1886
Från Wikipedia
| 1886 - MDCCCLXXXVI 123 år sedan |
|
| År 1883 | 1884 | 1885 1886 1887 | 1888 | 1889 |
|
| Årtionde 1860-talet | 1870-talet 1880-talet 1890-talet | 1900-talet |
|
| Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
|
| Årtusende 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
| Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport |
|
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1886 |
|
| Epok: |
Regent: |
| Ärkebiskop: |
Statsminister: |
| Finland 1886 |
|
| Epok: |
Regent: Alexander III |
| Ärkebiskop: |
Generalguvernör: |
| Andra tideräkningar | |
| Bahá'í- kalendern |
42 – 43 |
| Buddhistisk kalender |
2430 |
| Judisk kalender |
5646 – 5647 |
| Muslimsk kalender |
1303 – 1304 |
| Persisk kalender (Iran och Afganistan) |
1264 – 1265 |
| Sakakalendern (Indien) |
1808 – 1809 |
| Thailändsk solkalender |
2429 |
Innehåll |
[redigera] Händelser
- 8 maj - Drycken Coca-Cola uppfinns i USA.
- Juli - Svenska Typografförbundet, Sveriges första riksomfattande sammanslutning av fackföreningar, bildas.
- 17 oktober - Lundby nya kyrka invigs.
- 28 oktober - Frihetsgudinnan invigs.
- November - Hjalmar Branting blir chefredaktör för Social-Demokraten.
- 12 november - Det så kallade kanalupproret utbryter i Örebro i samband med byggnationen av Örebro kanal.
- 11 december - Den Londonbaserade fotbollsklubben Arsenal FC spelar sin första match.
[redigera] Okänt datum
- Svenska Uppfinnareföreningen bildas.
- De svenska socialdemokraterna erövrar majoriteten i Fackföreningarnas centralkommitté.
- Den svenska renbeteslagen införs för att eliminera konflikterna mellan renskötande samer och jordbrukare, genom att rumsligt skilja renskötsel och jordbruk åt. Lagen innebär, att renskötseln begränsas, eftersom samerna anses vara lägre stående varelser och inte har samma rättigheter som "svenskar" och inte får stå i vägen för dem.
- 15 000 arbetare demonstrerar i Stockholm mot införandet av spannmålstullar, av rädsla för att livsmedelspriserna skall stiga, om tullar införs. Industriägarna sluter upp på arbetarnas sida, eftersom de tror att tullarna kommer att driva fram högre löner. Tullfrågan är den hetaste svenska politiska stridsfrågan vid den här tiden och leder till livligare valrörelse och att valdeltagandet ökar från 25 till 50 procent av de röstberättigade.
- De första kvinnliga svenska fackföreningarna, som organiserar barnmorskor och handsömmerskor, bildas.
- Den ombildade kvinnotidskriften Tidskrift för hemmet ges ut under namnet Dagny av Fredrika-Bremer-förbundet.
- August Strindberg ger ut sin självbiografiska roman Tjänstekvinnans son.
- Ett antal av Sveriges främsta konstnärer bildar Konstnärsförbundet i opposition mot Konstakademiens värderingar.
- I Stockholm i Sverige inrättas så kallade "skolkarhem" för storskolkande folkskolebarn.
[redigera] Födda
- 2 januari - Karl-Heinrich von Stülpnagel, tysk general.
- 27 januari - Ernst Berg, svensk sågverksarbetare och socialdemokratisk riksdagspolitiker.
- 3 februari - Sigfrid Ullman, svensk konstnär. (d 1960)
- 4 februari
- Sune Almkvist, svensk bandyspelare. (d 1975)
- Hugo Björne, svensk skådespelare. (d 1966)
- 9 februari - Edward L. Leahy, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1949-1950. (d 1953)
- 20 februari - Béla Kun, ungersk politiker. (d 1938)
- 22 februari - Hugo Ball, tysk författare och medgrundare till Dadarörelsen i Zürich. (d 1927)
- 27 februari - Hugo Black, amerikansk jurist och politiker. (d 1971)
- 1 mars - Oskar Kokoschka, österrikisk expressionistisk målare. (d 1980)
- 4 mars - Axel Roos, svensk bankdirektör och politiker (folkpartist).
- 12 mars - Vittorio Pozzo, italiensk fotbollstränare. (d 1968)
- 26 mars - Luigi Amoroso, italiensk nationalekonom. (d 1965)
- 31 mars - Stellan Claësson, svensk filmproducent. (d 1970)
- 14 april - Albin Erlandzon, svensk skådespelare. (d 1967)
- 16 april - Ernst Thälmann, tysk politiker, ledare för KPD under 1920- och 1930-talen.
- 9 maj - Francis Biddle, USA:s justitieminister 1941-1945 och domare i Nürnbergprocessen.
- 10 maj
- Karl Barth, schweizisk reformert teolog.
