Harold Nicolson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Plakett från Ebury Street, London

Sir Harold Nicolson KCVO CMG, född 21 november 1886 i Teheran, Iran, död 1 maj 1968Sissinghurst Castle, Kent, var en brittisk diplomat, politiker och författare, son till Arthur Nicolson, 1:e baron Carnock.

Nicolson föddes i Teheran där fadern var stationerad som diplomat. Familjen var aristokratisk och fadern baron. Han fick sin akademiska utbildning vid universitet i Oxford.

Han verkade som diplomat fram till 1929, då han helt övergick till att ägnade sig åt författarskapet. Nicolson författade intelligenta och välskrivna litteraturhistoriska arbeten om Paul Verlaine (1921), Alfred Tennyson (1923), Lord Byron (1924) och Algernon Swinburne (1926), en biografi över fadern 1930, flera romaner med mera. Störst uppmärksamhet väckte han med Peacemaking 1919 (1933, svensk översättning Anno 1919), där han skildrade sina intryck från fredskonferensen i Paris och Versailles 1919, där han deltog som brittisk delegerad i underordnad ställning. Den är en viktig historisk källskrift.[1]

Nicolson var gift med Vita Sackville-West. Deras äktenskap skildras ingående i biografin Portrait of a Marriage (1971; svensk titel "Porträtt av ett äktenskap"), sammanställd och utgiven av sonen Nigel Nicolson.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1098