Henry Moseley

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Henry Moseley

Henry Gwyn Jeffreys Moseley, född 23 november 1887 i Oxford, död i augusti 1915 vid Dardanellerna, var en brittisk fysiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Mosley bedrev sina universitetsstudier i Oxford, där han 1910 tog examen. Efter två års lektorat vid Universitetet i Manchester återvände han till Oxford och arbetade hos John Sealy Townsend. Mosley utförde först några arbeten inom radioaktivitetsläran, undersökte bl. a. ß-strålarnas laddningsförhållanden, men över gick sedan till röntgenstrålarnas gebit. Epokgörande blev hans bestämningar av våglängderna hos de karakteristiska röntgenstrålar, som utsändas från olika grundämnen. Därvid använde han den av W. H. och W. L. Bragg konstruerade röntgenstrålspektrografen, men med fotografisk upptagning. Mosley fann, att våglängderna för korresponderande linjer stod i bestämd relation till respektive ämnens atomnummer enligt den s. k. Moseleys lag  \sqrt \nu = c(N-a) , där ν = svängningstalet, a och c är konstanter och N atomnumret.

Moseleys arbeten, som lade grunden till en helt ny uppfattning om grundämnenas uppbyggnad och inbördes förhållande, är publicerade i Philosophical magazine 1913-1914. Hans upptäckter gav stöd åt Rutherfords atommodell som formulerats 1911 av Ernest Rutherford samt för Bohrs atommodell från 1913.

Vid första världskrigets utbrott lämnade Moseley Oxford för att ta värning i brittiska arméns ingenjörtrupper. I samband med Slaget vid Gallipoli dödades han av ett skott från en prickskytt som träffade honom i huvudet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Moseley, Henry Gwyn Jeffreys, 1925.