2012.
- ^ ”Nordische Philologie, die Basler Nordistik - gestern”. http://nordistik.unibas.ch/institut/das-fach-nordische-philologie/die-basler-nordistik-gestern/. Läst 17 mars 2013.
- ^ ”Die Deutsch-Französisch-Schweizerische Regierungskommission”. Oberrrheinkommission. http://www.oberrheinkonferenz.org/de/wir-uber-uns/aufbau/regierungskommission/. Läst 13 december 2012.
- ^ ”Heraldry of the world”. http://www.ngw.nl/int/zwi/kanton/basels.htm. Läst 8 december 2012.
- ^ Karsten-Thilo Raab. ”Basler Fasnacht: Masken, Mimosen, Marschmusik”. Spiegel Online. http://www.spiegel.de/reise/europa/schweiz-drei-tage-lang-feiern-bei-der-basler-fasnacht-a-880087.html. Läst 23 mars 2013.
