Braunschweig

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Braunschweig (olika betydelser).
Koordinater: 52°16′N 10°31′Ö / 52.267°N 10.517°Ö / 52.267; 10.517
Braunschweig
Stad
Kohlmarkt
Kohlmarkt
Wappen Braunschweig.svg
Braunschweigs vapensköld
Land  Tyskland
Kreis Kreisfri stad
Koordinater 52°16′N 10°31′Ö / 52.267°N 10.517°Ö / 52.267; 10.517
Yta 192,16 km² (2011)[1]
Folkmängd 243 829 (2011)[2]
Befolkningstäthet 1 269 inv./km²
Borgmästare Dr. Gert Hoffmann (CDU)
Postnummer 38100 – 38126
Riktnummer 531, 5307, 5309
Registreringsskylt BS
Kommunkod 03 1 01 000
Germany location map.svg
Red pog.svg
Webbplats: www.braunschweig.de

Braunschweig är en viktig industri- och forskningsstad i sydöstra Niedersachsen, Tyskland, nära biltillverkningsområdet kring Wolfsburg. Det är efter Hannover Niedersachsens näst största stad med ungefär en kvarts miljon invånare. Stadens symbol är sedan lång tid tillbaka lejonet, Braunschweiger Löwe.

Braunschweigs historia går tillbaka till 800-talet. Under framförallt Heinrich den Löwen utvecklades sig staden till en mäktig och inflytelserik handelsmetropol, från mitten av 1200-talet som en del av Hansan. Braunschweig var huvudstad i området med samma namn innan detta blev en del av Niedersachsen 1946.

Brunswick är det historiska engelska namnet för Braunschweig. Detta namn har i sin tur gett namn åt bland annat New Brunswick i Kanada som en följd av den personalunionen som Hertigdömet Braunschweig hade med Storbritannien.

Man säger att Till Eulenspiegel, en förmodligen uppdiktad medeltida upptågsmakare, är typisk för Braunschweigområdet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Enligt sagan grundades Braunschweig 861 av hertig Ludolfs son Bruno. I skriftliga källor omtalas staden första gången 1031. 1137 övergick staden till Welferna Henrik Lejonet och Otto Barnet, som förlänade den stadsprivilegier. Den blev en av städerna inom hertigdömet Braunschweig-Lüneburg. Bland annat som huvudort i ett av hansans 4 distrikt lyckades Braunschweig uppnå att större självständighet gentemot hertigarna.

1528 införde reformationen i staden av Johannes Bugenhagen. Under de följande stormiga årtiondena värnade Braunschweig med framgång sin lutherska tro och självständighet. 1671 tvingade dock en welfisk här Braunschweig till underkastelse under hertigdömet Braunschweig-Wolfenbüttel. Sedan staden 1753 blivit residensstad i hertigdömet, upplevde staden under Karl I och Karl Vilhelm Ferdinand upplevde staden en andlig blomstringsperiod, jämförbar med en samtida i Weimar. 1834 erhöll staden självförvaltning.[3]


Weimarrepubliken[redigera | redigera wikitext]

Braunschweig hamnade i samband med första världskrigets slut i en ekonomisk, social och politisk kris liksom övriga Tyskland. I Braunschweig ledde detta 1918 till Novemberrevolutionen. Ett arbetar- och soldatråd under August Merges tvingades fram en abdikering av den sista hertigen Ernst August von Braunschweig-Lüneburg. Rådet övertog den politiska ledningen och utropade i november 1918 Sozialistische Republik Braunschweig. År 1919 utlyste spartakister en generalstrejk vilket gjorde att tåg inte kunde lämna staden och Tyskland öst-västliga trafik blockerades. Den tyska regeringen hotade att belägra staden för att återställa ordningen och 17 april 1920 ryckte 10 000 man ur Freikorps in och övertog kontrollen över staden utan blodsutgjutelse. Trupperna lämnade Braunschweig sedan en ny regering bildats under ministerpresident Heinrich Jasper.

Braunschweig i Tredje riket[redigera | redigera wikitext]

Hyperinflationen efter första världskriget innebär arbetslöshet och fattigdom och 1922 blev det oroligheter i staden. Från 1923 fick Nazistpartiet mer och mer inflytande och kom in i lantdagen. 1931 ägde en nazistparad rum med Adolf Hitler närvarande med 100 000 SA-medlemmar framförallt slottet i Braunschweig. 1930 blev nazistpartiet regeringsmedlem i fristaten Braunschweig.