- Torsten Winge, svensk skådespelare och regissör.
- 15 maj - Alfred Andersson i Munka-Ljungby, svensk tegelbruksarbetare och socialdemokratisk politiker.
- 18 maj - Ture Nerman, radikal svensk vänsterman.
- 22 maj - Erik Olson, svensk direktör och riksdagspolitiker (högern).
- 28 maj - Olle Strandberg, svensk operasångare och manusförfattare. (d 1971)
- 31 maj - Clemens Klotz, tysk arkitekt.
- 5 juni - Toivo Mikael Kivimäki, finländsk politiker.
- 6 juni - Hjalmar Nilsson, svensk rektor och politiker (högern).
- 8 juni - Gaston Dupray, belgisk skådespelare. (d 1976)
- 19 juni - Dan Edward Garvey, amerikansk politiker (demokrat), guvernör i Arizona 1948-1951.
- 29 juni - Robert Schuman, Frankrikes premiärminister 1947-1948 och utrikesminister 1948-1953. (d 1963)
- 1 juli - Gabrielle Robinne, fransk skådespelare (d 1980)
- 3 juli - Raymond A. Spruance, amerikansk amiral under andra världskriget. (d 1969)
- 18 juli - Simon Bolivar Buckner, Jr., amerikansk general.
- 25 juli - Julius Hedvall, svensk politiker.
- 26 juli - Lars Hanson, svensk skådespelare. (d 1965)
- 27 juli - Ernst May, tysk arkitekt.
- 28 juli - Beatrix Potter, brittisk barnboksförfattare och illustratör. (d 1943)
- 30 juli - Eberhard Hempel, tysk arkitekturhistoriker, professor och författare.
- 2 augusti - Ernst Brunman, svensk operettsångare och skådespelare. (d 1961)
- 9 augusti
- Berta Hillberg, svensk skådespelare. (d 1957)
- Arvid Olson, svensk konstnär och filmpionjär. (d 1978)
- 15 augusti - Karl Korsch, tysk marxistisk teoretiker.
- 20 augusti - Paul Tillich, tysk protestantisk teolog. (d 1965)
- 25 augusti - Östen Undén, svensk politiker, utrikesminister. (d 1974)
- 26 augusti - Arvid Jonsson, svensk lantbrukare och politiker (bondeförbundet).
- 30 augusti - Günter Guse, tysk sjömilitär, amiral 1940. (d 1953)
- 15 september - Paul Pierre Lévy, fransk matematiker. (d 1971)
- 16 september - Jean Arp, fransk skulptör, målare och poet. (d 1966)
- 30 september - Wilhelm Marschall, tysk sjömilitär, generalamiral 1943. (d 1976)
- 1 oktober - Henrik Jaenzon, svensk fotograf och filmfotograf. (d 1954)
- 16 oktober - David Ben-Gurion, Israels förste premiärminister. (d 1973)
- 27 oktober - Nils Johannisson, svensk skådespelare. (d 1973)
- 28 oktober - Nils Wahlbom, svensk skådespelare. (d 1937)
- 15 november - Gösta Gustafson, svensk skådespelare. (d 1963)
- 19 november - Tor Borong, svensk skådespelare och inspicient. (d 1967)
- 1 december
- Erik Börjesson, svensk fotbollsspelare. (d 1983)
- Rex Stout, amerikansk deckarförfattare. (d 1975)
- 3 december - Manne Siegbahn, svensk fysiker, nobelpristagare. (d 1978)
- 8 december - Diego Rivera, mexikansk konstnär, målare. (d 1957)
- 30 december - Georg Arn, svensk arkitekt.
[redigera] Avlidna
- 15 januari - Henning Ludvig Hugo Hamilton, svensk statsman, militär och skriftställare.
- 22 januari - James T. Farley, amerikansk demokratisk politiker, senator 1879-1885.
- 30 januari - Neill S. Brown, amerikansk politiker och diplomat, guvernör i Tennessee 1847-1849.
- 1 februari - Christian Anders Sundin, svensk sjömilitär och riksdagspolitiker.
- 8 mars - John Franklin Miller, amerikansk republikansk politiker och general, senator 1881-1886.
- 9 mars - Jerome B. Chaffee, amerikansk republikansk politiker, senator 1876-1879.
- 15 mars - Emily Dickinson, amerikansk poet.
- 13 april - Anna Louisa Geertruida Bosboom-Toussaint, nederländsk författare.
- 23 maj - Leopold von Ranke, tysk historiker.
- 3 juni - Charles Lwanga, ugandisk kristen martyr, helgon.
- 31 juli - Franz Liszt, ungersk kompositör.
- 12 augusti - Carl Fredrik Ridderstad, skald.
- 18 november - Chester A. Arthur, USA:s 21:a president.
- 26 december - Nils Herman Quiding, svensk jurist, journalist, författare och politisk tänkare.
