| Hafnium |
 |
|
|
| Allmänt |
| Ämnesklass |
övergångsmetaller |
| Densitet |
13310 kg/m3 (273 K) |
| Hårdhet |
5,5 |
| Utseende |
Grå metallisk |
|
|
| Atomens egenskaper |
| Atommassa |
178,49 u |
| Atomradie (beräknad) |
155 (208) pm |
| Kovalent radie |
150 pm |
| Elektronkonfiguration |
[Xe]4f145d26s2 |
| e– per skal |
2, 8, 18, 32, 10, 2 |
| Oxidationstillstånd (O) |
4 (amfoterisk) |
| Kristallstruktur |
Hexagonal |
| Ämnets fysiska egenskaper |
| Aggregationstillstånd |
fast |
| Smältpunkt |
2506 K (2233 °C) |
| Kokpunkt |
4876 K (4603 °C) |
| Molvolym |
13,44 ·10-6 m3/mol |
| Ångbildningsvärme |
575 kJ/mol |
| Smältvärme |
24,06 kJ/mol |
| Ångtryck |
0,00112 Pa vid 2500 K |
| Ljudhastighet |
3010 m/s vid 293,15 K |
| Diverse |
| Elektronegativitet |
1,3 (Paulingskalan) |
| Värmekapacitet |
140 J/(kg·K) |
| Elektrisk ledningsförmåga |
3,12 × 106 S/m (Ω−1·m−1) |
| Värmeledningsförmåga |
23 W/(m·K) |
| 1a jonisationspotential |
658,5 kJ/mol |
| 2a jonisationspotential |
1440 kJ/mol |
| Stabilaste isotoper |
| Isotop |
F % |
Halv.tid |
Typ |
Energi (MeV) |
Prod. |
| 172Hf |
syntetisk |
1,87 år |
ε |
0,350 |
172Lu |
| 174Hf |
0,162 % |
2 × 1015 år |
α |
2,495 |
170Yb |
| 176Hf |
5,206 % |
176Hf, stabil isotop med 104 neutroner |
| 177Hf |
18,606 % |
177Hf, stabil isotop med 105 neutroner |
| 178Hf |
27,297 % |
178Hf, stabil isotop med 106 neutroner |
| 179Hf |
13,629 % |
179Hf, stabil isotop med 107 neutroner |
| 180Hf |
35,1 % |
180Hf, stabil isotop med 108 neutroner |
| 182Hf |
syntetisk |
9 × 106 år |
β |
0,373 |
182Ta |
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Hafnium är ett silvergrått metalliskt grundämne med den kemiska beteckningen Hf. Hafnium används i bland annat radiorör och glödlampor. Det återfinns i zirkoniummineraler. Namnet kommer av Hafnia, som är det latinska namnet för Köpenhamn.
Grundämnet upptäcktes där 1923 av Dirk Coster och George de Hevesy sedan Niels Bohr med utgångspunkt från sin atomteori 1922 hade förutsagt dess existens.
Hafnium absorberar neutroner bra och används ibland i kärnkraftverk för att absorbera neutroner. Det kan också användas i legeringar med bland annat järn och titan.
En hafnium-baserad legering är en kandidat för High-K-isoleringen som kommer att användas i framtida generationers processorer. Intel och IBM har forskat inom området och har funnit att hafnium-baserade material är bättre isolatorer än kiseldioxid, vilket gör att man kan producera chip som är snabbare, mindre och mer energisnåla. Intel har nu börjat tillverka 45-nanometersprocessorer med hafnium.
Framställning och förekomst [redigera]
Hafnium separeras från zirkonium (som har liknande egenskaper) genom vätske-vätske-extraktion.
I naturen förekommer hafnium i zirkonmineraler.
