Hermann von Heinemann

Hermann von Heinemann
Född	1 mars 1812 Helmstedt, Tyskland
Död	18 december 1871 (59 år) Braunschweig, Tyskland
Nationalitet	Tysk
Forskningsområde	Entomologi

Johann Franz Rudolph Hermann von Heinemann, född 1 mars 1812 i Helmstedt, Tyskland, död 18 december 1871 i Braunschweig, var en tysk entomolog och finansråd.

Biografi

Heinemann kom från en familj av statstjänstemän. Hans farfar, Brunswicks överstelöjtnant Ernst Christoph Heinemann (1734–1785), förde in den kejserliga adeln i familjen 1781. Hans föräldrar var tingsrättsdirektör Friedrich Joachim von Heinemann (1770–1854) och hans hustru Charlotte, född Meinders (1785–1854).

Heinemann gick på gymnasiet i Helmstedt och studerade juridik i Göttingen och Jena från 1833. Under sina studier blev han medlem av Burschenschaft Allemannia Göttingen 1831 och i Burschenschaft Arminia Jena 1832. Efter sina studier var han en tid arbetslös, eftersom han misstänktes för demagogiska aktiviteter som medlem av broderskapet. Under denna tid studerade han entomologi tills han antogs till den första och andra statliga juristexamen efter flera år. Han inledde en karriär som förvaltningsjurist, var praktikant och från 1844 tullsekreterare i Tull- och skatteförvaltningen i Braunschweig. År 1851 blev han assessor och 1854 skatteråd.

Från början samlade han främst skalbaggar, men från 1840-talet alltmer fjärilar. Han beskrev först några små fjärilar som Prays ruficeps (som Oecophora ruficeps). Från 1858 publicerade han en monografi om Tysklands fjärilar, varav volymerna om små fjärilar blev betydelsefulla. Verket slutfördes av Maximilian Ferdinand Wocke baserat på Heinemanns avteckningar. Han studerade i synnerhet malar och väckte också internationell uppmärksamhet med en ny systematik och beskrivning av släktet Nepticula.

Heinemans samling av små fjärilar köptes av Provinzialmuseum Hannover (idag Niedersächsisches Landesmuseum Hannover). Hans samling av stora fjärilar har tyvärr gått förlorad.

Bibliografi (urval)

• Über das Fangen und Aufspannen der Schmetterlinge, insbesondere der Microlepidopteren, Stettiner Entomolog. Zeitschrift, Band 9, 1848, S. 190–182, 208–210
• Aufzählung der in der Umgebung von Braunschweig gefundenen Schmetterlinge, Stettiner Entomolog. Zeitschrift, Band 12, 1851, S. 55–64, Band 13, 1852, S. 58–64
• Beschreibung neuer Microlepidopteren (verschiedener Familien aus der Umgebung von Braunschweig und aus dem Harze), Zeitschrift für Entomologie des Vereins für Schlesische Insectenkunde, Jahrgang 8, 1854, S. 1–7
• Einige Bemerkungen über die Arten der Gattung Nepticula, Wiener Entomologische Monatsschrift, Band 6, 1862, S. 237–268, 301–320 (Supplement in Berliner Entomolog. Zeitschrift, Band 15, 1870, S. 209)
• Die Schmetterlinge Deutschlands und der Schweiz. systematisch bearbeitet. Nebst analytischen Tabellen zum Bestimmen der Schmetterlinge, drei Bände Braunschweig: Vieweg 1859 (Abteilung 1, Großschmetterlinge), Braunschweig: C. A. Schwetschke, 1863 (Abteilung 2, Kleinschmetterlinge, Band 1, Heft 1 Wickler), 1865 (Abt. 2, Band 1, Heft 2, Die Zünsler), 1870 (Teil 2,1, Die Motten und Federmotten), 1876 (Teil 2,2, vollendet von Wocke), Archive, Band 1

1870 gav han ut 4:e utgåvan av Fr. Berge´s Schmetterlingsbuch.

Auktorsnamnet Heinemann kan användas för Hermann von Heinemann i samband med ett vetenskapligt namn inom zoologin; se Wikipedia-artiklar som länkar till auktorsnamnet.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Hermann von Heineman, 8 februari 2020.

Vidare läsning

• Wilhelm Blasius, Nekrolog, Jahresbericht Verein für Naturwissenschaften Braunschweig Band 5, 1887, S. 120–125, pdf
• Helge Dvorak: Biographisches Lexikon der Deutschen Burschenschaft, Band 1: Politiker. Teilband 2: F–H. Winter, Heidelberg 1999, ISBN 3-8253-0809-X, S. 279–280.
• Gothaisches genealogisches Taschenbuch der briefadeligen Häuser. 1908., Zweiter Jahrgang, Justus Perthes, Gotha 1907, S. 445.

Externa länkar