Weimar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För orten i Hessen, se Weimar (Lahn).
Koordinater: 50°59′N 11°19′Ö / 50.983°N 11.317°Ö / 50.983; 11.317
Weimar
Ort
Weimar - Blick zu Herderkirche & Stadtschloss.jpg
Wappen Weimar.png
Weimars vapen
Land  Tyskland
Förbundsland Thüringen
Kreis Kretsfri stad
Koordinater 50°59′N 11°19′Ö / 50.983°N 11.317°Ö / 50.983; 11.317
Yta 84,19 km² (2011)[1]
Folkmängd 62 886 (2011)[2]
Befolkningstäthet 747 inv./km²
Borgmästare Stefan Wolf (SPD)
Postnummer 99401–99441
Riktnummer 3643, 36453
Registreringsskylt WE
Kommunkod 16 0 55 000
Weimars läge i Tyskland
Weimars läge i Tyskland
Webbplats: http://www.weimar.de www.weimar.de

Weimar är en stad med 62 500 invånare i den tyska delstaten Thüringen. Där bodde bland annat Johann Wolfgang von Goethe, vars vänskap med Friedrich von Schiller anses ha haft utomordentligt stor betydelse för den tyska litteraturen och kulturen. En samtida Weimarbo var historikern och pedagogen Johann Gottfried Herder. Än idag kan man besöka Goethes bostadshus i Weimar, som numera är ett museum. År 1999 var Weimar kulturhuvudstad i Europa samtidigt som Goethes 250-årsdag firades med en rad evenemang i Tyskland under hela året. Andra kulturpersonligheter som bodde i Weimar var under 1800-talet filosofen Friedrich Nietzsche och kompositören Franz Liszt. Under 1900-talet vistades i staden jugendkonstnären Henry van de Velde i Weimar och Walter Gropius som skapade Bauhaus, en skola för design och arkitektur som var upphovet till funktionalismen.

Den 3 september 2004 utbröt en brand på Anna Amalia-biblioteket i staden då 30 000 oersättliga skrifter förstördes och 20 000 blev allvarligt skadade.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Weimar ligger vid södra gränsen av sänkan Thüringer Becken. Den högsta punkten är den 478 meter höga Ettersberg och de lägsta delar ligger cirka 200 meter över havet. Floden Ilm kommer från sydöst, flyter i en båge genom staden och går sedan åt nordöst. Vid Weimar går motorvägen A4.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Förtid[redigera | redigera wikitext]

I stadsdelen Ehringsdorf hittades ett skelett av en förhistorisk människa som uppskattas ha levt för 200 000 år sen.

Medeltiden[redigera | redigera wikitext]

Samhället omnämns redan 899 i olika dokument. Namnet varierade från "Wimares" över "Wimari" till "Wimar" och senare "Weimar". Namnet är troligtvis en sammansättning av det gamla germanska ordet wih (helig) och det högtyska ordet mar (sjö eller träsk).

Mellan 946 och 1346 existerade grevskapet Weimar som självständig politisk enhet. 975 beskriver kejsaren Otto II en borg Weimar, men det är inte säkert att borgen fanns på samma ställe som staden idag. Mellan 1245 och 1249 byggdes den nuvarande stadskyrkan. Efter flera strider mellan Thüringens adelssläkter gick staden 1365 som förläning till huset Wettin. Efter att dynastin 1547 förlorade sitt tidigare huvudsäte Wittenberg övertog Weimar denna funktion.

Från 1572 var Weimar huvudstad i Sachsen-Weimar.

Nutid[redigera | redigera wikitext]

I modern tid kom staden Weimar att spela en framträdande roll tiden efter Första världskriget. Då kejsardömet fallit, samlades en kongress i Weimar för att utarbeta en ny författning, och den 11 augusti 1919 utropades den nya republiken, som fick namn efter staden, alltså Weimarrepubliken. Huvudstad förblev dock Berlin. Den nya statsbildningen skulle bestå till nazisternas maktövertagande 1933.

Världsarvet "Klassiska Weimar"[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Klassiska Weimar

1998 blev "Klassiska Weimar" ett världsarv. Världsarvet består av:

  • Goethes hus
  • Schillers hus (Schillers Wohnhaus)
  • Herdeplatser (Herderstätten)
    • Stadskyrkan (Stadtkirche)
    • Herdehuset (Herderhaus)
    • Gamla gymnasiet (Altes Gymnasium)
  • Stadsslottet (Slottet)
  • Änkepalatset (Wittumspalais)
  • Anna Amalia-biblioteket (Anna Amalia Bibliothek)
  • Parken vid Ilm (der Park an der Ilm)
    • Romerska hus (Römisches Haus)
    • Goethes trädgård och trädgårdshus (Goethes Garten und Gartenhaus)
  • Slottet Belvedere med slottspark och orangeri
  • Slottet Ettersburg med slottspark
  • Slottet Tiefurt med slottspark
  • Fürstengruft med den historiska griftegården

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Gemeinden ab 5 000 Einwohnern am 31.12.2011” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/07Gemeinden.xls?__blob=publicationFile. Läst 8 juni 2013. 
  2. ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden in Deutschland nach Bevölkerung am 31.12.2011 auf Grundlage des Zensus 2011 und früherer Zählungen” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/Zensus_Gemeinden.xls;jsessionid=494E8C2A1D89981EAFD68B1F7CE067EC.cae1?__blob=publicationFile. Läst 7 juni 2013. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Folke Schimanski: Historien om Weimar. En kultur i Europas mitt. Rabén Prisma 1998.