Braunschweig blev ett viktigt rustningscentrum i Tredje riket. Ett antal viktiga nazistiska institutioner förlades till Braunschweig. Under kriget skedde flera stora bombanfall av allierat flyg. Det mest förödande enskilda bombanfallet skedde 15 oktober 1944 då 200 000 fosfor-, brand- och sprängbomber skapade en över två dagar varande eldstorm i staden. 1000 människor dog. I bombanfallet förstördes nästan hela gamla stan, Altstadt, som var den största samlingen av korsvirkeshus i Tyskland vid denna tid och de flesta kyrkor. Katedralen klarade sig undan bomberna. Totalt omkom 3500 under kriget varav nästan hälften var krigsfångar, tvångsarbetare och koncentrationslägerfångar.

Braunschweig kapitulerade formellt 12 april då kapitulationen skrevs under varpå amerikanska trupper ockuperade staden.

Efterkrigsår och återuppbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Rådhuset i Braunschweig

I början av andra världskriget hade Braunschweig 202 284 invånare, vid krigsslutet var invånarantalet 149 641. Braunschweig var en av de städer i Tyskland som drabbades hårdast av allierat bombflyg. Förstörelsen i innerstaden uppgick till 90 %! Hela stadens hade till förstörts till 42 %. Rivningen av ruiner varade under 17 år.

År 1946 införde militärregeringen i den brittiska ockupationszonen en kommunal författning efter brittisk förebild.

Det fanns ett akut behov av bostäder och återuppbyggnaden under 1950- och 1960-talet skedde snabbt. Innerstaden som var nästan komplett förstörd kom att göras om helt efter dåtidens idé om en ny modern stad byggd för bilism. Stadsplanerare utgick från vad som blivit känt som Braunschweiger Schule. Ingrepp gjordes även på befintlig byggnation vilket förändrade stadslandskapet ytterligare. Man rev bland annat byggnader som stod kvar efter kriget och en ny centralstation byggdes långt från stadens centrum. Stora diskussioner fördes kring stadens ombyggnad och rivning av hus och stadsstrukturer. Den gamla staden, Altstadt, fanns dock till viss del kvar och man har restaurerat det historiska Alte Waage.

Storstadsområde[redigera | redigera wikitext]

Många pendlar in till arbetsplatser och utbildningar i Braunschweigområdets kärnområde, vilket även omfattar Salzgitter och Wolfenbüttel. Hela pendlingsområdet består av de tre nämnda städerna och ytterligare 45 städer och kommuner, samt två så kallade kommunfria områden.[4]

Områdestyp[4] Areal (km²)[4] Invånarantal 31 december 2006[4] Densitet (inv/km²)
Kärnstäder (Braunschweig och Salzgitter) 416,04 352 132 846,39
Kärnstädernas närområde (Wolfenbüttel) 78,51 54 124 689,39
Närliggande pendlingsområde 919,12 134 148 145,95
Totalt 1 413,67 540 404 382,27

Industri[redigera | redigera wikitext]

Burg Dankwarderode.

MAN AG har lastbilstillverkning i Braunschweig. Braunschweig är också känt för sina många bryggerier, som också producerar för export. Två stora bryggerier är Hofbrauhaus Wolters, grundat 1627 och Feldschlößchen Aktiengesellschaft, 1871.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I staden finns ett tekniskt universitet, Technische Universität Braunschweig, med anor på drygt 250 år, samt den ena av Physikalisch-Technische Bundesanstalts två anläggningar (den andra finns i Berlin).

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Den bilfria innerstaden i Braunschweig.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Stadens fotbollslag, TSV Eintracht Braunschweig, die Löwen, spelade tidigare i Bundesliga och blev tyska mästare 1967. I klubben spelade i slutet av 1970-talet den svenska landslagsspelaren Hasse Borg. Klubben var den första i Tyskland med reklam (en huvudsponsor) på tröjorna i början av 1970-talet – Jägermeister stod det på tröjorna. Eintracht B spelar 2013/2014 i Bundesliga.

Personligheter[redigera | redigera wikitext]

Demografisk utveckling för Braunschweig mellan åren 1811 och 2004
1811 1830 1849 1880 1890 1900 1925 1939 1950 1975 1989 2004
27 600 35 300 39 000 75 000 100 000 128 200 146 900 196 068 223 767 269 900 253 794 239 921


Allmän referens[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Gemeinden ab 5 000 Einwohnern am 31.12.2011” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/07Gemeinden.xls?__blob=publicationFile. Läst 8 juni 2013. 
  2. ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden in Deutschland nach Bevölkerung am 31.12.2011 auf Grundlage des Zensus 2011 und früherer Zählungen” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/Zensus_Gemeinden.xls;jsessionid=494E8C2A1D89981EAFD68B1F7CE067EC.cae1?__blob=publicationFile. Läst 7 juni 2013. 
  3. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  4. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tag; ingen text har angivits för referensen med namnet BBR_Gro.C3.9Fstadtregionen

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]